Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Beståndet i Tving utanför Karlskrona är omkring 100 år gammalt, 5 hektar stort och med både gran och tall.

– Det är naturligt föryngrat och jag tror att senaste åtgärden som gjordes här var en gallring någon gång på 1960-talet, berättar skogsägaren Karl von Schewen.

I våras kontaktade han Carl-Erik Ohlsson på Sydved och de arbetade fram en plan för beståndet.

– Hyggesanmälan skickades till Skogsstyrelsen. När den kommit tillbaka, med tillägg om kulturmiljöer som finns här i form av bland annat stenmurar, så skrev vi kontrakt innan sommaren, berättar Carl-Erik.

När det sedan började bli dags för avverkning gick Karl och skördarentreprenören Torgny igenom objektet.

– Det var en klassisk fältplanering med naturhänsynsåtgärder, kulturmiljöerna, placering för avlägg, gränser samt att vi såg över hur möjligheten för raka och torra körstråk såg ut. Det senare var faktiskt ganska enkelt här eftersom det är fastmark utan blöta partier, berättar Torgny.

Imponerande tall

Stora virkesvärden står på spel. Här ska generationers arbete med skogen ge resultat.

– Vi kör ju på markägarens uppdrag och vill göra ett så bra och effektivt jobb som det bara går. Både för den aktuella avverkningen och för nästa generation skog som ska växa här. Genom att aptera rätt, för att ta till vara så mycket timmer som möjligt, lägger jag en bra grund för det, säger Torgny.

Vi går ner till ena hörnet av avverkningen. Där tornar en gigantisk tall upp sig. Vi spekulerar i ålder och enas om någonstans runt 200 år.

– Ett perfekt naturvärdesträd som vi hugger fritt från de här granarna som du ser hämmar det idag. Så får det fortsätta vaka över marken här, säger Karl von Schewen.

Runt områdes stora stenar; "jättekasten" sparar Torgny också träd. Han skapar högstubbar för insekter och fåglar.

– Det kommer naturligt precis som det är tänkt; områden som är svårtillgängliga kan lika bra få bli hänsynsytor. Den stora stenen där nere är ett bra exempel; otymplig att plantera kring. Bättre att låta naturvårdsträd få ta plats där.

Försiktighet vid stenmurarna

Genom avverkningen löper också flera gamla vägar kantade av stenmurar.

– Där är vi extra vaksamma och noga med att köra försiktigt. Jag undviker att fälla träd över dem och ser till att inget ris ligger och täcker så att skotarföraren uppfattar dem, säger Torgny.

Annars beskriver han just det här hygget som lättkört.

– Här är det torra och fina förutsättningar utan blöta partier. En ordentlig risning av körstråken gör jobbet för att minimera risken för markskador.

När avverkningen är klar om några dagar och virket utkört väntar flisning av riset när det har barrat av.

– Till våren blir det sedan markberedning och plantering av granplantor, berättar Karl von Schewen.

– Helt rätt, det är viktigt att tänka i flera steg vid föryngringsavverkningen så att åtgärderna kuggar i varandra. Håll inte heller på gammal skog för länge. Hugg och ha ett jämnt flöde på intäkterna. Då har du ett jämnt flöde på riskerna också, säger Carl-Erik Ohlsson.

Det är en skötselambition som också ger möjlighet att regelbundet investera tillbaka i skogen, exempelvis i ett väl planerat vägnät.

Hålla ordning på vägarna

Och nu är vi tillbaka till skogsbilvägen som jag tog mig hit på:

– Jaså, du noterade att den var bra. Jo, jag tycker det är viktigt att hålla ordning på vägarna. Inte minst inför en avverkning när belastningen på vägen ökar, säger Karl.

Och får medhåll av Carl-Erik:

– Buskröj, sladda och grusa regelbundet. Det är alltid bra men såklart extra viktigt inför större åtgärder i skogen. Se det som en del av planeringen inför avverkning och plantering, tipsar han.