Sydved.se / Skogsägarliv / Djur och natur / Så läser du trädens årsringar
Inspiration
Så läser du trädens årsringar

Ett tydligt exempel på hur den mörka kärnveden syns hos tall.  Det syns också väl hur tillväxten och därmed årsringsbredden är betydligt högre när trädet är ungt.

Så läser du trädens årsringar

En varm vår eller en blöt sommar. Trolig tillverkningshamn på en båt som gick under i en storm på västkusten på medeltiden. Ett redskapsskjul vid en kyrka i Småland som visar sig vara Sveriges äldsta träbyggnad. Har du någon gång studerat trädets årsringar är det sannolikt för att räkna ut trädets ålder. Men det finns så mycket mer dolt i de där skikten. Sydved har gått under barken på stammen. I trädens årsringar står tiden still.

Först kan det vara på sin plats att reda ut lite om tillväxt och vedbildning. Eric Agestam, vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, hjälper till:

– Längst in i trädets centrum bildas ungdomsved. Den omfattar de 10–20 första årsringarna och har många egenskaper som vi inte uppfattar som "bra"; låg densitet, korta fibrer med mera. När en ny årsring bildas hamnar den ytterst på stammen, precis under barken.

Olika sätt att bilda ved

När trädet blir äldre övergår ungdomsveden i så kallad kärnved.

– När årsringarna blir fler används veden längst inne i stammen inte längre till transport av vatten. Veden fylls istället med harts och så kallade extraktivämnen som skyddar mot nedbrytande organismer, röta med mera. Veden blir då tyngre och hårdare. Kärnveden syns tydligt med sin betydligt mörkare färg hos tall, ek och lärk. På gran är den betydligt svårare att se, berättar Eric.

 Trädslagen bildar årsringar på olika sätt, vilket i sin tur påverkar virkets egenskaper och utseende.

– Barrträden bildar under våren en lätt, ljus ved och fortsätter med detta så länge det är rätt förutsättningar i temperatur och nederbörd. När växtprocessen avtar under sommaren bildas ett lager tätare ved, som antar en mörkare nyans. Den ljusa vårveden och den mörka sommarveden utgör en mycket tydlig årsring.

Bland lövträden har exempelvis ek, ask och alm väl synliga årsringar, med en tydlig skillnad mellan vårved och sommarved.

– En intressant detalj som skiljer lövträden från barrträden är att lövträdens ved blir tyngre och hårdare vid hög tillväxt. Medan barrträden vid hög tillväxt får en kraftig ökning av den lättare veden, förklarar Eric.

Lövträd som al, asp, björk och bok har inga tydliga årsringar, eftersom de bildar ved på samma sätt hela växtsäsongen.

Årsringen ger indikation

Vad kan jag som skogsägaren ha för nytta av att studera årsringarna på min nygallrade skog?

– Då årsringens tjocklek beror på många olika saker är det inte helt lätt. Den enskilda årsringen beror bland annat på trädet, dess ålder, om det är skadat, växtplats, konkurrens från andra träd och vädret ett enskilt år. Men visst ger årsringen en indikation på om gallringen är gjord i rätt tid, om tillväxten av någon anledning är hämmad, om markens bördighet och så vidare.

Skulle du kunna bestämma ett träds växtplats bara genom att se en kapad trissa med årsringarna?

– Nej, inte en chans. Men en dendrokronolog, som daterar och platsbestämmer föremål med hjälp av årsringar, kan säkert, tipsar Eric Agestam.

Helst över 70 ringar

Hans Linderson är ansvarig för nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet.

– Med våra metoder kan vi faktiskt bestämma växtplats och årtal för när trädet avverkades. Ju fler provbitar och årsringar från det aktuella objektet, desto större säkerhet. Vi kan göra en bestämning med 50 årsringar, men det krävs uppemot 70 för godtagbar säkerhet. Är det uppemot 100 vågar jag lova att vi kan hitta exakt årtal och ringa in växtplatsen för trädet, säger Hans.

Precis när vi får tag i honom sitter han mer eller mindre i en hög av gamla vrakdelar från skrovet på ett skepp.

– Om man inom arkeologin får in trämaterial är det bingo. Dendrokronologi ger väldigt exakt tidsbestämning. På några prover från vraket jag sitter med här fanns 119 årsringar att jämföra med. Så exaktheten när jag säger att trädet avverkades 1913 är stor. Och båten är byggd av virke från ett område på Öland.

Från mikroskop in i databasen

Det typiska uppdraget för Hans är att åldersbestämma virke som använts i en byggnad, skepp eller i annat föremål. 

– Då får jag prover hitskickade. Det kan antingen vara så att man borrat sig in till den innersta årsringen och jag får ett sådant borrprov eller att jag får en tunn skriva av virket, berättar Hans.

Årsringarna i virket mäts med ett speciellt mikroskop och informationen matas sedan in i datorn. Hans får då fram en årsringsprofil som han sedan kör mot deras databas.  Ungefär som att matcha ett fingeravtryck mot brottsregistret.

– Förhoppningsvis uppstår en matchning, det vill säga att årsringarna under ett stort antal år överensstämmer med en kronologi i databasen. Tall och ek är lättast att bestämma – de har tydligast årsringar, påpekar Hans.

Vädret visar sig

Vad är det då egentligen som avspeglar sig i årsringen?

– Lite vårdslöst brukar man säga klimatet. Men klimatet har egentligen för små skiftningar om man ser över en längre tidsperiod.  Jag skulle därför säga att det är de enskilda vädervariationerna år från år som du kan se i årsringen. Temperaturen framförallt, men också nederbörd, solljus med mera. Om våren varit mild har du till exempel mycket vårved i årsringen. Men, man får aldrig glömma att varje träd är en individ, påverkad av lokala förhållanden.

Geografisk resa

Bland de mängder av dateringar som Hans gjort minns han särskilt en datering av det så kallade Skaftövraket.

– Det hittades på västkusten och vi lyckades datera det till 1439. Men det var bara början på en fantastisk geografisk resa. Genom polska årsringsdatabaser kunde vi lokalisera virket som skeppet är byggt av till olika delar av Polen och Vitryssland. Vi kunde mer eller mindre följa dess väg genom floden Wisla. Dessutom hade skeppet en virkeslast, kanske på väg till skeppsbyggare i Holland, som vi kunnat lokalisera till Pommernområdet i norra Tyskland och Polen.

Han minns också uppdraget de fick att datera ett redskapsskjul vid Ingatorps kyrka, utanför Eksjö.

– Där hade man aningar om att det kunde handla om 1700-tal. Det visade sig vara 1229! De blev både glada och lite ledsna. Glada för att de hade Sveriges äldsta träbyggnad. Ledsna för att de fick flytta ut alla sina redskap och gräsklippare och bygga ett nytt skjul, skrattar Hans.

Räkna dig tillbaka

Även om Hans framförallt jobbar med gammalt virke tycker han att det finns anledning för dig som skogsägare att studera stubbarna i din senaste gallring.

– Absolut. Om inte annat kan du ju roa dig med att blicka tillbaka på när det varit milda senvintrar och vårar. Det brukar vara mycket tydligt. Titta efter de ringar som har stor andel vårved och räkna dig tillbaka. Minns du själv vilka vårar som varit milda? Trädet glömmer det inte.

Och har du något föremål eller byggnad som du vill ha daterad tar Hans gärna emot material.

– Vi får väldigt mycket uppdrag från privatpersoner. Det gynnar oss ur två aspekter; dels som intäktsskälla, dels att vår referensbank blir bättre och större för varje föremål som matas in i databasen, förklarar Hans.

I trädets årsring står alltid tiden still. Den tar oss tillbaka i historien. För framtiden att förundras.

Fakta: Dendrokronologi

Dendrokronologi (av grekiska [dendron] "träd", [chronos] "tid", och [logia] "läran") är en metod att datera trä med hjälp av deras årsringar. Det vanligaste är att man mäter bredden på varje årsring i ett träprov, och jämför denna serie siffror med mätserier från andra träd.

Liten bild

Eric Agestam, vid SLU i Alnarp, berättar att du kan se betydligt mer än bara trädets ålder genom att studera årsringen.

Liten bild

Redskapsskjulet vid Ingatorps kyrka är Sveriges äldsta träbyggnad.

Liten bild

Dendrokronolog Hans Linderson använder sig av ett specialmikroskop för att exakt mäta in årsringsbredden. Här mäter han upp den så kallade Kristuseken från Böda-Öland som blåste ner för drygt 40 år sedan.

Liten bild

Har du ett föremål som du vill få daterat? Kontakta Hans Linderson: hans.linderson@geol.lu.se, tel. 046-2227891.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Temadag om poppel och hybridasp

Temadag om poppel och hybridasp

​Välkommen till Sydveds temadag om poppel och hybridasp, lördagen den 9 juni. Platsen är Sångeltorp.

Inspiration Så får du personlig prägel på gårdsplanen

Så får du personlig prägel på gårdsplanen

​Du ser på skylten när du är framme! Vårt hus är det med vindflöjeln! Vi har en klocka på ladugårdsgaveln! Här tipsar vi om olika dekorationer för din gårdsplan.

Inspiration Björken

Björken

Björkens skira grönska och vita stam är för många av oss förknippat med svensk sommar. När björken har fått musöron vet man att det inte är långt kvar till de förhoppningsvis soligare och varmare dagarna…

Möt Sydved Återskapande av hagmarker på Augerums gård

Återskapande av hagmarker på Augerums gård

​Sydveds Johan Bergman arrangerade tillsammans med ägarna Kerstin och Johan von Koch den 17 maj en exkursion för Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge. Målet var att inspektera och analysera utfallet av de bidragsfinansierade avverkningar som gjorts under vintern för att återskapa hagmarker i det gamla kulturlandskapet.

Möt Sydved Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

​I samband med att sommarvärmen kom på allvar till södra Sverige passade Sydveds distrikt Älmhult på att bjuda ett drygt 80-tal skogsägare på två bussresor till Stora Ensos massa- och pappersbruk Nymölla utanför Bromölla. Resan bjöd bland annat på en förevisning av fjärrmätning, en rundvandring i pappersbruket och ett besök i områdets vackra bokskogar.

Inspiration Artikelbild

En gång Snapphane ...


​"Jag känner folket. De är sådana, som man i godo kan få till vad man vill, ja bli Hans Majestät trofasta med liv och blod." Så uttalade sig danske generallöjtnanten Ebbe Ulfeldt om befolkningen i norra Skåne. En befolkning som tog strid för sin frihet i en orolig tid. En befolkning som vann folkets respekt för sina djärva tillslag mot svensken. En befolkning som kallades för snapphanar.

Möt Sydved Examensarbete i skogen

Examensarbete i skogen

​Tillsammans med Sydved utför Carl Philip Sandberg och Johan Nordstrand ett examensarbete. Båda studerar till skogsmästare i Skinnskatteberg och är i sommar färdiga med tre års utbildning. På bilden syns maskinförare Jonathan Nilsson och Carl-Filip.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Kunskap Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

​Fler och fler skogsägare väljer att certifiera sitt skogsbruk. Både för att man tycker det är viktigt med miljö och hållbarhetsfrågor, och för att man ser det ekonomiska värdet. Trenden är att efterfrågan på certifierad trädråvara fortsätter att öka.

Inspiration Smörgåstårta med smak av hav

Smörgåstårta med smak av hav

​På våren är helgerna och högtiderna många. Med läckra smörgåstårtor kommer man långt när gästerna är många och alla kanske inte kommer samtidigt. Här bjuder vi på en smörgåstårta med smak av hav.

Kunskap Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

​Cross Laminated Timber (CLT), kompositmaterial , mikrofibrillär cellulosa, lignin och textilier är fem områden där det sker skoglig forskning.

Inspiration Artikelbild

Pampig trädrad med franska influenser

Alléer som för mer än 200 år sedan anlades för att imponera på sin omgivning är värdefulla både för landskapsbilden och för djur- och naturlivet. Nu börjar många alléer bli gamla och behöver restaureras eller föryngras. Här får ni veta hur man går tillväga.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Möt Sydved Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Efter en lång vinter, är det nu dags att se över skogsbilvägen. Här får du några tips av oss.

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?