Aktuellt / Senaste nytt

Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

Publicerad 2019-01-11

Många gränslinjer växer igen med åren och det är inte alltid lätt att veta var skiljelinjen mellan den egna och grannens fastighet går. Men för dig som äger en skogsfastighet är tydliga gränser i det närmaste ett måste, inte minst vid avverkning och annat skogsbrukande.

Väl utmärkta gränser är också viktigt om man vill sälja sin fastighet, planerar ett bygge eller vill utnyttja jakträtter.

Råsten och rör

I första hand visas en fastighets utbredning av gränsmarkeringar som har placerats ut av Lantmäteriet. Det vanligaste gränsmärket är rör som slagits ner i marken, men det finns även hål och dubb i sten eller berg, trästolpar samt rör i sten, berg eller cement.

Av äldre gränsmarkeringar är råstenen vanligast. Ofta är den en rest toppig sten, som är omgärdad av mindre stenar och stenskärvor. För att visa den mänskliga inblandningen kan det finnas tegelskärvor eller träkol under röset.

Är du osäker på var gränsen går?

Börja med att ta hjälp av kartor och handlingar som upprättats vid lantmäteriförrättningar. Prata också med tidigare ägare och grannar. Ibland kan även de äldre i byn hjälpa till med att hitta gränser. Väl ute i skog och mark letar du efter markeringar i hörn eller ändpunkter, eftersom dessa ofta är större och tydligare än övriga. Längs gränsen kan det även finnas så kallade utliggare och visare. Ofta är det en avlång upprättstående sten. Hittar du inte gränsen kan du vända dig till Lantmäteriet.

Förtydliga, inte flytta...

Man får aldrig rubba, flytta eller förstöra en gränsmarkering, det är straffbart. Gamla gränsmärken, som inte längre gäller, kan vara skyddade som kulturminnen. Däremot får du alltid förvalta din gräns, genom att på olika sätt förtydliga den. Men gör det tillsammans, eller i samråd, med din granne, så undviker du onödiga konflikter.

Enkla tips för tydliga gränser

  • Råstenar kan vara svåra att upptäcka. Gå längs gränserna någon gång om året och trampa rent runt stenen. Häng gärna upp en snitsel vid stenarna alternativt sätt upp en rågångsstolpe.
  • Måla träd i gränslinjen och slå ner pålar som markerar gränsen.
  • Ta med grannen och en bunt med stolpar och gå längs er gemensamma gräns. Och gör det ordentligt, använd riktiga stolpar!
  • Hugg upp gränslinjen. Har du tid så är det bra om du tillsammans med grannen gör en rågångsgata. Då röjer man en cirka 1 meter bred gata mellan fastigheterna där gränsen är.

Gränser på Sydved

Gustav Cagner, inköpare på Sydved, berättar att han innan han utför en skoglig åtgärd markerar gränserna kring åtgärden med snitselband, och använder olika snitslar för olika ändamål.

– När man ska utföra en åtgärd så är det viktigt att gränserna är väl markerade i fält och syns bra så att risken för att avverka över gränsen och in på grannens fastighet minskar, säger Gustav.

En rågångskäpp i metall står bra emot väder och vind.

Källa: Lantmäteriet med flera.

Gränsmarkeringar från tre generationer: gammal trästolpe, vit stolpe i plast och råsten.

Gränsmarkeringar från tre generationer: gammal trästolpe, vit stolpe i plast och råsten.

Text: Annsofie Öhman