Aktuellt / Senaste nytt

Tema tall i småländska skogen

Publicerad 2021-11-17

Det finns ett nyvaknat intresse för tall i de sydsvenska skogarna. Inte minst för att sprida riskerna i skogsbruket. Men det finns också utmaningar med tallen. Något som diskuterades på forskningsprogrammet Fras höstexkursion i trakterna av Eksjö.

Mattias Berglund på Skogforsk var en av dem som höll i trådarna på exkursionen som ägde rum i trakterna runt Bruzaholm och Ingatorp, inte så långt från Eksjö.

– Fras, som står för Framtidens skogsskötsel i södra Sverige, är ett 4-årigt samverkansprojekt mellan Sveriges
lantbruksuniversitet, Linnéuniversitet och Skogforsk, med mål att ta fram ny relevant kunskap för både dagens och framtidens skogsskötsel. Det sker i nära samarbete med skogsnäringen.

Fras kretsar kring sex doktorandprojekt som är inriktade på olika faser i skogsskötseln, för att skapa ett helhetsgrepp i skogsvårdskedjan, från föryngring till slutavverkning.

Fler trädslag sprider riskerna

Exkursionen, med temat tallens framtid, var ett tillfälle att ute i fält lyfta forskningen, och under dagen togs det upp olika aspekter kring föryngring, sjukdomar, viltskador, biodiversitet, virkesproduktion och skogsskötsel.

– Många vill ha tall i sina skogar nu. Kanske är det granbarkborren som satt fingret på vikten av att sprida sina risker. Men det finns utmaningar med tallen också, vilket diskuterades under dagen. Flera av doktoranderna var på plats och
presenterade sina resultat på olika stationer i skogen, berättar Mattias Berglund.

Men det var inte bara doktoranderna som bidrog med kunskap och kloka reflektioner, på plats fanns även andra forskare, experter och inte minst alla exkursionsdeltagare främst från olika delar inom skogsnäringen.

Tallen producerar lika bra som gran

Sydveds Anders Ehrenström, som deltog under dagen, konstaterar att tallen under några decennium kommit i skymundan till förmån för granen.

– Gran är ett tacksammare trädslag att anlägga och driva upp till vuxen skog då granen inte är lika betesbegärlig som tall. Man har också underskattat tallens volymproduktion. Problemet har varit att man har jämfört volymtillväxt på tall och gran med utgångspunkt i något olika växtförhållanden, där granens produktion har sett bättre ut än tallens. Han berättar om försök där man har jämfört volymproduktionen när tall och gran växer i bestånd precis intill varandra.

– Tallen producerar lika bra, om inte bättre än granen, även på något bättre marker, ända upp till ståndortsindex G30 i södra Sverige. Så sett till trädslagsval är det egentligen bara betesproblematiken som talar mot tallen, om man inte är på marker bättre än G30, där granen växer bättre.

Många vill ha tall i sina skogar nu. Kanske är det granbarkborren som satt fingret på vikten av att sprida sina risker.
Mattias Berglund

Hårt betestryck vintertid

Problemet med det hårda betestrycket på tall har flera orsaker. En är ökad konkurrens bland de vilda djuren under vintern. När tillgängligheten på föda som örter, bärris och ljung minskar, går hjortdjuren över till bete på träd.

– Mot viltbetning finns det olika produkter som man relativt enkelt kan applicera på tallens toppskott, så man kan få upp träden med toppskotten intakta, tipsar han.

En annan orsak till viltproblematiken är en för enkelspårig röjning, där man röjt bort de lövträdslag som är smakligare än tall, vilket gör att betestrycket på just tall ökar. Så för att få upp tallskog med mindre betesskador krävs en viltstam i god balans och att man som skogsägare ser till att gynna de för hjortdjuren smakligaste trädslagen, som rönn, asp, sälg och ek.

– Tallen är helt klart underskattad i vår landsända. Men jag gläds verkligen åt den förändring som håller på att ske, där tallen faktiskt kommer på tal allt oftare i föryngringssammanhang, avslutar Anders Ehrenström.

    Projekten i Fras

  • Föryngring av tall i södra Sverige - Mikolaj Lula
    En jämförelse av naturlig föryngring med plantering och sådd, men också undersökning av olika markberedningsmetoder, planttyper och plantering på hyggen av olika åldrar.

    Smarta föryngringar - Per Nordin
    Försöka hitta metoder för att effektivisera föryngringsarbetet och öka möjligheterna för skogsägaren att driva ett målstyrt skogsbruk. Med hjälp av vattenkartor och digitala terrängmodeller varieras val av föryngringsmetoder beroende på framtida mål inom hygget.

    Röjning för ökad variation - Mostarin Ara
    Olika röjningsstrategier för framtida trädslagsrena bestånd respektive blandskogar undersöks.

    Gallring och generell hänsyn - Delphine Lariviere
    Här studeras förstagallring i bestånd där generell hänsyn tidigare har tagits vid föryngring och röjning. I projektet studeras också rekommendationer för gallring i blandskog och bestånd med kombinerade mål.

    Målanpassad gallring - Magnus Persson
    Handlar om hur gallringens genomförande kan varieras inom beståndet beroende på skillnader i ståndort och
    beståndsstruktur. Nya datakällor som drönarfotografering kommer att användas för att planera gallringarna.

    Björkkvalitet i granskog - Grace Jones
    Här är lövträdens produktion och virkeskvalitet i blandskog i fokus. Projektet syftar till att öka kunskapen om virkeskvalitet i blandbestånd av gran och björk i södra Sverige.

Text och foto: Annsofie Öhman