Alfs båtbyggardröm blir verklighet

Alf har byggt båtar förr berättar han när vi kliver in bland sågar, verktyg och virke i snickarverkstaden i Idala utanför Kungsbacka. Det luktar av sågat trä och linolja. Rustikt.akter A.jpg

– Men det var faktiskt trettio år sedan. Två ekor blev det då. Målet var att bygga snipan innan pensionen. Det hann jag inte riktigt, men nu ska det finnas tid, säger Alf, som är pensionär sedan en tid tillbaka.

För alla som inte är så insatta i båtvärlden kan snipan beskrivas som en mindre bruksbåt för rodd eller segling. Utmärkande för båten är en spetsig för och något rundad akter.

Båtbyggare och byggnadssnickare

I mitten av 1960-talet utbildade Alf Johansson sig till båtbyggare i Halmstad och fick sedan jobb på ett varv på Öckerö.

– Men jag hade bara jobbat där något år när plastbåten slog igenom på allvar. Det blev slutet för varvet där jag jobbade.

Yrkeskarriären gick vidare till byggnadssnickare. Hemma på gården har fritiden till stor del handlat om möbelsnickeri i den egna verkstaden. Den mesta inredningen i huset har han tillverkat själv.

– Såväl mitt yrke som min fritid har präglats av att bygga i trä. Helt klart är det materialet som ligger mig närmast. Det är liksom självklart.

Lång torktid för ek

Gården där Alf bor har varit i familjens ägo sedan 1700-talet och omfattar omkring 25 hektar skogsmark. Till 90 procent bestående av gran och så finns det lite löv, framförallt runt husen.

Sedan många år finns ett samarbete med Sydved och när det är insatser i skogen som ska göras rådgör han alltid med Sydved. Alf berättar att arbetet med snipan inleddes för tre år sedan när ekarna sågades ner.

– Det är viktigt att eken torkar under lång tid. Garvsyran måste ut ur virket och det måste torka i precis lagom takt så att det inte spricker.

Parallellt med att ekarna sågades upp och torkade beställde Alf ritning, planerade materialval och byggde upp mallarna, det vill säga själva ramen som båten byggs kring.

-Jag fick bland annat vända mig till en firma i Danmark för att få tag i kopparnitarna som används för att foga samman bordlagren.När jag byggde ekorna för 30 år sedan fanns mycket av materialet i bygghandeln, men nu är det mer ovanligt.

Alf uppskattar att det kommer gå åt omkring 1100 kopparnitar och totalt räknar han med tio, elva bordlager (antalet lager ekplankor från båtens skrov till reling). Nu har han hunnit ungefär halvvägs.

Värms upp for att formas

Varje del, varje ekplanka får gå igenom många timmars hantverk och omsorg. För att göra virket formbart basas det.

– Det innebär att jag eldar i en så kallad bastrumma så att virket värms upp till 90–95 grader. När det är "genomkokt" är det mycket formbart och kan fixeras med tvingar runt mallarna.

Därefter lannas och falsas (man skapar tät kontaktyta mellan de olika bordlagren) virket med speciella hyvlar. För att få det tätt används bland annat tjära i falsspåren.

Kopparnitarna kommer fram och knackas dit med ett speciellt mothåll. Dessutom försänks de för att senare kunna täckas med träplugg.

Nervös borrning

Till båtens för- och akterstäv användes en speciellt utvald stam med en kraftig gren för att skapa en stark "böj".

– Till bottenstockar och spant får det också gärna vara lite krumvuxet. Annars är det kvistrena plankor som jag vill ha, gärna långa längder, berättar Alf. Totalt räknar Alf med att båten kommer att väga omkring 800 kg.

– Motorn är redan inhandlad och inpassad. Att borra hål för propellern har väl varit det mest kritiska momentet hittills, man vill inte gärna förstöra den noga utvalda ekdelen.

Namnet klart sedan länge

Han beskriver arbetet som logiskt och harmoniskt.

– Man kan liksom inte hoppa över någonting, utan det är naturliga steg framåt i processen. Jag tröttnar aldrig på det här, det är lika kul att komma ner till verkstaden och bygga varje gång.

Tur är det, totalt räknar Alf med att båten kommer kräva 1500–2000 timmar innan den är klar.

– Inredningen kommer nog att ta mest tid. Jag tänker mig att båten ska ha däck och ruff. Men innan vi är där ska bordlagren först och främst byggas klart, sedan mättas med linolja och lackas.

Vad ska båten heta?

– Eva II. Det är bestämt sedan länge. Det är hon som ska bjuda oss på kaffe alldeles strax, skrattar Alf. När båten är klar ska jag, Eva I och Eva II segla Göta kanal.

När blir det tror du?

– 2016, säger Alf och lämnar en kort paus innan fortsättningen, är förhoppningen. Men det får ta den tid det tar. Det är roligt att vara noggrann.