Skogsbruk / Miljö och naturvård

Så hjälper brukad skog klimatet

Publicerad 2019-08-27

Du har det. Träden också. Liksom alla andra växter och djur. Allt levande har det faktiskt. Kol som byggsten alltså. Trots att världens skogar bara innehåller fem procent av det kol som ingår i kolets kretslopp spelar de en nyckelroll för klimatet på jorden.

För att förklara en väldigt komplicerad process enkelt; det centrala för kolets kretslopp är balans. Så länge upptagningen av kol är lika stor som avgångarna av koldioxid till atmosfären sker ingen klimatpåverkan.

Människans användning av fossila bränslen som kol och olja har skapat en obalans. Ny koldioxid tillförs atmosfären och detta överskott påverkar temperatur och väderzoner.

På liknande sätt tillför man nytt kol till atmosfären om man till exempel hugger ner skog och inte ersätter den med ny, eller omvandlar skogsmark till jordbruksmark.

Kol lagras i trädet

Då börjar vi närma oss det som gör den växande skogen till en nyckelaktör i klimatarbetet. Träden tar upp stora mängder koldioxid ur luften. Med solens energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden till syre och kolhydrater.

Kolhydraterna blir byggstenar för trädets rötter, stam, grenar, blad och barr. På så sätt lagras kol i den växande skogen. Ur klimatsynpunkt är det därför bäst att bruka skogen. Det vill säga avverka och använda råvaran på ett klokt sätt och sedan plantera ny växande skog.

Årlig tillväxt

Då kommer vi också in på den viktiga funktion produkterna från skogen har genom att lagra kol under lång tid. Ta exemplet med ett trähus som binder kolet i virket under hela sin livstid. När produkterna från skogen slutligen bränns eller förmultnar frigörs koldioxid som tas upp av träden och återförs till kretsloppet.

Genom att den årliga tillväxten av skog i Sverige är större än avverkningen ökar mängden bundet kol från år till år. Den växande skogen hjälper således till att hålla nere koldioxidtillskottet till atmosfären.

Fossil koldioxid är hotet

Avslutningsvis kan det vara på sin plats att förtydliga och göra skillnad på koldioxid och koldioxid. Den så kallade biogena koldioxiden frigörs när växter och träd förmultnar eller virke och papper förbränns. Den här typen av koldioxid ingår redan i kolets kretslopp.

Den fossila koldioxid som uppkommer när vi eldar kol och olja tillför atmosfären nya mängder koldioxid som legat lagrad i jordskorpan i miljoner år. Det är den fossila koldioxiden som kan betecknas som klimathot. Den växande skogen är snarare en klimatmöjlighet.

    ​Skogen och produkterna ingår i kolets kretslopp

  • Genom fotosyntesen omvandlas solenergi, koldioxid och vatten till kolhydrater som är byggstenar för trädens tillväxt.

    Att träden tar upp koldioxid från luften innebär att kol lagras i träd och skogsmark. Samtidigt avges delar av detta kol från såväl levande träd som skogsmark.

    Nettoeffekten blir ändå att betydligt större mängder koldioxid tas upp än vad som avges. Skogen bidrar därmed till att motverka växthuseffekten.

    Skogsprodukter som trä och papper innehåller kol som tagits upp av träden i form av koldioxid. Kolet lagras under produkternas livslängd och på så sätt begränsas växthuseffekten.

    En stor del av skogsindustrins produkter återvinns och/eller återanvänds. När de uttjänta produkterna används som bränsle eller komposteras frigörs koldioxiden.

    Motsvarande mängd koldioxid tas upp av de växande träden och omvandlas till nya byggstenar för trädens tillväxt. Därmed är cirkeln sluten och ett nytt kretslopp kan börja.

Text: David Söderlind