Skogsbruk / Ekonomi och juridik

Gemensam väg – vet du vad som gäller?

Det finns en väg till mitt skogsskifte. Men vem sköter den? Vilka rättigheter och skyldigheter har jag? Det är frågor som många nyblivna skogsägare ställer sig. Och det handfasta rådet är: Ta reda på vad som gäller så snart som möjligt!

De flesta skogsbilvägar ägs gemensamt av flera markägare, antingen i vägsamfällighetsföreningar eller i frivilliga vägföreningar.

Tydligare regler i vägsamfälligheten

I en vägsamfällighetsförening är vägen kopplad till fastigheten. I en frivillig vägförening är vägen kopplad till markägaren; vägen och dess skötsel är då helt upp till markägarna som nyttjar vägen.

I vägsamfällighetsföreningen är vägen en så kallad gemensamhetsanläggning, som har bildats efter en lantmäteriförrättning.

Fördelen med vägsamfälligheten, inte minst vid ett ägarbyte, är att vägen är kopplad till skogsfastigheten. Gemensamhetsanläggningen har en egen beteckning (littra) i den ekonomiska kartan, exempelvis Storbyn ga:3, och finns också inskriven i handlingarna som gäller skogsfastigheten.

Ägarbyten kan skapa problem

En stor del av skogsbilvägarna i landet har byggts av frivilliga vägföreningar. Föreningarna har bildats av markägare som sett behov av att bygga en väg, men utan att göra lantmäteri- förrättning. Överenskommelsen kring vägen är då träffad mellan markägarna och är inte juridiskt kopplad till fastigheten.

Många frivilliga vägföreningar fungerar mycket bra. Dock kan det bli problem vid ägarbyten. En ny markägare vill kanske inte gå in i föreningen, och då kan det bli nödvändigt att göra en lantmäteriförrättning så att vägen blir en gemensamhetsanläggning.

Lönande kostnad

En anledning till att vägföreningar inte ombildas till vägsamfällighetsföreningar är ekonomin. En lantmäteriförrättning innebär en kostnad, vilket gör att många tvekar. Men i förlängningen är kanske inte kostnaden så stor ändå. En skogsbilväg är en viktig investering i skogsbruket. Om den inte sköts, så är den tidigare gjorda investeringen bortkastad.

För en vägsamfällighetsförening finns större krav på exempelvis stadgar och årsstämma än för en frivillig vägförening. Vägsamfälligheten fungerar som vilken förening som helst. Årsstämman eller årsmötet är det högsta beslutande organet. Där utses en styrelse som ser till att besluten genomförs.

I dag lejs det mesta av själva vägarbetet bort, medan det förr var vanligt att medlemmarna i en förening arbetade mer ideellt och hade speciella arbetsdagar.

Måste vägen hållas öppen?

En fråga som ofta kommer upp, är vilket ansvar en enskild väghållare har gentemot allmänheten. Måste vägen hållas öppen? Vem betalar om en bilist anser att bilen blivit skadad av dåligt vägunderhåll?

Svaret är att om vägen inte har statsbidrag så behöver den inte hållas öppen. Då kan den stängas med bom för andra än föreningens medlemmar.

Ett gott råd vid förvärv eller arv av skogsmark är att så snart som möjligt skaffa sig information om vad som gäller för just din skogsbilväg. Ägs vägen av en förening bör man gå på möten för att höra vad som är på gång.

Text: Stina Liljas