Entreprenörsgenen lever vidare på Källunda

"Få egendomar i riket hafva i en enda egares hand till den grad förskönats, förbättrats och förökats i värde som Källunda." När lantmätare Jonas Allvin tecknade sin beskrivning av Östbo Härad år 1852, så snålade han inte på berömmet. Den gamla frälsegården Källunda hade förvärvats av den driftige Carl-Gustaf Danckwardt 1810, och
under Danckwardts ledning blomstrade gården. Danckwardt hade bland annat anlagt dammar och kanaler för vattenkraft och låtit uppföra en alldeles ny mangårdsbyggnad, inspirerad av den italienske renässansarkitekten Palladio. Dessutom hade han anlagt bruket på granngården Åminne, som han också ägde.

200 år senare är det fortfarande Carl-Gustaf Danckwardts släktingar i rakt nedstigande led som förvaltar Källunda – och nog verkar det som om hans entreprenörsgen har vandrat vidare genom generationerna. Här händer det nämligen saker!

Skogen ger livskvalitet

Sommaren 2018 invigdes den nya storsatsningen på Källunda. 2 700 kvadratmeter värpstall där det produceras ekologiska ägg under varumärket Kärda Ekoägg.

I Carl-Fredriks "äggeri" sprätter det runt 18 000 glada höns av rasen Bovans robust. De här elithönsen värper i genomsnitt 17000 ägg om dagen vilket innebär att de har en 98-procentig leveranssäkerhet. Därmed är Kärda Ekoägg en av distributörens mönsterleverantörer, konstaterar Calle stolt.

Förklaringen är enkel.

– Det är sociala och glada höns som mår bra. De får sina behov tillfredsställda i form av en bra livsmiljö, högkvalitativt foder och god hygien. Det är som med all djurhållning. Det spelar ingen roll om du har två djur eller 20000. Djur som mår bra växer, lägger ägg och får ungar, konstaterar Calle vars höns dessutom har lyxen
att lufta sig på sju hektar skogsmark som han har hägnat av runt hönshuset.

– Sunt förnuft. Höns är i grunden skogsdjur, så utevistelsen i skogen ger extra livskvalitet, året runt.

Noggrann kalkyl

Men hur kommer man på idén att man ska bygga ett gigantiskt värpstall?
– Jag ville ha en verksamhet som är rationell och lönsam. Traditionellt jordbruk kräver stora investeringar i maskinparken och lönsamheten för köttdjur är inte särskilt bra. Ett tag var jag inne på slaktkycklingar men insåg att äggproduktion har större potential. Mitt mål är att verksamheten ska gå så pass bra att jag kan utveckla den med en viss hastighet. Det är ingen livsstilsinvestering utan bygger på en noggrann kalkyl, förklarar Calle.

Anläggningen är helautomatiserad, utfodring och utgödsling är förprogrammerad och när hönsen har värpt i sina reden transporteras äggen skonsamt ut på ett band. Varje morgon klockan sju står Calle redo att köra fram äggen. Han packar vant och snabbt men erkänner att det inte är hans favoritsyssla.

– Nä, packa ägg är rätt själsdödande. Det är djuren som är det roliga!

"Alltid djur och natur"

Källunda ägs av Calles mamma Anna och hans moster Harriet, vilka båda bor och verkar på gården. Calle ansvarar för driften i ett eget bolag. Verksamheten omfattar förutom äggproduktionen också skötseln av jord och skog på Källunda.

– För mig är det en utmaning att hitta nya, smarta sätt att driva gården. Jag vill inte driva ett familjejordbruk i traditionell mening utan vill utveckla Källunda för framtiden. Man måste se en jord- och skogsfastighet som vilket företag som helst, med samma krav på effektivitet och avkastning.

Calle är extremt påläst, och det gäller allt han ger sig in på, oavsett om det är hönseri eller skogsbruk.

– Jag är den där typen som kan anmäla mig till en skoglig utbildning bara för att få lägga rabarber på kurslitteraturen, skrattar Calle som verkar ha en kalkyl för allt. Han tog över driften av Källunda 2015 – efter moget övervägande och gästspel i flera andra branscher.

– Mamma tyckte att det var en god idé att jag såg något annat än Källunda här i livet, skrattar Calle som både har jobbat som skotarförare och som resande servicetekniker på maskinföretag. I bagaget har han också en
grundutbildning i skogsbruk och en påbörjad ingenjörsutbildning på högskolenivå.

– Men jag satt där i klassrummet och tittade ut genom fönstret och längtade bara ut. Det har alltid varit djur och natur för mig.

Stövlarna på

I dag bor Calle och sambon Jennifer i den renoverade rättarbostaden, tillsammans med pigga finska lapphunden Penny. Hönsen och skogen har blivit en naturlig del av deras livsstil.

– Jag har ju lärt mig den hårda vägen, skrattar Jennifer. De första gångerna som Calle föreslog att vi skulle ta en promenad tillsammans så tog jag på mig lågskorna… Men en promenad för Calle – det innebär att vi ska kolla upp något bestånd långt borta i oländig terräng och med vatten eller snö upp till anklarna. Så nu tar jag alltid det säkra före det osäkra och drar på mig stövlarna direkt!

Jennifer är utbildad sjuksköterska och läser till civilekonom, men bestämde sig för att ta ett sabbatsår för att hjälpa Calle med hönsen. Just nu jobbar hon därför halvtid inom hemsjukvården i Värnamo kommun.

– Jag trivs fantastisk bra med mitt jobb och tycker att det är roligt att få besöka mina klienter i hemmet. Resten av tiden kan jag ägna åt Källunda – och så har jag börjat rida igen. Drömmen vore att kunna jobba här på gården på
heltid.

Entreprenören en inventarie

Varje år planerar Calle insatserna i skogen tillsammans med Sydvedare Anders Gustafsson. Strategin läggs upp med utgångspunkt i familjens önskemål om hur skogen ska skötas med stöd av fastighetens Aktiv Skogplan och de tjänster som finns i Sydveds skogsbruksapp Min Skog. Rent praktiskt ansvarar Calle för röjning och viss plantering – och självklart tar han ut ett och annat träd. Men gallring och slutavverkning utförs av Stefan Ahlander på Dannäs skogsentreprenad, Sydvedentreprenör och något av en inventarie på Källunda.

– Sydved har varit med oss länge. Anders blev vår Sydvedare när jag var en finnig tonåring och vi har hunnit prata igenom det mesta, inte bara skogen, under de här åren. Och Stefan, ja han har kört här på Källunda så länge jag kan minnas. När jag var liten brukade mormor baka sockerkaka och gå ut med till Stefan i maskinen, minns Calle.

– Ett tag funderade jag på att bli skogsmästare. Jag och Anders pratade mycket om det, och han sa en sak som jag tog till mig: Tänk på att du kommer att jobba i andras skog hela dagarna medan din egen skog får vänta tills du kommer hem. Jag insåg att jag nog skulle ha det roligare i min egen skog än i andras!

Restaurerar betesmark

Huvuddelen av skogen på Källunda är gran, men här finns också stora ädellövsbestånd i form av ek och bok. Den skogliga strategin är att öka andelen produktiv skogsmark genom aktiva skötselinsatser och val av rätt plantmaterial.

– Det är viktigt att åtgärderna sätts in i rätt tid. Calles bakgrund som skotarförare gör att han har goda insikter
i förloppet. Han känner inget behov av att detaljstyra utan vet att Anders och Stefan ser till att jobbet görs som han vill.

– Jag upplever att de är måna om att möta familjens önskemål och för mig är den personliga relationen svår att ersätta. Stefan vet hur vi resonerar och vilken typ av träd som vi vill spara för framtida tillväxt. Anders är ett värdefullt bollplank, inte minst i dialogen med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i samband med känsliga åtgärder.

På Källunda har många fornåkrar, bronsåldersgravar och vikingagravar varsamt huggits fram och på gården finns även igenvuxna betesmarker som nu återställs.

– Vi vet av erfarenhet att det faktiskt går att kombinera natur- och kulturvård med ett aktivt, produktionsinriktat skogsbruk. Man kanske inte blir rik på det, men det går runt. Bara i år har vi restaurerat sju hektar betesmark. Just nu har vi tio köttdjur, en blandning av Hereford och Charolais, som hjälper till att hålla markerna öppna.

Min moster Harriet är mycket kunnig och drivande inom området, så tanken är att de ska bli fler så småningom!

Mars 2019