Nytt från våra distrikt / Kalmar

En dag med planläggaren Harald Rooth

Publicerad 2021-05-05

Det är många personer som är verksamma när en skogsfastighet ska skötas aktivt. En som Sydveds virkesköpare Magnus Eriksson särskilt vill uppmärksamma är skogsbruksplanläggaren Harald Rooth, som sedan 2011 gjort skogsbruksplaner åt skogsägare som samarbetar med Sydved.

En viktig kugge i ett aktivt skogsbruk är skogsbruksplanläggaren som via mätningar och egna bedömningar komponerar ihop fastigheten i ett läsbart format. Mycket användbart för dig som markägare och ett krav för dig som är eller framöver vill vara certifierad.

Idag träffar jag Harald Rooth som startade sin firma Skogstjänst Flakulla år 2009 och som på entreprenörsbasis, sedan 2011, har gjort skogsbruksplaner åt skogsägare som samarbetar med Sydved.

Vi träffas ute i skogen vid en vändplan, och startar med en skogsfika. Jag ska därefter få följa med Harald några timmar när han planlägger en fastighet som jag själv gjorde skogsbruksplan över under senare halvan av 1980-talet. Vid fikat pratar vi och reflekterar över vad som hänt de senaste tio åren.

Laserskannad data höjer kvaliteten

Harald säger att när han började 2011 så hade planerna framställts på ungefär samma sätt de då senaste 20-30 åren. Med papperskartor i fält och antecknade data som sedan sammanställdes inomhus. När Harald började göra sina första planer skaffade han en handdator med GPS-stöd. Men kartorna ritades fortfarande på papper. Inte alltid så lätt de dagar det regnade.

– Nu görs inventeringen med hjälp av en bärbar vattentät dator. Skogsbruksplanen blir i stort sett färdig ute i fält, säger Harald. Man kan också göra mer förarbete inför fältbesöket och det är lättare att göra ändringar på kartan om det inte stämmer ute i verkligheten.

Harald anser att kvaliteten på skogsbruksplanerna blivit bättre de senaste fem åren tack vare tillgången på laserskannad data. Mycket enklare att till exempel få till bra beståndsgränser, dikessträckningar och sumpstrecksmarkeringar.

– Men, säger Harald, det var rätt bra kvalitet innan också.

Skogen förändrat sig rejält på 35 år

Jag vet att Harald haft nytta av att vara en duktig orienterare på sin fritid. Harald tycker också att det är värdefullt med den kontinuerliga utbildning som sker för samtliga planläggare genom Sydveds försorg. Det är bra att få en kalibrering av volymsuppskattningen och det kommer hela tiden nyheter vad gäller naturvård och certifiering.

Vi förflyttar oss söderut på fastigheten och vandrar genom några bestånd som skulle kunna passa till anpassad skötsel. Jag märker att skogen förändrat sig rejält på 35 år. Diskussionen mellan oss handlar inte bara om hur det ser ut nu.

Vi är eniga om att det är viktigt att känna till hur denna skogen uppstått långt tillbaka i tiden och hur den kommer att se ut långt fram i framtiden. Harald tycker att jag borde skriva en separat artikel som belyser den dynamiska förändringen som skett i naturen de senaste 150 åren.

Svårt ersätta fältbesöken

Harald berättar vidare att det nästan aldrig är några problem att hitta 5% NO/NS-bestånd och ofta sammanfaller höga naturvärden med låga ekonomiska värden. När det gäller att hitta rätt bestånd för 5 % anpassad skötsel så upplevde Harald till en början det som en större utmaning. Men nu anser Harald att det varit enklare än han först befarade.

När vi sedan ska skiljas åt så diskuterar vi framtida revideringar av skogsbruksplaner. Harald säger att de flesta faktiskt skött sin skog bra enligt den gamla planen.

Det är bara Haralds förslag om stamkvistning av ek som oftast aldrig blivit utfört. Slutligen informerar Harald att han har för avsikt att göra revideringar om ytterligare 10 år och att det då förmodligen kommer att finnas ännu bättre laserskannad data att tillgå. Harald tror att det dock blir svårt att ersätta fältbesöken vad gäller naturvårdsområden och specialskötsel av ädellövsskog.

Jag upptäckte ganska omgående att Haralds planer höll mycket hög kvalitet. Både vad det gäller själva skogsuppskattning, beståndsindelning, åtgärdsförslag, naturhänsynen och kartritning, helhetssynen med mera.
Magnus Eriksson
Text och foto: Magnus Eriksson