Skogsbruk / Ekonomi och juridik Publicerad: 2019-01-11

Skjut inte upp generationsskiftet!

Ta tag i frågan om generationsskifte i god tid! Tidigare har skatter och lagar bromsat, men idag lägger de ofta inga hinder i vägen, säger Mats Bygge, skattekonsult på Areal i Stockholm.

Det har skett för få överlåtelser av fastigheter under de senaste åren enligt Mats Bygge. Många skogsägare börjar bli till åren och med det följer att fastigheten i många fall inte brukas lika aktivt som tidigare. En majoritet av dem som överlåter sin fastighet gör det inom släkten.

Börja prata i tid!

– Det är vanligt att man skjuter upp generationsskiftet. Åren går och ibland kan det vara svårt för barnen att väcka frågan om generationsskifte med föräldrarna. En del varken vill eller törs föra det på tal, berättar Mats Bygge.

Tidigare bromsade ofta skatter och regler upp det hela, men skattemässigt finns det idag inga större hinder.

– Någon i familjen måste ta första steget och börja prata om generationsskifte. Om man väntar tills föräldrarna inte längre lever, så får man att göra med ett dödsbo och då blir det genast mer komplicerat. Då kan inte heller föräldrarna vara med och påverka sitt livsverk.

Hoppa över en generation

Även många av "barnen" har börjat komma upp i åren. I dag är det är inte ovanligt att man är i 50–60-årsåldern när man tar över föräldrafastigheten.

– Många gånger är det välbeställda medelålders människor som övertar föräldrafastigheten. Jämfört med för 20–30 år sedan så är den gruppen generellt sett aktivare i sitt skogsbrukande. Men man kan ju också fråga sig om man ska hoppa över en generation och låta barnbarnen driva gården vidare?

Köp eller gåva?

Nästa steg när man väl har börjat prata med varandra handlar om teknikaliteter; ska överlåtelsen ske som köp eller gåva, hur ska avtalen se ut, är samägande ett alternativ, hur löser man ut de andra syskonen och så vidare.

– Det som ibland ställer till problem är när man är exempelvis tre syskon och en vill ta över gården. Idag är skogsfastigheter högt värderade och något syskon kanske måste lösas ut. Ofta handlar det om stora pengar och den som behåller gården får ibland skuldsätta sig hårt.

Neutralt bollplank

Mats tycker att man bör skaffa sig ett neutralt bollplank som kan redogöra för skatteregler och gårdens värde så att man tidigt i processen har all fakta klart för sig.

– Ta med er den senaste deklarationen och skogsbruksplanen till konsulten. Hos oss börjar vi med att lyssna på hur familjen har tänkt sig generationsskiftet En del familjer vet redan när de kommer till oss exakt hur de vill göra, medan andra bara har vaga idéer om vem som ska ta över och hur det ska gå till.

Samägande ett alternativ

Om man inte vill dela på fastigheten eller inte kommer överens om vem som ska ta över gården så kan samägande vara ett alternativ. I de allra flesta fallen fungerar det bra, eller ganska bra, enligt Mats Bygge. Sedan finns det förstås samägor som inte alls fungerar, utan istället är en källa till djup osämja.

– När det fungerar bra kan samägande vara en källa till gemenskap och en anledning för syskonen att fördjupa kontakten med varandra. För fastighetens ekonomi är det ofta bra att den inte delas eller att någon ska lösas ut, eftersom all substans i så fall finns kvar i gården.

Privata ekonomin viktig

Mats Bygges erfarenhet är att de inblandade redan under själva generationsskiftet har en föraning om en samäga kommer att fungera eller inte.

– Tror man inte att det kommer att fungera, så gör det ofta inte det heller. Förutom att personligheterna ska stämma så är det viktigt att den privata ekonomin inte skiljer sig alltför mycket åt. Den med sämre privatekonomi kanske behöver större inkomster från fastigheten än den delägare som har det bättre ställt. Detta påverkar även viljan till investeringar i fastigheten och kan bidra till osämja.

Oavsett vilken väg man väljer så understryker Mats Bygge vikten av att börja prata om generationsskiftet i god tid. Både för att föräldrarna kan vara med och påverka sitt livsverk och för att inte fastigheten inte ska riskera att råka ut för flera års passivitet. Det mår varken hus eller skog bra av!

December 2019

Text: Annsofie Öhman