Skogsbruk / Skogsbränsle

Skogsbränsle är hett på Torsvik

Det blåser en varm vind över Sverige. Energibolagen tror på skogen. Jönköping Energi går i bräschen med sitt nya biobränsleeldade kraftvärmeverk på Torsvik. Här omvandlas lokalt producerat skogsbränsle från Sydveds leverantörer till miljövänlig värme och el.

Kraftvärmeverkets 120 meter höga skorsten reser sig mäktigt från höjderna strax söder om Jönköping. Med åren har den blivit något av ett landmärke för alla dem som färdas längs E4:an.

– Det logistiska läget är perfekt, med motorvägen precis utanför dörren. Men framförallt står vi mitt i skogen, i Smålands inland, där råvaran finns. Tillgången på skogsbränsle är säkrad samtidigt som transportvägarna blir korta. Miljövänligt och kostnadseffektivt, konstaterar Per Mernelius som är bränslechef på Jönköping Energi.

Viktig miljöinvestering

Det nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverket stod klart hösten 2014 och kompletterar det tidigare avfallseldade kraftvärmeverket från 2006. Jönköpings kommun är i kraftig tillväxt och nya bostadsområden, bland annat den nya Munksjöstaden, förväntas öka efterfrågan på fjärrvärme och el ytterligare. Redan när Torsvik projekterades gjordes det plats för två kraftvärmeverk och när det nu var dags att investera i tvåan, var det enligt Per Mernelius självklart att satsa på en biobränslepanna.

– Det är en viktig miljöinvestering. Det biobränsleeldade kraftvärmeverket har gjort det möjligt för oss att ersätta värmeproduktion som tidigare skedde med olja och förädlade träbränslen, berättar Per.

Anläggningens hållbarhetsprofil är uttalad, vilket avspeglas även i detaljerna. "Jorden", "Skogen", "Vinden", "Vattnet" och "Solen"… alla konferensrum på det nybyggda kraftvärmeverket har uppkallats efter förnybara energikällor.

Trend med biobränsleeldade kraftvärmeverk

Trenden är tydlig. Allt fler lokala producenter gör som Jönköping Energi. Borås, Skövde och Växjö kan alla ståta med nya, eller planerade, biobränsleeldade kraftvärmeverk. Och även de små kommunerna satsar, bland annat Sävsjö. Det här är förstås goda nyheter för alla skogsägare med fastigheter i nära anslutning till kraftvärmeverken.

– Vi har satsat på den här lösningen. Biobränslepannan på Torsvik har en planerad livslängd på minst 25 år, vilket innebär en stabil efterfrågan på biobränsle under den här tiden, säger Per.

Det biobränsleeldade kraftvärmeverket och det avfallseldade kraftvärmeverket kompletterar varandra. Det sistnämnda är i drift hela året medan biobränslepannan är i gång under den kalla årstiden – från älgjakten till april.

– Det här är första gången som vi kör hela säsongen och vi var faktiskt i gång lite tidigare än beräknat, redan i september.

Ett lass i timmen

Tillsammans täcker de två kraftvärmeverken 90 procent av fjärrvärmebehovet och 20 procent av den el som används i nätområdet.

Det biobränsleeldade kraftvärmeverket har en värmeproduktion motsvarande 320 GWh per år och en elproduktion på 120 GWh per år. När pannan går för högtryck sväljer den 150 kubikmeter biobränsle, eller drygt ett lastbilslass, per timme. På ett år matas det in runt 550 000 kubikmeter. Efter förbränningen så återförs askan till skogarna i området genom samarbete med en lokal entreprenör. Cirkeln är sluten.

Huvudsakligen är det skogsbränsle som eldas – grenar, toppar och brännved men även biprodukter från sågverksindustrin.

– För att pannan ska fungera optimalt behöver vi dock ligga på 50-60 procent grot, säger Per Mernelius.

Ett sortiment att räkna med

Det finns alltså all anledning för skogsägaren att se groten som ett sortiment att räkna med. En effektiviserad värdekedja där alla intressenter samarbetar gynnar skogsägarna och skapar förutsättningar för ett ökat netto. I Torsvik eldas skogsbränsle från Sydveds leverantörer inom en radie på fem mil.

– Sydved, Stora Enso Bioenergi och Jönköping Energi driver ett nära samarbete för att utveckla och förbättra möjligheten till lönsamhet i alla led, förklarar Magnus Larsson som är marknadschef på Stora Enso Bioenergi.

Sydveds systerföretag Stora Enso Bioenergi är specialiserat på just skogsbränsle och har Sydveds förtroende att förädla och sälja vidare skogsägarnas grot.

Leveranser året runt

Ett exempel på det goda samarbetet är att Jönköpings Energi har investerat i stora ytor för lagring av bränsle. Upp till 50 000 kubikmeter kan lagras på området.

– Det innebär att vi kan leverera in råvaran under hela året och inte bara under de månader som kraftvärmeverket är i drift. Att kunna ha i gång verksamheten löpande betyder mycket, både ekonomiskt och praktiskt. Skogsägarna får ut sina leveranser fortare. Samtidigt har våra entreprenörer investerat stora pengar i lastbilshuggar och annan maskinell utrustning och har inte råd att låta dem stå stilla, säger Magnus som tycker att det är roligt att skogsbränslet har fått sådan vind i seglen.

– För oss är det naturligtvis fantastiskt roligt att få jobba i en bransch med stark efterfrågan.

Positivt för skogsägaren

När det gäller de lokala leveranserna till Torsvik är det bland annat Sydvedaren Lars Gustafson som tillsammans med Stora Enso Bioenergis Rikard Karlsson står för försörjningen.

– Det finns potential att ta ut betydligt mer grot än vad som görs i dag. En stark lokal efterfrågan, som den från Torsvik, är positiva nyheter för skogsägaren, säger Lars som får medhåll av Rikard:

– Förutsättningarna är ekonomiskt goda – så länge som du har en bra produkt. Groten måste hålla hög kvalitet och levereras i rätt tid till kunden. Här gäller det att göra rätt hela vägen! (Vad som är rätt och hur Sydved och Stora Enso Bioenergi samarbetar för att öka värdet på skogsägarens grot kan du läsa om på nästa uppslag.) Sedan är det med skogsbränslet som med allt annat – tillgång och efterfrågan styr marknadspriserna. Elpriser, varma eller kalla vintrar och tillgången till andra värme- och energikällor är påverkansfaktorer. Men efterfrågan finns där.

Det intressanta med skogsbränslet, säger Per Mernelius, är att det är en naturkraft som vi kan förlita oss på:

– Om det slutar blåsa så står vindkraftverken stilla. Om det regnar lite så stannar vattenkraften. Om solen inte skiner så fungerar inte solpanelerna. Men skogen, den finns alltid.

Läs mer om skogsbränsle

Från vänster Rikard Karlsson och Magnus Larsson, båda på Stora Enso Bioenergi, Sydveds Lars Gustafson och Per Mernelius, Jönköping Energi.

Text: Amelie Bergman Foto: Tomas Alvreten