Skogsbruk / Gallring

Så lyckas du med björkskogen

Ge dina lövskogsbestånd en vitamininjektion. Gallra i tid! När Sydveds Gallringsakademi sammanträder är budskapet solklart: Tänk grovt, hög kvalitet och skadefritt!

​Det är en tidig vårmorgon i Närkesberg, norr om Askersund. Björkstammarna skimrar i morgondiset och tranorna skränar lite oroligt i åkerkanten. Gallringsakademin har nämligen sammanträde och en ny grupp Sydvedare och entreprenörer har precis gjort entré.

Den här dagen är det medarbetare på distrikt Aspa som ska få lära sig allt som är värt att veta om lövgallring under ledning av Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström och SLU:s Ulf Johansson, försöksledare på Tönnersjöhedens försökspark.

På programmet står, förutom en duvning i lövträdens biologi, produktionslära, skötsel och skador, också praktiska gallringsövningar samt en workshop om teknik och virke. Främst är det björk, asp och al som ska avhandlas med en betoning på björk. Björken är det dominerande trädslaget och utgör två tredjedelar av all lövskog i Sverige.

God efterfrågan

Det finns många goda anledningar för skogsägaren att lägga lite tid och omtanke på lövgallringen, konstaterar Anders Ehrenström.

– Industrins efterfrågan på löv är god och björkmassaved är det stora sortimentet. Men det finns också avsättning för lövträtimmer, även om marknaden kan variera en del beroende på var du har din fastighet. Lövsågverken är mindre och ofta nischade på vissa trädslag. Affärerna mellan Sydved och sågverken görs oftast upp på lokal nivå, så det finns all anledning att dra upp en lövträdsstrategi tillsammans med sin Sydvedare.

Kvalitet framför kvantitet

Att ha tänkt igenom sina skötselmål är som alltid a och o, men i en skogsägarvardag som mestadels präglas av barrträd är det lätt hänt att lövbestånden kommer i andra hand.

– Lövskogen är väsensskild från barrskogen, säger Ulf Johansson. Lövträden är pionjärer som kräver goda marker och är mer skötselkrävande än barrträden. De är starkt ljusälskande, har en snabb ungdomsutveckling och kort omloppstid vilket också innebär en helt annan typ av skötsel. Volymproduktionen är lägre än barrträdens, särskilt här i södra Sverige. Därför är det extra viktigt att ha skötselmålen klara för sig. Att satsa på kvalitet framför kvantitet är en god idé!

Lövskogen är också viktig för den biologiska mångfalden, landskapsbilden och för viltet. Men den har också betydelse för friluftslivet samt för natur- och kulturmiljön i stort. Lövskogen kan till exempel vara ett utmärkt sätt att tillgodose miljömålen i skogsbruksplanen och miljöcertifieringar.

Spara och gynna de träd som redan har en väl utvecklad krona. Det är där som tillväxtpotentialen är störst.
Anders Ehrenström

Röjning bör ske tidigt, när stammarna är mellan 2 och 6 meter höga, och ska vara tämligen hård. Beståndet bör ha kvar mellan 1500 och 2000 stammar efter avslutad röjning. Det är här du lägger grunden för gallringen och en av de stora fördelarna med löv är att du kan röja året runt.

Upp till 30 år bör lövbeståndet gallras vid två, kanske till och med tre, tillfällen. Redan vid 10 till 12 meters höjd är det dags att gallra första gången.

– Man måste ha blicken högt när man planerar en lövgallring för att säkerställa att man gör ett tillräckligt hårt uttag, poängterar Anders Ehrenström.

– I jämförelse med barrskogen så ska lövet inte bara gallras tidigare, utan också hårdare. Spara och gynna de träd som redan har en väl utvecklad krona – det är där som tillväxtpotentialen är störst.

En vanlig syn

Upphissade grönkronor i lövskog är en vanlig syn för Sydveds entreprenörer.

– Många väntar för länge med gallringen eller tar helt enkelt alldeles för lite i början, säger Peter Ardland, från Ardlands Skogsentreprenad i Fjugesta.

– Knepet är att gå dit ena dagen och ta så mycket att man skäms. Sedan kan man komma tillbaka dagen efter och ta lika mycket till. Då brukar det bli bra, säger Peter och får medhåll av kollegerna Stefan Eriksson och Lars Eriksson från firma Stefan Eriksson i Bertilstorp.

De båda har dock märkt ett ökat intresse för lövskogsskötsel, inte minst bland de större skogsägarna.

– Vi har en hel del kunder som uttalat säger att man vill gynna lövet och det är naturligtvis jätteroligt. Gallringsakademins initiativ ligger alltså helt rätt i tiden.

Gör om, gör rätt!

Men vad gör man då med eftersatta lövbestånd där kronorna redan är upphissade? Om grönkronorna fortfarande är större än 30 procent så finns det fortfarande en chans till en vettig utveckling, säger Anders Ehrenström.

– Men då får man ta det försiktigt. Då gäller svagare gallring och tätare återkommande, annars är det stor risk för snöbrott. Är grönkronorna mindre än 30 procent så bör man överväga att satsa på massa- eller energived med förkortad omloppstid. Att förtidsavverka beståndet och börja om från början.

Beståndets utveckling påverkas också av andra faktorer. Vid sidan av viltbetning så finns det en rad skadeinsekter och sjukdomar att vara uppmärksam på. Stamkräfta och -röta på asp samt tickor och rostsvamp på al är vanliga angrepp, liksom den typiska björkrosten som brukar ge sig till känna i form av höstgula blad mitt i sommaren.

Framtiden för sig

Att lövträden har framtiden för sig är Ulf Johansson övertygad om.

– Förändringar i klimatet kan göra det gynnsammare för lövet i framtiden. Det pågår även intressant forskning kring effektivare skötselinsatser och gödsling som kan öka lönsamheten. Redan i dag finns det förädlat material att tillgå. Bland annat finns björk- och hybridaspplantor där man gjort urval för de vanligaste sjukdomarna.

Så, nästa gång du tar en sväng på din fastighet, höj blicken och ta en titt på kronorna i dina lövträdsbestånd. Kanske är det dags att gallra?

Tim Karlsson och Lars Eriksson.

Tim Karlsson och Lars Eriksson.

Text och foto: Amelie Bergman