Skogsbruk / Gallring

Därför är det smart att gallra

Publicerad 2022-09-26

Gallring är en smart investering. Du får en fin, friskare skog samtidigt som du ökar värdet på träden som lämnas kvar. Dessutom får du en välkommen intäkt från din skog.

En rätt utförd gallring är en av de viktigaste åtgärderna på vägen mot en värdefull skog. Gallring är skoglig friskvård som ger skogsägaren en intäkt redan i ett tidigt skede.

När man gallrar gör man ett urval bland stammarna och träden som har den bästa tillväxtförmågan lämnas kvar. Träden man sparar får mer utrymme och genom det mer ljus, näring och vatten. Du skapar då livskraftiga träd med bättre virkeskvalitet, vilket gör träden mer värdefulla vid föryngringsavverkningen i framtiden.

Ett annat plus är att skogen blir mer öppen och upplevelsen av skogen förändras. För alla som gillar jakt och friluftsliv är det positivt när det så småningom blir lättare att röra sig i terrängen.

Så vet du när du ska gallra

Det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet i tid, så att man hinner med de gallringar man planerat innan beståndet blir för högt och risken för stormskador ökar. Det säger Anders Ehrenström, chef för Skogliga tjänster på Sydved.

– En tumregel är att en förstagallring i en granskog bör göras då medelhöjden på beståndet är 11–13 meter. Motsvarande i en tallskog är 10–12 meter. Men det som egentligen styr är hur det ser ut i det enskilda beståndet, förklarar han.

Förstagallringen bör göras tidigt och relativt hårt, för att beståndet ska utvecklas på bästa sätt. Då skapar man stabila träd som bättre står emot vind, snö och skadeinsekter.

– Beroende på hur väl skogen röjts tidigare, så görs den första gallringen med en gallringsstyrka som motsvarar 25 till 40 procent av grundytan. Är det någon gång i gallringscykeln du bör ta i lite extra för att justera ner ett alltför högt stamantal så är det i just förstagallringen.

Gallring och stormar

Senare gallringar ska göras svagt, uttag omkring 20–25 procent av grundytan, och den sista gallringen i beståndet ska göras innan träden passerar 20–22 meters höjd.

– Risken för stormskador ökar ju högre skogen är, och själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som är stärkt för framtiden, summerar Anders.

Lyfta fram natur- och kulturvärden

Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårdsskäl och med en förhoppning om att få en första ekonomisk intäkt från sin skog. Men gallringen är också ett ypperligt tillfälle att utveckla andra värden i sin skog. Jägaren kanske passar på och skapar miljöer med riklig tillgång på foder för viltet.

Sen är gallringen också ett utmärkt tillfälle att lyfta fram fastighetens natur- och kulturvärden. Det kan man göra genom att till exempel gallra fram gamla vårdträd och olika inslag av löv, vilket gör att det blir mer variation i din skog. Kantzoner mot bäckar, sjöar och våtmarker är värdefulla miljöer som man kan förstärka genom att släppa fram löv eller tall.

– När du går runt i din skog innan gallringen, se om du hittar fornminnen som stenmurar eller platser där gamla torp legat och hugg sedan fram dem. Det är ett bra sätt att bidra till att de bevaras för eftervärlden, säger Anders Ehrenström.

    Varför gallra?

    1. Gallring är skoglig friskvård. Träden som lämnats får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och näring.
    2. Du får mer volym av bra virke.
    3. Produktionen förs över till de bästa träden och därmed ökar andelen timmer.
    4. Du får en första intäkt från din skog redan efter cirka 25 år.
    5. Det blir lägre avverkningskostnader vid en föryngringsavverkning i en gallrad skog.
    6. Gallring i rätt tid minskar risken för storm- och snöskador.
Text: Annsofie Öhman Foto: Anna Hållams