Inspiration / Djur och natur

Rådjur

Vårt minsta och mest vanliga hjortdjur är Västmanlands landskapsdjur – det gracila rådjuret. Lättast att få syn på dem har man i gryning och skymning då de rör sig över öppna marker i jakten på föda.

Rådjuret (Capreolus capreolus) finns i hela landet, förutom i fjällen ovan trädgränsen. Det lever i alla typer av skogsmark och även nära bebyggelse. Djuren förflyttar sig ofta i gryning och skymning och ger sig då ut på åkrar och andra öppna marker.

Hornfällning i november

Rådjuret är gracilt byggd, med långsmal kropp och lång hals. Öronen är stora och svansen mycket kort. På sommaren är pälsen rödbrun och på vintern brungrå. Undersidan och spegeln, bakdelen, är vita året om.

Rådjuret har en mankhöjd på 65–75 cm och väger 20–30 kg. Det skiljer inte mycket i storlek mellan bocken (hannen) och geten (honan). Dock varierar vikten en del under året och tyngst är rådjuret på senhösten då det fyllt på fettreserverna inför vintern och kylan.

Under en stor del av året har bocken horn och kan då lätt skiljas från geten. Hornen fälls i november varje år och de nya börjar komma redan i januari. Det finns tre horntyper och bocken brukar namnges efter dem. Spetsbocken med ogrenade horn, gaffelbocken som har horn med två taggar längst ut och sextaggaren som har tre taggar på varje horn. Bocken har ett speciellt hundskallsliknande läte som främst är varningsläte.

Energirik och lättsmält föda

I juli–augusti infaller parningstiden och följande vår eller försommar föder geten en till tre ungar. Ungarna, som kallas kid eller killing, föds med vitfläckig päls som redan efter en månad blir enfärgad. Kiden växer snabbt och väger vid ett år 14–20 kilo.

De lever på energirik och lättsmält föda och äter gärna bärris, ljung, örter, blad och kvistar av många lövträd, men också skott av gran och tall. Från sensommaren är svamp en viktig del av födan. Rådjuren saknar framtänder i överkäken, vilket gör att bitspåren på vegetation ger ett avslitet avtryck.

Rådjuren lever ensamma eller i små grupper. Geten lever med sina kid under det första året och kan röra sig i grupper med andra rådjur. Rådjur som lever i öppna miljöer brukar ofta bilda små flockar för att förbättra skyddet mot rovdjur.

Nästan utrotad stam

Rådjur har funnits och jagats i södra Skandinavien sedan stenåldern. Från medeltiden och fram till 1700-talet var det bara kungen och adeln som fick jaga rådjur. År 1789 blev jakten fri för dem som hade egen skattemark, men den ökade jakten gjorde att hjortdjursstammarna nästan utrotades kring mitten av 1800-talet. Jaktfredning på några gods i Skåne under 1840-talet gjorde att stammen återhämtade sig. Förmodligen är det därifrån vår starka rådjursstam har uppstått och sedan spridit sig.

Idag uppskattas beståndet till 375 000 djur, men antalet varierar beroende på milda eller kalla vintrar. Den största dödligheten sker bland kiden och orsakas främst av svält och rovdjur. I södra Sverige är det främst räv och längre norrut lodjur.

Rådjuret är Västmanlands landskapsdjur.

Text: Annsofie Öhman Foto: Kenneth Johansson