Sedan januari i år har Frida, som är doktorand på institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, varit stationerad på Sydved för att genomföra projektet Digital förmåga inom svensk skogsindustri, ett projekt som Sydved är värd för.
– Digitaliseringen är en samhällsförändring driven av digital teknik som skapar en ny infrastruktur, på liknande sätt som den industriella revolutionen förändrade samhället under 1800-talet. I den traditionella ekonomin är förädlingen av råvaror i fokus, medan man inom den digitala ekonomin pratar om skapa värde genom att bygga nätverk av användare, förklarar Frida Magnusdotter Ivarsson.
Spotify – innovativt plattformsbolag
Hon lyfter fram Spotify, ett av de mest kända svenska plattformsbolagen, som ett exempel.
– Spotifys kärnidé är att förena musiklyssnare med musikproducenter. Redan tidigt hade man fokus på att bygga upp ett nätverk av lyssnare världen över. Först senare växte en affärsmodell fram genom att man kunde prenumerera på musiktjänsten.
Idag riktar sig Spotify mot en större bredd av grupper; annonsörer som vill nå lyssnare, företag och butiker som vill skapa musikfyllda miljöer och lokala artister som vill nå ut för en global publik.
– För industrijättarna, det vill säga skivbolagen, har Spotifys användning av ny teknologi skapat stor förändring för deras roll i det större ekosystemet. På liknande sätt försöker jag inom det här forskningsprojektet förstå hur den digitala tekniken omvandlar skogsindustrin, säger hon.
– Ur forskningssynpunkt ser vi ett värde i att kunna samarbeta nära företagen och på så sätt kunna följa med på deras innovationsresa. Då kan vi bättre förstå och få kunskap om det som händer när företag möter digital teknik.
Attraktivitet styr plattformen
Ett viktigt begrepp i digitaliseringen är plattform, som kan liknas vid ett nav av teknik, produkter och tjänster, som sammanför olika aktörer. Med andra ord en slags avancerad marknadsplats.
– Istället för att gå till en fysisk marknad på torget, gör tekniken det möjligt med mer komplexa former för att interagera. Du kan samla många fler människor, som tillhör mer eller mindre självklara grupper i en plattform. Och nyckeln till att leda användare till en plattform är attraktivitet.
Ett annat känt exempel är Facebook, som började som en lokal plattform för studenter på Harvard. Idag är grupperna som agerar på plattformen långt fler, alltifrån backpackers som söker ressällskap och säljare av begagnade prylar till politiska aktörer som vill påverka opinion.
Hon konstaterar att oavsett om man väljer att skapa en ny plattform, eller behöver hitta en roll i en branschgemensam plattform, så uppkommer nya affärsmöjligheter när allt fler grupper av människor interagerar med varandra.
Vaga gränser i ekosystem
I en plattformsekonomi är det inte längre skarpa gränser mellan olika branscher och man måste då lära sig att kombinera det industriella perspektivet med att tänka i ekosystem.
– När olika aktörer inom ett nätverk blir mer sammankopplade, så blir man en del av en större enhet, ett ekosystem. Man skulle kunna säga att det handlar om att skifta fokus från det enskilda trädet till skogen som helhet.
Och ser man då på skogsföretag och skogsindustrin, så skulle en del av de nya grupperna i ekosystemet vara till exempel jaktlag, orienteringsklubbar eller researrangörer.
– Traditionellt, ur ett industriellt perspektiv, ser man företag som en sluten enhet. I ekosystemstänkandet gäller det att föra blicken utåt, mot mer eller mindre uppenbara externa aktörer. Att leda ett ekosystem innebär också att ens egen framgång är beroende av att hela ekosystemet frodas, inflikar Frida.
Därför Sydved
Att just Sydved är värd för det här forskningsprojektet beror bland annat på att representanter från Sydved deltog i en uppdragsutbildning om digitalisering vid Göteborgs universitet. Där och då föddes ett intresse om att få mer kunskap om digitaliseringen och vad den kan innebära för Sydved. Genom att vara värd för projektet så ser Sydved en möjlighet att lära sig mer om processen.
Så här långt har Frida deltagit i Sydveds vardagsliv; varit med och träfat skogsägare, besökt flera distriktskontor, lärt känna inköparna och så vidare för att samla in information.
– Allteftersom väver jag in det jag ser och upplever med forskningsteorier. På så sätt inhämtar jag ny kunskap till teorin och forskningen om digitaliseringen. Jag iakttar, ifrågasätter och bidrar sedan med nya idéer. Det handlar inte om att komma med svar, utan jag ser det här som ett gemensamt projekt där vi kan lära av varandra.
Visualisera framtida scenarion
Ett mål med projektet är att ta fram metoder för att olika företag och organisationer ska kunna skapa värde av digitaliseringen. Kunskapen kommer sedan att spridas vidare till alla som vill ta del av den; inte bara Sydved och inte bara skogsindustrin, utan även till andra branscher.
Och vilka framtida scenarion finns då för Sydved och skogsbranschen?
– Det är svårt för att föreställa sig hur det ser ut om bara några år. I en tid av stor ovisshet kring framtiden är nyckeln att visualisera flera framtida scenarion, skapa ett experimentellt arbetssätt och att våga investera i flera idéer. Oavsett om man väljer att skapa plattformen, eller behöver hitta en roll i en branschgemensam plattform, så uppkommer det nya affärsmöjligheter, när allt fler grupper av människor interagerar med varandra.
Enligt Frida så är teknikutvecklingen kärnan till innovation. Att gå från det mer traditionella till det digitala kan låta enkelt, men det är en stor utmaning i och med att man måste förändra arbetssätt. Att utvecklas med digitaliseringen innebär att traditionella synsätt ställs mot nya som inte alltid går ihop som två pusselbitar, vilket leder till att man som företag behöver lära sig hantera motsättningar och paradoxer.
– Det gäller att åka med på resan som sker, och att ha ett öppet sinne för förändring. Genom att våga laborera med digital teknik och ta på sig ledartröjan kan man också påverka vilka värderingar vi bygger det framtida samhället på, avslutar hon.
