Skogsbruk / Skogsbilvägar

Så blir skogsbilvägen en bra investering

Publicerad 2019-01-01

Ett väl planerat vägnät ökar framkomligheten i din skog. Det är främst intressant när du gör åtgärder i skogen, men också för jakt, fiske och annat friluftsliv. En bra skogsbilväg minskar också kostnaderna vid framtida insatser i skogen.

Två skogsägare som precis investerat i nya vägar är Gert Nilsson i Håkentorp och Kjell Johansson i Ekhult. På plats är också Mattias Svensson, inköpare på distrikt Jönköping.

Vägkroppen följer landskapet

Vi börjar med att titta på Gert Nilssons nya väg, som är omkring kilometern lång. På plats träffar vi entreprenör Johan Lönnblad som håller på med vägens så kallade terrassering. Det innebär att bygga upp själva vägbanken med material som finns längs vägens sträckning, samt skapa diken och lägga ut trummor.

Skogsbilvägen minskar kostnaderna vid framtida insatser i skogen.

– Jag tar bort vegetation och stubbar, byter plats på materialet kan man säga. Ju ljusare och hårdare material, desto bättre. Sedan dikar jag och placerar ut trummor för att leda bort vatten.

Johan Lönnblad ser vägen som sitt avtryck och vill bygga vägar som smälter in fint i naturen, där vägkroppen följer landskapet.

– Jag vill inte skapa en onödigt hög vägbank, om den inte behövs. Bredden på vägen ska helst vara 4–4,5 meter där vägen är rak. I skarpa kurvor gärna någon meter till. Lastbilen ska aldrig behöva vara ute på kanterna. Hela vägen blir mer hållbar av detta. Även för avverkningssituationen när skogsmaskinerna ska ut i beståndet är det bra att vägens kanter inte är för höga. Och det där med väl tilltagna vändplaner, får vi inte heller glömma.

Hitta väglinjen

Fast egentligen började vägbygget för Gert Nilsson bra mycket tidigare än så här.

– Den här delen av fastigheten har varit svåråtkomlig, så jag pratade med Mattias om vad vi skulle göra inför kommande avverkningar. Vi kom fram till att en ny väg vore en god investering, berättar Gert Nilsson.

Mattias och Johan började med att grovplanera vägens sträckning. Det viktigaste i hela anläggningsarbetet är att hitta väglinjen, understryker Johan och fortsätter:

– Ta nytta av högpunkter. Hitta den torraste sträckningen. Välj fastmark. Undvik de stora hindren. Vägen ska ge tillgång till så mycket skogsmark med så lite vägbyggnation som möjligt.

– Det är så värdefullt med den här dialogen; jag ser skogen och Johan ser vad som finns i marken, konstaterar Mattias.

Jag vill bygga vägar som smälter in fint i naturen, där vägkroppen följer landskapet.

Huggning och grovläggning av vägen

När väglinjen har grovsnitslats söks samråd med Skogsstyrelsen, och efter klartecken därifrån är det dags att hugga väggatan.

Mattias erfarenhet är att vid lite grövre skog så brukar intäkten från virket i väggatan i många fall täcka kostnaden för vägbyggnationen. När Johan har grovlagt vägen väntar vila för att den ska få sätta sig.

– Minst några månader beroende på hur blött det är. Det är viktigt att den får torka ur. I drömfallet blir det sedan en riktig vinter, så att vägen fryser. Det är absolut bäst att grusa vägen då.

Vägkroppen är aldrig så känslig som första gången man grusar. Trycket blir stort när lastbilarna ska komma fram. Kan man grusa på vintern, eller för den delen vid en torrperiod, blir det effektivt kostnadsmässigt eftersom det inte behöver grusas extra bara för att grusbilarna ska kunna ta sig fram.

– Gruset ska ligga på ytan – om du har gjort arbetet med vägbanken rätt ska det inte behövas för vägens bärighet, förklarar Johan.

Minskad körning i beståndet

Nu har vi förflyttat oss till Kjell Johansson, en bit bort i Ekhult. Där är det några veckor sedan Johan lade upp vägbanken och finjusterade vägen.

– Redan nu märker man hur den har börjat torka ur. Här kunde jag inte gå för någon vecka sedan, säger Kjell när vi tar en promenad på vägen.

– Den här vägen kommer att förkorta skotningsavstånden dramatiskt, aldrig längre än 200 meter. Och det är billigare att köra virke på lastbil än med skotare. Mitt motiv till skogsbilvägen är helt klart ekonomiskt. Det går inte att ligga och skota långt idag; det äter upp lönsamheten, säger Kjell Johansson.

– En välplanerad väg gör också att man vid avverkningen kan styra bort från känsliga områden i skogen, inflikar Mattias Svensson.

Plus för friluftslivet

Men det finns så klart också andra värden med en ny skogsbilväg. Johan Lönnblad ger exempel: – Fastigheten blir ju rakt igenom trevligare. För jakt, för picknicken med familjen, för bär- och svampplockning, när du ska ner till sjön och fiska. Pluseffekterna är många.

– I det korta perspektivet är en ny skogsbilväg givetvis en kostnad. I det långa en smart investering, som minskar kostnaderna vid framtida insatser i skogen, summerar Mattias.

    Så här får du en bra skogsbilväg

    1. Bygg ordentliga vägar när du ändå bygger. Anlägg vägen i god tid innan avverkning. Då hinner den torka ut och sätta sig ordentligt. Snåla inte med underarbetet.
    2. Röj och rensa vid vägkanterna. Träd som hänger ner, grenar, stenar precis i vägkanten och liknande orsakar stora skador på lastbilarna och hindrar framkomligheten.
    3. En bra väg är välvd, som ett upp och nervänt u ungefär. Då rinner vattnet av. Välplanerade trummor, så att vattnet kan rinna under vägen, är också viktigt.
    4. Lägga upplagsplatsen för virke på plan, fast och torr mark. Platsen ska vara väl röjd från träd, grenar, buskar, stenar och liknande. Är det många sortiment? Gör upplagsplatsen så stor att det är enkelt att hålla isär dem.
    5. Be att få åka med i lastbilen nästa gång åkaren hämtar ditt virke. Då ser du vilken standard din bilväg håller. Och inte minst blir du varse hur stor den 24 meter långa lastbilen känns på den lilla skogsbilvägen.
    6. Se över "gamla" vägar. Sladda, buskröj, grusa och kantskär. Och överväg noga om du ska sätta bommar – risken är att vägen inte blir använd. Och åker du inte på vägen växer den igen...
Text och foto: David Söderlind