Inspiration / Kultur och tradition

Påskens traditioner

Publicerad 2021-03-29

Påsken är en helg som många uppskattar, kanske för att den är lite mindre kravlös än andra högtider? Som ett avstamp till varma vårdagar med vårbruk i trädgården. Och med efterlängtad påskmat som ägg, sill, lax, lamm och söta godsaker och desserter. Enkelt eller överdådigt, du väljer själv! Men vad känner du egentligen till om påskens traditioner?

I kristendomen firas påsken till minne av Jesus död och uppståndelse. Långfredagen, då Jesus korsfästes, var sorgens dag och firades stilla. På påskafton började det festliga firandet, och det är då vi dukar påskbordet och tar fram det pyntade påskriset.

Ägg efter fastan

Den maträtt som mest förknippas med påsken är ägg. Både som kristen symbol, för liv, och även för att tidigare var det många som inte åt ägg under fastan. När fastan var slut var det vår, och då hade hönorna kommit i gång med
värpningen. På 1700-talet började man måla äggen för att göra måltiden festligare. Att äta lamm är en förhållandevis nytt i Sverige, och kommer från en gammal judisk tradition.

Färgen gult

Att färgen gult hör ihop med påsken är antagligen kopplat till äggen. Och alla höns, tuppar och fjädrar i glada färger som vi ser på många påskkort och bonader hör också ihop med ägget.

Från början förknippades påskriset med Jesus lidande, medan vi idag har det som en fin prydnad. Under 1930-talet blev det vanligt att pynta med påskris bland hemmen i hela Sverige, med färgade fjädervippor och pappersblommor.

Påskharen, som sägs komma med speciella ägg med påskgodis till barnen, är en tysk tradition som nådde Sverige under sent 1800-tal.

Kristen tro och folkliga seder

I folktron var skärtorsdagsnatten häxornas natt, då de flög till Blåkulla på sina kvastar. I mitten av 1800-talet klädde småflickor ut sig till påskkärringar och gick omkring med kvast och kaffepanna för att tigga godsaker. Och även idag träffar vi ju på en och annan liten påskgumma eller påskgubbe på vift, på skärtorsdagen eller påskafton, beroende på var
i landet man bor.

I Västsverige tänder man påskeldar och fyrar av smällare. Genom eld och smällare trodde man sig förr kunna skrämma bort ondskan och häxorna som återvände från Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredag.

Påsken av idag är en blandning av kristen tro, folkliga seder och så klart de egna traditionerna inom familjen.

Källa: Nordiska museet och Svenska kyrkan.

Text: Annsofie Öhman Foto: Haley Owens