Skogsbruk / Gallring

Gallra i rätt tid!

Publicerad 2019-02-08

Gallra klart i din skog innan höjden på beståndet överstiger 20 meter! Rådet kommer från Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. Risken för stormskador ökar nämligen påtagligt vid gallring i högre skog.

Gallra i rätt tid och på rätt sätt! Det är ett av budskapen som inköpare och entreprenörer som deltar i Sydveds Gallringsakademi får höra av Anders Ehrenström, ansvarig för utbildningen. Skogen utvecklas bättre för framtiden och blir fortare färdig för slutavverkning. Samtidigt får man tidigt tillbaka pengar man investerat i föryngring och röjning.

Gallra innan 20 meter

En tumregel är att en förstagallring i en granskog bör göras då medelhöjden på beståndet är 11–13 meter. Motsvarande i en tallskog är 10–12 meter. Men det som egentligen styr är hur det ser ut i just det enskilda beståndet, förklarar Anders.

– Förstagallringen bör göras tidigt och relativt hårt, för att beståndet ska utvecklas på bästa sätt. Då skapar man stabila träd som bättre står emot vind, snö och skadeinsekter.

Sedan gallrar man normalt en eller två gånger till, men inte lika hårt, innan man når slutavverkningsförband. I en förstagallring handlar det om cirka 35 procent av grundytan inklusive uttag i stickväg. De senare gallringarna görs svagare, 20–25 procent av grundytan.

– En gallring innebär tyvärr en kortvarigt ökad risk för vindfällen, men bestånden stabiliserar sig snabbt. Risken för vindfällen ökar markant när träden börjar komma upp i höjd, varför vi numera starkt rekommenderar att man är klar med en sista gallringsåtgärd innan beståndet överstiger 20 meters höjd, säger Anders.

Röjning vid 2–3 meter

En tidig gallring innebär samtidigt att man måste börja röja i tid, för att kunna få ett bra ekonomiskt netto av förstagallringen. Röjning handlar om att skapa goda tillväxtförutsättningar för de stammar man vill ha kvar i ett framtida bestånd.

– Genom att i tid friställa de stammar man tror ska ge en bra kvalitet och tillväxt, så ger man dem möjligheten att växa lite bättre. Är det mycket löv i föryngringen kan man behöva göra en lövröjning redan när plantorna börjar närma sig en meter. Men den egentliga ungskogsröjningen i granskog görs när barrstammarna är två, tre meter höga. Vad gäller tall vill man inte glesa ut för tidigt utan först få upp den till «älgsäker» höjd på fyra, fem meter.

Lönsamt med röjning

Anders anser att det röjs alldeles för lite i våra skogar om man ser till helheten.

– Skogsägarna lägger relativt mycket pengar på markberedning och plantering, men är sedan mer försiktiga med att lägga pengar på att skydda och hjälpa planteringen genom röjning.

Röjningskostnaden kan man dock räkna hem redan i förstagallringen, då dimensionsutvecklingen på kvarvarande stammar ökar efter röjning. En rätt utförd röjning bör därför ses som en investering och inte en tråkig utgift.

– Och till sist, hinner du inte röja själv, kontakta din inköpare på Sydved som hjälper dig att få tag på en duktig röjare! uppmanar Anders.

När har man gallrat klart?

När man har gallrat klart ska man ha nått det stamantal man vill ha till föryngringsavverkningen. Beroende på bonitet räknar man med 600–900 stammar per hektar. Med fler träd än marken orkar bära finns risk för självgallring – och i och med det förlorade intäkter

Planterar man 2500 plantor per hektar, så får man ofta ett stort antal självföryngrade plantor (oftast björk). För att komma ner i det antal plantor man vill ha med sig in i gallringsfasen måste man ofta röja hårt.

Med för många stammar in i gallringsfasen och efter första gallring är det ofta svårt att få ner stamantalet till slutavverkningsförband innan träden når 20 meters höjd.

Då har man två alternativ; gallra och ta en ökad risk för vindfällen eller låta träden stå i ett tätt förband till slutavverkning.

Slutsats: Kom i gång med både röjning och gallring i tid!