Skogsbruk / Plantering

Så planerar du föryngringen

Publicerad 2018-12-18

Föryngringsavverkningen är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Se föryngringen av din skog som en del av föryngringsavverkningen. Redan innan du startar avverkningen bör du göra upp planerna för hur du vill forma din nya skog.

Planera för din framtida skog

Du behöver ta beslut om vilket eller vilka trädslag som ska ersätta det gamla beståndet och på vilket sätt du ska föryngra; planteringen eller självföryngring.

Plantering är den vanligast metoden och ger föryngringen en snabb tillväxtstart, så att den står sig starkare mot konkurrerande vegetation. Men man kan också välja självföryngring eller frösådd.

A och O när man beslutar om framtida trädslag är att anpassa den efter typen av mark på växtplatsen.

Grundläggande vid all föryngring är också hänsyn till naturen och kulturmiljöer.

Välj rätt trädslag – marken avgör!

Det är typen av mark som i hög grad avgör vilket eller vilka trädslag du väljer:

  • Tall trivs bäst på svagare mark, där det är torrt och magert, medan gran föredrar bördiga och fuktiga marker.
  • På medelgoda marker kan en blandning av tall och gran vara det bästa valet.
  • Friska och fuktiga marker passar bra för björk i kombination med barrträd.
  • På riktigt goda marker, till exempel lerjordar, kan man välja ek, ask, lind eller asp.

På många marker är barrträd ett naturligt val, eftersom barr ofta ger bäst produktion, och det finns en efterfrågan från industrin. Generellt bör dock andelen lövträd i våra skogar öka, av natur- och kulturvårdsskäl.

Men, när man väljer trädslag kan man göra det utifrån andra värden än bara ekonomiska. Kanske sätter man hellre kulturmiljövård, tradition eller jakt- och viltvård i främsta rummet.

Föryngringsmetod: plantering, självföryngring eller frösådd?

Plantering fungerar på de flesta marker och ger som regel den snabbaste och säkraste etableringen. I och med att du väljer trädslag styr du mer över hur det framtida beståndet ska se ut.

Vid självföryngring lämnar man kvar ett antal fröträd vid avverkningen. Används mest för tall. Uppskattningsvis cirka 100-150 fröträd per hektar.

Frösådd sker i första hand av tall. Frön sprides och myllas ner på markberedda områden. Kan vara ett alternativ på magrare marker.

Beståndet som ska avverkas ger en fingervisning om man ska plantera eller självföryngra:

  • Finns det naturliga plantuppslag som visar att det går att självföryngra?
  • Hur är det med kvaliteten på skogen? Är det rätt trädslag nu?
  • Finns det stormfasta fröträd av god kvalitet som kan användas för självföryngring?
  • Om det är risk för frost – finns det lämpliga skärmträd?
  • Hur bördig är marken? Är den för bördig för att lyckas med sådd eller självföryngring?
  • Är beståndet välslutet eller luckigt?

Blandbestånd passar bäst på medelgoda marker där gran och tall med fördel kan växa tillsammans.

Föryngringen kan ske genom plantering av gran under fröträd av tall. Man kan dessutom använda självsådda lövplantor för att skapa ett blandbestånd av barr och löv. Kan vara gynnsamt ur flera aspekter; till exempel kvalitetsdaning, marktillstånd och biologisk mångfald.

Uttag av skogsbränsle

Det finns många fördelar med att ta ut grot (grenar och toppar) vid en slutavverkning. Både markberedningen och planteringen underlättas samtidigt som man får ett ekonomiskt tillskott. Dessutom stimuleras självföryngringen.

Cirka 20 procent av riset lämnas kvar för att inte det inte ska bli ett näringsborttag, som försämrar den framtida tillväxten.

Hänsyn till naturen

Innan föryngringsavverkningen bör man planera för hur man tar hänsyn till natur- och kulturmiljöer samt till friluftslivet. Sydveds naturvårdsstandard Generell Naturvård är utgångsläget vid Sydveds alla avverkningar. Nivån är högre än skogsvårdslagens krav och anpassad till den svenska FSC®- och PEFC-standarden.

    Skogsvårdslagen

  • Enligt Skogsvårdslagen är du skyldig att anlägga ny skog senast tre år efter avverkningen.