Inspiration / Kultur och tradition

Pampig trädrad med franska influenser

Publicerad 2019-07-05

Alléer som för mer än 200 år sedan anlades för att imponera på sin omgivning sätter fortfarande sin prägel i det svenska landskapet. Men träden är inte bara värdefulla för landskapsbilden utan också för djur- och naturlivet. Nu börjar många alléer bli gamla och behöver restaureras eller föryngras. Här får ni veta hur man gör.

Allén, med räta rader av träd i enkla eller dubbla rader, har sitt ursprung i 1600-talets Frankrike. Barocken hade då sin storhetstid och inspirerade med sina tunga och pampiga ideal.

I Sverige började adeln anlägga alléer vid slott och herrgårdar under senare delen av 1600-talet. De raka trädraderna skulle ge ett storslaget intryck och bidra till en ståndsmässig omgivning, i motsats till bondens mer nyttobetonade landskap.

Under 1800-talet började alléer planteras även vid prästgårdar och större gårdar. De anlades även längs landsvägarna för att ge skydd och skugga åt dem som färdades på vägen. I vissa delar av Skåne planterades allén främst som skydd för vind- och jorddrift. För att få mer träd i trädlösa jordbruksbygder stiftades under 1700- och 1800-talet lagar som tvingade bönderna att plantera träd längs vägarna.

Blommande alléer

Åsa Thorsell som arbetar med kulturmiljöfrågor på länsstyrelsen i Jönköping berättar att de flesta av alléerna som vi har idag planterades på 1800-talet.

– Vanliga alléträd är lind, ask och alm, men man valde även björk, oxel, hästkastanj och pil till sina alléer. Var det utseende som var det viktigaste och man ville ha det extra fint valde man träd som blommar på våren och ger frukt på hösten, till exempel körsbär eller oxel.

I Skåne var hamlad* pil ett vanligt alléträd och de i många fall gamla pilalléerna ger det skånska landskapet sin speciella karaktär.

Rik flora

Alléer är inte bara värdefulla för sin kulturprägel i landskapet, utan också för att de har ett stort naturvärde. I de gamla och solbelysta träden finns en rik flora av insekter, mossor och lavar. Hålrummen i gamla träd är också viktiga bo- och viloplatser för fåglar och fladdermöss.

Alléer omfattas av biotopskyddet, vilket betyder att man inte får ta ner ett eller flera träd utan tillstånd från länsstyrelsen. Om man får dispens från biotopskyddet för att ta ner träd i en allé måste man vanligtvis plantera dit nya träd, säger Marielle Magnusson som är biolog på länsstyrelsen i Jönköping.

Restaurerade alléträd

Marielle Magnusson konstaterar att många av våra alléer är över 200 år och börjar bli i behov av att restaureras.

– Det är alltid viktigt att sköta sin allé, till exempel genom att röja bort sly mellan träden och ta bort vattenskott från trädens stammar. Istället för att ta ner ett alléträd kan en skicklig arborist beskära trädet och på så vis minska vindfånget i kronan. Även döda grenar eller grenar som kan bli en trafikfara kan tas bort, förklarar hon.

Om det är möjligt kan man placera de nedtagna grenarna i en så kallad faunadepå i närheten av allén. I en sådan trivs många vanliga och mindre vanliga vedinsekter och man behåller på så sätt naturvärdena från allén.

Om träden i allén bär spår av hamling kan man utföra en restaureringshamling. Efter en sådan åtgärd det är det viktigt att man hamlar träden kontinuerligt, det vill säga beskär dem vart femte till tionde år.

Naturlig föryngring ett val

Steget efter restaurering är föryngring och då kan man antingen spara nya träd som naturligt kommer upp mellan de gamla träden eller så kan man plantera nya träd bredvid de gamla. Ett annat sätt att föryngra är att ta ner ena sidan i allén först och låta den växa till sig innan man tar den andra.

Till sist kan man hoppas att alléerna får sätta sin prägel på det svenska landskapet många, många år framöver. Till gagn både för oss människor som får fortsätta njuta av alléernas pampiga intryck och för fåglar, insekter, mossor, lavar och annat smått i naturen som behöver de gamla träden för att kunna leva vidare.

Stöd för bevarande av alléer

Genom EU:s landsbygdsprogram och projektet Utvald miljö kan man få bidrag till att restaurera eller återplantera en gammal allé. Det finns även stöd att söka för naturvård; till exempel för att röja fritt kring ett alléträd eller restaurera ett gammalt träd eller alléträd. Kontakta länsstyrelsen för mer information.

* Hamla = kapa toppar och grenar på lövträd för att få bränsle eller löv till kreatursfoder.

    Fakta allé

  • Väg eller gräns som har en enkelsidig eller dubbelsidig trädrad. Det finns även alléer med flerdubbla trädrader på båda sidor om vägen. Träden placeras på 8–15 meters avstånd från varandra, beroende på hur stora träden blir som fullvuxna. Det franska ordet aller betyder att gå.

Text: Annsofie Öhman Foto: Briljans, Johnér Bildbyrå, Bildarkivet.