Sambo eller gift? Så påverkar det dig som skogsägare

Numera väljer många att vara sambor hela livet och hoppar över giftermålet. Så länge allt är frid och fröjd spelar det heller inte så stor roll vilken form du väljer. Men om kärleken tar slut eller om någon avlider finns det skillnader.

Att vara sambo liknar äktenskapet, men lagen ger inte sambor samma rättsliga skydd som äkta makar. Sambolagen instiftades för att skydda den svagare parten i förhållandet när ett samboförhållande upphör.

Köp det värdefulla gemensamt

Enkelt uttryckt går sambolagen ut på att hälften av värdet på den gemensamma bostaden och bohag som köpts för gemensamt bruk delas lika om samboförhållandet upphör. Detta oavsett vem som betalat för bostaden, husgerådet etc. Inte heller spelar det någon roll hur räntekostnader och amorteringar delats upp. Uppdelningen kan kännas orättvis om man flyttar isär och någon har betalat mycket mer för något. Därför bör värdefulla saker köpas gemensamt.

– Köper man en skogsfastighet ihop är det bra att tänka på att den ingår i samboegendomen om syftet vid förvärvet var att bo där, men inte annars. Betalar man hälften var bör båda anges som ägare för fastigheten. Men det kan också vara så att den ena inte har möjlighet att betala hälften. En kanske har gått in med mer pengar, medan den andra har lagt massor med tid och engagemang i skogen och då är det inte rimligt att den personen blir helt utan något vid en separation. Detta är saker som är bra att prata igenom, säger Ulrik Johansson, jurist på Stora Enso Skog.

Avtal om enskild egendom för skogsfastighet

Ett annat scenario är att föräldrarna till en av parterna i ett samboförhållande vill ge bort sin skogsfastighet till sin dotter eller son. De kanske har en gammal släktgård som de tycker att deras barn och sambo kan flytta in i när föräldrarna flyttar ut.

– Då är ett tips att skriva i gåvobrevet att gården ska vara enskild egendom, annars riskerar den att gå ur släkten om paret går isär och det blir för dyrt att lösa ut sambon, säger Ulrik Johansson.
Egendom som du tar med dig in i samboendet räknas aldrig som samboegendom, exempelvis om du ärvt, köpt eller fått en skogsfastighet innan samboförhållandet uppkom och inte heller annan egendom som aktier, bilar och båtar. Sådana tillgångar faller utanför bodelningen och den sambon som äger egendomen behåller den efter en separation. Så fungerar det inte om du är gift. Då delas tillgångarna upp lika, med undantag för det som är enskild egendom.
Ska ni gifta er bör ni därför diskutera om några tillgångar ska vara så kallad enskild egendom, det vill säga skyddade från bodelning vid en eventuell skilsmässa, och skriva detta i ett äktenskapsförord.

Viktigt med testamente

Om en sambo dör får den efterlevande bara behålla halva bostaden och halva bohaget
– förutsatt att detta är köpt för att användas gemensamt. Resten ärver barnen.

Finns det inga barn ärver sambons föräldrar eller syskon. Det är därför viktigt att skriva ett gemensamt testamente där det framgår att den efterlevande ska ärva allt som barnen inte enlig lag har absolut rätt till, den så kallade laglotten. Annars ärver barnen allt och sambon inget.

– Många träffas dessutom i mogen ålder och kanske inte har gemensamma barn, då blir det kanske extra viktigt att skriva testamente om man vill se till att sambon ärver en del av gården, säger Ulrik Johansson.

Skriver du ett utförligt testamente har du gjort mycket för att förebygga eventuella konflikter. Ett testamente kan dock ändras om relationen upphör eller annat i livet förändras.

– Viktigt att tänka på är att ta professionell hjälp när du skriver ett testamente, det kan kosta några tusenlappar, men då blir allt rätt. Risken är annars att testamentet inte gäller, säger Ulrik Johansson.

Bouppteckning genom jurist

När en skogsägare har dött ska bouppteckningen
upprättas av en jurist, gärna tillsammans med en ekonomisk rådgivare. När det finns en näringsverksamhet att ta hand om bör du nämligen planera övergången av egendomen på rätt sätt skattemässigt.

Den som dött kan ha sparade underskott som kan nyttjas mot intäkter genom exempelvis avverkning, i annat fall går underskotten förlorade. Underskott får nämligen inte tas över vid arv.

– Sammanfattningsvis kan man säga att det inte finns en given mall för hur man ska hantera de här frågorna, alla livssituationer ser olika ut. Men en nyckel är ändå att våga prata om de här frågorna och att skriva ned så mycket som möjligt. Det går alltid att kontakta en jurist om man är osäker, säger Ulrik Johansson.