Aktuellt / Senaste nytt

Vänta inte – ta hellre hjälp med röjningen!

Du planerar årets aktiviteter i skogen. Plantering här. Gallring där. Vem du ska kontakta och vem som ska utföra det ena och det andra. Så kommer du till den där ungskogen som behöver röjas. Funderar och kommer fram till att den ska du minsann röja själv. Men inte den här helgen. Det kan vänta till nästa…

Dagar blir till veckor. Veckor till månader. Månader till år. Kvar står den där ungskogen. Oröjd. Lugn, du är inte ensam. Röjningsinsatsen hamnar längre ner på prioriteringslistan när jakttornen ska fixas, vägen sladdas, huset målas. Lugn, du är bara människa.

Men, och det finns ett stort men; i takt med att åren går i röjningsskogen skenar kostnaderna – och du förlorar tillväxt. Lösningen; ta hjälp. Ta hjälp tidigt.

Med en tidig röjningsinsats har du täckt upp för kostnaderna redan i förstagallringen.

Fördubblad kostnad

Sydvedaren Anders Ehrenström upptäckte att den där röjningen som han skulle göra i sin skog plötsligt hade blivit "bortglömd".

– I rätt tid kostar kanske den här röjningen 5000–6000 kr per hektar om jag anlitar ett proffs. Räknar jag på det nu, blir nog prislappen snart den dubbla. Förutom den direkt ökade kostnaden för röjningen kommer jag ju röja ner flera års tillväxt och bara lägga på marken. Inte så smart, säger han.

Och han skyller inte på någon annan.

– Jag inser ju nu att det inte finns den tiden för mig att röja som det borde. Och det tror jag många skogsägare kan känna igen sig i. Jag skulle säkert behöva flera arbetsveckor för att röja igenom hela beståndet. Det gör en proffsröjare mycket snabbare. Och framförallt blir det gjort.

Problem som växer

Anders har påbörjat röjning i det fyra hektar stora beståndet.

– Jag har på tre års tid röjt ungefär en hektar. Med det tempot kommer det nästan vara läge för förstagallring innan jag är igenom hela beståndet.

Han beskriver det också som att problemen växer. Ju högre och äldre röjningsbeståndet blir desto svårare blir det att göra rätt urval.

Går det att sätta pengavärde på att inte röja i tid?
– Någonstans förlorar du 500–1000 kr per hektar varje år som beståndet förblir oröjt. Du förlorar dessutom pengar i två ändar. Dels ökar kostnaden för själva röjningen, det tar mer tid att röja grövre träd än klenare. Dels minskar nettot i den kommande förstagallringen. Det är per kubikmeter dyrare att gallra klenare träd och intäkten på dessa är lägre.

Stort behov i hela landet

Anders är långt ifrån ensam. Röjningsbehovet i skogen är enormt. Allvarligt eftersom det är en insats som slår an tonen för hela omloppstidens skötsel.

Skogsstyrelsen uppskattar att nästan 1,4 miljoner hektar skog skulle behöva röjas i Sverige. Det motsvarar ytan av cirka 2 miljoner fotbollsplaner.

Det finns inte längre några lagkrav som säger att du som skogsägare måste röja din ungskog, men det finns såväl ekonomiska som miljömässiga vinster med att göra det.

– Virkeskvaliteten blir bättre genom att du gynnar de bästa stammarna och styr blandningen av trädslag. Det ökar lönsamheten i kommande gallringar och slutavverkning. Röjningen minskar också risken för storm- och snöskador. Så sett till hela omloppstiden ger röjning i rätt tid god ekonomisk avkastning till skogsägaren. Ju mer rätt i tid du gör röjningen, desto snabbare kommer du att räkna hem den.

Och ditt röjningsbestånd?
– Det är inplanerat nu. Jag kommer inte att göra det själv utan har anlitat röjare för jobbet.

Tumregler för röjning

  • Strax under 2000 och upp till 3000 stammar per hektar är lämpligt antal träd att ha kvar efter röjning i tall- och granskog.
  • Färre stammar på låga boniteter och fler på höga boniteter. De rekommenderade antalen gäller efter sista röjningen, om du röjer ett bestånd flera gånger.
  • I täta ungskogar av tall eller vid lövskogsskötsel är det ofta bra att röja i två eller flera omgångar.
  • Det tar längre tid, är jobbigare och dyrare att röja skog ju högre den är. Det gäller särskilt om skogen är tät. Undvik därför att skjuta upp dina röjningar.
  • Tall och de flesta lövträd riskerar att betas av älg och annat klövvilt. I många områden kan du behöva göra särskilda anpassningar, som att röja i flera omgångar eller vid relativt hög höjd, som vid 4–5 meter.
  • I barrdominerad ungskog bör du gynna mindre vanliga lövträd som rönn, asp, sälg och ek. De bidrar till biologisk mångfald och variation i skogen. De utgör också värdefullt viltfoder.

Artikel från år 2019. Uppdaterad år 2024.

Text och foto: David Söderlind