Inspiration / Djur och natur

Vildsvin

Publicerad 2018-12-12

Vildsvinet (Sus scrofa) är ett sävligt och skyggt djur som man sällan får syn på under dagens ljusa timmar. Uppslitna tuvor, fåror och gropar är emellertid tydliga spår på vildsvinens framfart i jakten på föda.

Vildsvinet utrotades i Sverige på 1700-talet, men är nu tillbaka i södra Sverige efter rymningar och utplanteringar från hägn under 1970- och 1980-talen. Stammen har ökat snabbt och en uppskattning är att det idag finns minst 50 000 vildsvin, de flesta i de södra och sydöstra delarna av landet.

Kraftiga betar

Vildsvinet ger ett framtungt intryck med sitt stora huvud och sin grova hals. Den kan bli upp till en meter i mankhöjd och drygt 1,5 meter lång.

Galten, hanen, väger då närmare 200 kilo, medan suggan, honan, väger 90–120 kilo. Både galten och suggan har hörntänder som sticker upp ur underkäken. De är kraftiga och formade som betar. Hos suggor och kultingar är betarna mindre utvecklade.

Pälsen är raggig och vanligen gråsvart eller svartbrun. Kultingarna har under sina första månader ljus päls med längsränder.

Allätare och gyttjebadare

Vildsvinen lever främst i löv- och blandskog, men man hittar dem också på kulturmark med skyddande skog. De är allätare, men den största delen av kosten består av vegetabilier. Främst äter vildsvinen olika rötter, frukter av ek, bok och hassel. Men även tistlar, havre, raps, daggmaskar och larver är en del av födan. Ett vuxet vildsvin i Sverige äter cirka fyra kilo föda om dygnet under sommaren.

Vildsvinen är skygga och det är inte ofta man ser dem i dagsljus. Spåren efter vildsvinen brukar man däremot inte missa. När de söker föda bökar de upp marken och man ser spåren i form av uppslitna tuvor och uppriven växtlighet. Vanligt är också att man kan se grunda gropar där grisarna har gyttjebadat. Grisarnas bökande i marken gynnar spridningen av många växtarter, men orsakar också skador på odlad mark.

Ett vuxet vildsvin äter fyra kilo föda om dygnet under sommaren.

Socialt djur

Suggorna lever i små grupper med kultingar och galtar som är yngre än två år. Galtarna lever ensamma, men ansluter under parningstiden – som är från augusti till december för de flesta – till suggorna. Suggorna är dräktiga i fyra månader och föder under våren tre till åtta kultingar. Varje kulting har sin egen spene som den alltid diar på.

Vildsvinet har ett mycket gott luktsinne och god hörsel. Synen är sämre utvecklad. Vildsvinet är ett sävligt djur som för det mesta inte rör sig snabbare än 10 km/h. Men blir det skrämt eller måste försvara sig så kan det göra korta, snabba ruscher. Vildsvinet undviker kontakt med människor, men känner det sig hotat kan det försvara sig. Alltför aggressiva hundar riskerar att bli skadade.

Klarar kyla och svält bra

Vildsvinen är anpassade till ett bistert klimat och klarar kyla och svält bra. De flesta vildsvinen dör av jägarnas kulor. I marker med mycket skog är det vanligast att jaga vildsvin med tryckjakt.

Text: Annsofie Öhman Foto: Jonas Forsberg/Briljans