Skogsbruk / Gallring

Med gallring formar du själv din fastighet

Publicerad 2020-06-30

En gallring ger dig inte bara en intäkt, den är också en chans att själv påverka hur du vill ha din skog. Skogen blir friskare och du får ett ökat virkesvärde på de träd som lämnas kvar. Ett annat plus är att skogen blir mer öppen och att det så småningom blir lättare att röra sig i terrängen.

Vid gallring tar man bort träden med sämre kvalitet, så att de träd som lämnats kvar får större möjlighet att utvecklas genom att de får mer ljus, näring och vatten. Det leder till mer livskraftiga träd med bättre virkeskvalitet vilket gör träden mer värdefulla vid en slutavverkning.

Börja gallra i tid!

Men det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet i tid, så man hinner med de gallringar man planerat innan beståndet blir för högt och risken för stormskador ökar.

Förstagallringen vid 11-13 meter

När ska man då gallra? En tumregel är när granarna närmar sig 11-13 meter. För tallskog kan man utgå från 10-12 meter. Beroende på hur väl skogen röjts tidigare, så görs den första gallringen med en gallringsstyrka som motsvarar 25 till 40 procent av grundytan. Är det någon gång i gallringscykeln du bör ta i lite extra för att justera ner ett allt för högt stamantal så är det i just förstagallringen.

Färdiggallrat vid 20-22 meter

Den sista gallringen i beståndet ska göras innan 20-22 meters höjd. Risken för stormskador ökar markant ju högre skogen är, och i vissa bestånd kan gallring öka risken ytterligare för stormfällningar under några år direkt efter gallringen. Stamantalet bör i slutavverkningsförband vara runt 600-800 stammar/hektar, beroende på bördighet
samt gallringsfrekvens och planerad slutavverkningsålder.

Text: Annsofie Öhman Foto: Mattias Bokinge