Skogsbruk / Skogsskador

Viltskydd

Publicerad 2022-07-15

Viltbetning av älg och rådjur är vanliga orsaker till skador i plant- och ungskogar. Det leder till minskad tillväxt och sämre virkeskvalitet. Här tipsar vi om åtgärder som kan vara en hjälp på vägen.

Alltför stora viltstammar och knapp tillgång på föda är en av orsakerna till att klövviltet ger sig på plantor och ungskog. När viltet äter toppskott, bryter stammar, repar löv eller gnager bark uppstår skador på träden. Minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet är två följder, men träden kan också dö vid kraftigt bete. För skogsägaren betyder det, förutom tillväxt- och kvalitetsförluster, även extra kostnader för att hjälpplantera.

Vilt och föda

Hjortdjuren äter gräs, örter, bärris och ljung men även mycket löv, knoppar och kvistar. Under sommaren repar älgen mycket löv från lövträd men på vintern är tallen en mer attraktiv föda. Även rådjuren betar tall och lövträd, men också gran. Kronhjort har en förkärlek till barkgnag, vilket kan skapa stor skada i unga gran- och tallskogar.

Hur skyddar man sin skog?

Genom att anpassa skogsskötsel och viltvård kan man skapa bättre förutsättningar för att få upp den föryngring man önskar, utan allvarliga betesskador. Genom ett större utbud av alternativt foder för viltet kan man styra bort en del av betningen från de ekonomiskt mest värdefulla träden.

Välj trädslag som är lämpligt för marktypen, anlägg täta föryngringar och jobba för att öka den totala fodermängden och skyddet för viltet i landskapet.

Några exempel:

  • Med en snabb etablering och god tillväxt skapar du ett starkt bestånd som bättre står emot betning.
  • I den unga tallskogen lockar ett rikligt lövuppslag till sig älg. Inne i beståndet passar älgen också på att beta av tallen. Ett tips är att röja tallungskogen väl så att plantorna snabbt når "betessäker" höjd.
  • Toppa tallar som har betats av älg, i stället för att röja bort dem. Älgen föredrar att gnaga på tallar som redan betats av älg. Minskar risken för att de går på nya träd.
  • Försök skapa tillgång på annat älgfoder än tall, genom att lämna exempelvis rönn, asp, sälg och ek (rase) när du röjer.
  • När du gallrar eller föryngringsavverkar på senhösten eller vintern kan tallriset nyttjas av älg och rådjur som vinterfoder.
  • Tänk på att planteringar av ädellöv och löv i regel kräver inhägnad, ett grovmaskigt nät som är minst 2 meter högt.
  • Är betestrycket väldigt högt behöver man genom avskjutning hålla nere klövviltstammarna.
Foto: Kenneth Johansson

Foto: Kenneth Johansson

    5 tips för att minska risken för viltskador

    1. I områden med högt betestryck, behandla plantorna med viltskyddsmedel, och gör det i god tid! Försök pricka in när det är torrt väder, ofta sprutar man plantorna under hösten. Täckrotsplantor brukar vara mer attraktiva för viltet att beta. Ofta räcker det med att behandla de första åren för gran, men för tall kan man behöva hålla på lite längre.
    2. När du röjer, spara trädslag som rönn, asp, sälj och ek (kallas också RASE) som både älg och rådjur gillar att äta. Spara även tidigare betade tallar som älgarna ju gärna fortsätter att beta på.
    3. Överväg om du ska hägna ädellöv, som bok och ek, och asp. Kan vara klokt om det är stort betestryck i området.
    4. Anpassa jakten så att det råder balans mellan viltpopulationen och födotillgången i området.
    5. Anlägg betesområden vid bestånds- och kantzoner samt längs skogsvägar där viltet gärna rör sig vintertid. Plantera sälg och andra buskar, så kanske viltet äter där istället för i dina planteringar.

    Tall – begärligt för älgen

  • Under den avlövade vinterperioden är tall stapelföda för älgen, men även sommartid kan älgen orsaka skador i tallskogen. Skaderisken för tallungskogar beror främst på:

    • Älgtätheten i området.
    • Arealen tallungskogar.
    • Tillgången på foderväxter.
    • Plantornas smaklighet. Älgen föredrar kraftiga och näringsrika barr.
    • Luckiga, ojämna tallföryngringar drabbas hårdast, särskilt om det finns förväxande löv.
    • Benägenhet för säsongsvisa vandringar. Hög älgtäthet under längre tid innebär hårt betestryck på foderväxterna och därför också betesskador på tallen.
Text: Annsofie Öhman