Sydved.se / Senaste nytt / Nytt från distrikten / Älmhult / Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren
Möt Sydved
Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

Det finns få professionella motormanuella huggare kvar i Sverige, men efterfrågan är stor.  Stefan Johnsson och Matti Hänninen tillhör proffsen, och har arbetat tillsammans i över 30 år.

​På några sekunder är boken fälld ner mot sluttningen. Trädet landar på en redan lagd stock som ger Matti Hänninen en bekväm arbetshöjd när han vant börjar kvista upp trädet. Stefan står bredvid och förklarar vad tanken bakom föryngringsavverkningen för detta bokbestånd är. 

– Vi tog ned det där trädet för att ljusa upp i beståndet så föryngringen kan ta fart, säger han och berättar att mycket handlar om planering vid bokskogskötsel. 

– Man får i förväg planera hur trädet ska fällas så de inte hakar i andra träd och fastnar eller blir svåra att skota ut ur skogen, fortsätter han. 

Fingertopskänsla.pngStefan Matti och har precis kommit till beståndet och planerar vilka träd som ska fällas och i vilken riktning.

Fingertoppskänsla

Bokskogsskötsel är betydligt mer arbetskrävande än trakthyggesbruk, men det kan vara riktigt lönsamt med rätt metoder. Det kräver dock fingertoppskänsla av dem som planerar och utför gallringarna. I dag sköts de flesta produktionsbokskogar enligt Trolle-Ljungbymetoden. Något förenklat går metoden ut på att succesivt glesa ut beståndet så att nog mycket ljus når marken och så att beståndet självföryngras utan markberedning eller plantering.

– Gallringen ska vara så pass lätt att gräset inte får fäste i beståndet. Blir gallringen rätt utförd kommer vi få solfläckar som kommer ner igenom krontaket. Dessa ska vara så pass små att de inte står och belyser samma punkt hela tiden. Det är då vi får gräsväxt. En för svag gallring ger inga solfläckar och därigenom ingen föryngring på grund av att marktemperaturen inte höjs och förnalagret med gamla boklöv förblir för tjockt för bokollonen att orka gro igenom, berättar Matti. 

En ekonomisk avvägning

Matti Hänninen och Stefan Johnsson har arbetat tillsammans i skogen i 30 år. I dag är de 62 och 55 år och arbetar heltid åt Sydved. 

– Det här är riktiga proffs, säger Viktor Jonsson som är inköpare vid Sydved. 

Han uppskattar att det finns maximalt ett femtiotal heltidsanställda manuella huggare i Sverige som är vana att hugga ädellöv. Runt hälften är anställda och resten­ entreprenörer.

Den sinande nyrekryteringen är något som bekymrar honom. Därför är han extra glad över att fått med Oskar Nilsson i huggarteamet. Det tuffa arbetet ställer hårda krav på både fysik och mentalitet och Oskar blev handplockad direkt från naturbruksgymnasiet i Osby för fem år sedan.  

–  Att ha manuella huggare till de här områdena är en ren ekonomisk avvägning, här är manuella huggare effektivare än skördare, berättar Viktor. 

Viktor menar att det gäller för all grövre bok. Ett riktmärke är när boken kommit upp i ungefär 40 centimeter i brösthöjd, då skördarna inte orkar med kapningen på ett bra sätt. Värt att notera är att bokveden är nästa dubbelt så tung som gran per kubikmeter. Att bokskogsskötseln innebär runt fem till åtta upprepade gallringar under rotationsperioden innebär även påfrestningar av marken vilket minskar med manuella huggare. 

– I grövre bestånd går det snabbare för manuellhuggare som för skogsmaskinerna och i dag hugger Sydved manuellt på ungefär 60 procent av bokavverkningarna, säger Viktor. 

Förändringar i arbetet.pngArbetet med manuell huggning har på många sätt förändrats de sista 20 åren. Framförallt har redskapen blivit betydligt lättare, men med samma styrka. ​

Förändringar i arbetet

Under Matti Hänninen och Stefan Johnssons arbetsliv har en rad saker förändrats. Bland annat har arbetet blivit allt mer orienterat mot ädellövskog eftersom att skogsbrukets stora mekanisering på 70-talet ledde till att de professionella huggarna fasades ut till förmån av skogsmaskiner i trakthyggesbruk. Arbetet har, trots att det fortfarande tillhör det mest arbetskrävande, underlättats i vissa hänseenden berättar de: 

– Tidigare fick vi brossla ut virket till stickvägen. Nu lyfter vi inte en pinne samt vi hugger grot i topparna vilket har förenklat arbetet mycket, säger Stefan. 

Men i samtalet om förändringar för den manuella huggarens arbete är det en sak som sticker ut: de lättare redskapen. I dag använder de motorsågar som väger i snitt tio procent mindre än för sju år sedan, men styrkan är densamma.  

Även skyddskläder och säkerhetsrutiner har förbättrats, men det är fortfarande ett farligt yrke. I Sverige finns det ingen enskild statistik över skogshuggares olycksfallsrisk, men i USA listar den senaste statistiken från Bureau of Labor Statistics manuella huggare som den arbetsgruppen med högst risk för dödliga arbetsskador, följt av yrkesfiskare och såväl Matti och Stefan har varit med om tillbud. Därför arbetar Sydveds huggare numera alltid i största utsträckning i grupp. 

– Just lagarbetet är nyckeln till mycket av den säkerhet som våra anställda skogshuggare har. Vi kan ta hjälp av nödsändare och personsökare men om det skulle hända något så kan inget mäta sig med kollegorna när det gäller att vara snabbast fram om det skulle hända något. En avverkningstrakt får dock inte vara mindre än att alla får plats att hugga i den på ett säkert sätt, här gäller minst dubbla trädlängden annars kan tryggheten i arbetskramraterna snabbt förvandlas till en risk. Vi får ald​rig nedprioritera säkerheten i arbetet, våra anställda skogsarbetare är det viktigaste kapital vi har på Sydved. Säkerheten kommer alltid först och huggarna är det bästa vi har, säger han.

Orginalartikeln finns på: Skogsaktuellt.se​​

Huvudbild.pngStefan Johnsson  (från vänster) Oskar Nilsson och Matti Hänninen är proffs på manuell huggning. De arbetar året om och är anställda av Sydved.  
"Maskiner går alltid att byta ut men väl fungerande skogshuggare växer inte på träd och det tar lång tid att lära upp nya. Vi på Sydved jobbar lika långsiktigt med våra skogshuggare som vi gör med den ädellövskog som dom sköter om", säger Viktor Jonsson (bakgrunden) som är inköpare på Sydved.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Artikelbild

Benchmarking mellan distrikten: klengallring och skogsbränsle

Lite för sällan får vi Sydvedare, fyllda med skoglig erfarenhet, tillfälle att utbyta erfarenheter och goda idéer i skogsskötselfrågor till nytta för ditt skogsbrukande. Helt nyligen gavs dock ett sånt tillfälle, då distrikt Älmhult gästade den östra delen av distrikt Hylte för att diskutera klengallring och uttag av skogsbränsle.
Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Stenhuggerimuseet i Hunnebostrand. Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg.

En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand

​Det är en idyllisk sensommarmorgon i Hunnebostrand. Den smala vägen upp på berget bjuder inte bara på fina skärgårdsvyer. Den tar dig också med på en tidsresa. När du kliver in på Stenhuggerimuséet är det 1935. Och du ska börja dagens arbetspass…

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Rökt vilt på helgmenyn

Rökt vilt på helgmenyn

​Förr rökte man köttet eller fisken för att maten skulle hålla längre. Nuförtiden väljer vi rökt mat för den goda smakens skull. Här tipsar vi om tillbehören som ger det lilla extra till det rökta och vilda!  

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Rödräven är en duktig jägare.

Rödräv

​Här har vi en duktig jägare som mättar magen med åkersorkar, fåglar, harar och emellanåt ett och annat rådjur. Och kanske är det rävens skicklighet som jägare som ligger till grund för talesätten en räv bakom örat och listig som en räv. Konstateras kan i alla fall att räven är ett av de vilda djur som tilldragit sig störst intresse i folktron.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Spår från en gammal järngruva

Sydvedaren Daniel Axelsson gjorde en ovanlig upptäckt i trakterna kring Ramkvilla. Insprängt bland träden hittade han tunnel eller en så kallad "stollgång".

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.