Sydved.se / Skogsägarliv / Djur och natur / Så läser du trädens årsringar
Inspiration
Så läser du trädens årsringar

Ett tydligt exempel på hur den mörka kärnveden syns hos tall.  Det syns också väl hur tillväxten och därmed årsringsbredden är betydligt högre när trädet är ungt.

Så läser du trädens årsringar

En varm vår eller en blöt sommar. Trolig tillverkningshamn på en båt som gick under i en storm på västkusten på medeltiden. Ett redskapsskjul vid en kyrka i Småland som visar sig vara Sveriges äldsta träbyggnad. Har du någon gång studerat trädets årsringar är det sannolikt för att räkna ut trädets ålder. Men det finns så mycket mer dolt i de där skikten. Sydved har gått under barken på stammen. I trädens årsringar står tiden still.

Först kan det vara på sin plats att reda ut lite om tillväxt och vedbildning. Eric Agestam, vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, hjälper till:

– Längst in i trädets centrum bildas ungdomsved. Den omfattar de 10–20 första årsringarna och har många egenskaper som vi inte uppfattar som "bra"; låg densitet, korta fibrer med mera. När en ny årsring bildas hamnar den ytterst på stammen, precis under barken.

Olika sätt att bilda ved

När trädet blir äldre övergår ungdomsveden i så kallad kärnved.

– När årsringarna blir fler används veden längst inne i stammen inte längre till transport av vatten. Veden fylls istället med harts och så kallade extraktivämnen som skyddar mot nedbrytande organismer, röta med mera. Veden blir då tyngre och hårdare. Kärnveden syns tydligt med sin betydligt mörkare färg hos tall, ek och lärk. På gran är den betydligt svårare att se, berättar Eric.

 Trädslagen bildar årsringar på olika sätt, vilket i sin tur påverkar virkets egenskaper och utseende.

– Barrträden bildar under våren en lätt, ljus ved och fortsätter med detta så länge det är rätt förutsättningar i temperatur och nederbörd. När växtprocessen avtar under sommaren bildas ett lager tätare ved, som antar en mörkare nyans. Den ljusa vårveden och den mörka sommarveden utgör en mycket tydlig årsring.

Bland lövträden har exempelvis ek, ask och alm väl synliga årsringar, med en tydlig skillnad mellan vårved och sommarved.

– En intressant detalj som skiljer lövträden från barrträden är att lövträdens ved blir tyngre och hårdare vid hög tillväxt. Medan barrträden vid hög tillväxt får en kraftig ökning av den lättare veden, förklarar Eric.

Lövträd som al, asp, björk och bok har inga tydliga årsringar, eftersom de bildar ved på samma sätt hela växtsäsongen.

Årsringen ger indikation

Vad kan jag som skogsägaren ha för nytta av att studera årsringarna på min nygallrade skog?

– Då årsringens tjocklek beror på många olika saker är det inte helt lätt. Den enskilda årsringen beror bland annat på trädet, dess ålder, om det är skadat, växtplats, konkurrens från andra träd och vädret ett enskilt år. Men visst ger årsringen en indikation på om gallringen är gjord i rätt tid, om tillväxten av någon anledning är hämmad, om markens bördighet och så vidare.

Skulle du kunna bestämma ett träds växtplats bara genom att se en kapad trissa med årsringarna?

– Nej, inte en chans. Men en dendrokronolog, som daterar och platsbestämmer föremål med hjälp av årsringar, kan säkert, tipsar Eric Agestam.

Helst över 70 ringar

Hans Linderson är ansvarig för nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet.

– Med våra metoder kan vi faktiskt bestämma växtplats och årtal för när trädet avverkades. Ju fler provbitar och årsringar från det aktuella objektet, desto större säkerhet. Vi kan göra en bestämning med 50 årsringar, men det krävs uppemot 70 för godtagbar säkerhet. Är det uppemot 100 vågar jag lova att vi kan hitta exakt årtal och ringa in växtplatsen för trädet, säger Hans.

Precis när vi får tag i honom sitter han mer eller mindre i en hög av gamla vrakdelar från skrovet på ett skepp.

– Om man inom arkeologin får in trämaterial är det bingo. Dendrokronologi ger väldigt exakt tidsbestämning. På några prover från vraket jag sitter med här fanns 119 årsringar att jämföra med. Så exaktheten när jag säger att trädet avverkades 1913 är stor. Och båten är byggd av virke från ett område på Öland.

Från mikroskop in i databasen

Det typiska uppdraget för Hans är att åldersbestämma virke som använts i en byggnad, skepp eller i annat föremål. 

– Då får jag prover hitskickade. Det kan antingen vara så att man borrat sig in till den innersta årsringen och jag får ett sådant borrprov eller att jag får en tunn skriva av virket, berättar Hans.

Årsringarna i virket mäts med ett speciellt mikroskop och informationen matas sedan in i datorn. Hans får då fram en årsringsprofil som han sedan kör mot deras databas.  Ungefär som att matcha ett fingeravtryck mot brottsregistret.

– Förhoppningsvis uppstår en matchning, det vill säga att årsringarna under ett stort antal år överensstämmer med en kronologi i databasen. Tall och ek är lättast att bestämma – de har tydligast årsringar, påpekar Hans.

Vädret visar sig

Vad är det då egentligen som avspeglar sig i årsringen?

– Lite vårdslöst brukar man säga klimatet. Men klimatet har egentligen för små skiftningar om man ser över en längre tidsperiod.  Jag skulle därför säga att det är de enskilda vädervariationerna år från år som du kan se i årsringen. Temperaturen framförallt, men också nederbörd, solljus med mera. Om våren varit mild har du till exempel mycket vårved i årsringen. Men, man får aldrig glömma att varje träd är en individ, påverkad av lokala förhållanden.

Geografisk resa

Bland de mängder av dateringar som Hans gjort minns han särskilt en datering av det så kallade Skaftövraket.

– Det hittades på västkusten och vi lyckades datera det till 1439. Men det var bara början på en fantastisk geografisk resa. Genom polska årsringsdatabaser kunde vi lokalisera virket som skeppet är byggt av till olika delar av Polen och Vitryssland. Vi kunde mer eller mindre följa dess väg genom floden Wisla. Dessutom hade skeppet en virkeslast, kanske på väg till skeppsbyggare i Holland, som vi kunnat lokalisera till Pommernområdet i norra Tyskland och Polen.

Han minns också uppdraget de fick att datera ett redskapsskjul vid Ingatorps kyrka, utanför Eksjö.

– Där hade man aningar om att det kunde handla om 1700-tal. Det visade sig vara 1229! De blev både glada och lite ledsna. Glada för att de hade Sveriges äldsta träbyggnad. Ledsna för att de fick flytta ut alla sina redskap och gräsklippare och bygga ett nytt skjul, skrattar Hans.

Räkna dig tillbaka

Även om Hans framförallt jobbar med gammalt virke tycker han att det finns anledning för dig som skogsägare att studera stubbarna i din senaste gallring.

– Absolut. Om inte annat kan du ju roa dig med att blicka tillbaka på när det varit milda senvintrar och vårar. Det brukar vara mycket tydligt. Titta efter de ringar som har stor andel vårved och räkna dig tillbaka. Minns du själv vilka vårar som varit milda? Trädet glömmer det inte.

Och har du något föremål eller byggnad som du vill ha daterad tar Hans gärna emot material.

– Vi får väldigt mycket uppdrag från privatpersoner. Det gynnar oss ur två aspekter; dels som intäktsskälla, dels att vår referensbank blir bättre och större för varje föremål som matas in i databasen, förklarar Hans.

I trädets årsring står alltid tiden still. Den tar oss tillbaka i historien. För framtiden att förundras.

Fakta: Dendrokronologi

Dendrokronologi (av grekiska [dendron] "träd", [chronos] "tid", och [logia] "läran") är en metod att datera trä med hjälp av deras årsringar. Det vanligaste är att man mäter bredden på varje årsring i ett träprov, och jämför denna serie siffror med mätserier från andra träd.

Liten bild

Eric Agestam, vid SLU i Alnarp, berättar att du kan se betydligt mer än bara trädets ålder genom att studera årsringen.

Liten bild

Redskapsskjulet vid Ingatorps kyrka är Sveriges äldsta träbyggnad.

Liten bild

Dendrokronolog Hans Linderson använder sig av ett specialmikroskop för att exakt mäta in årsringsbredden. Här mäter han upp den så kallade Kristuseken från Böda-Öland som blåste ner för drygt 40 år sedan.

Liten bild

Har du ett föremål som du vill få daterat? Kontakta Hans Linderson: hans.linderson@geol.lu.se, tel. 046-2227891.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.
Julgranen, en riktigt grann ljusspridare.

Julgranen – från granruska till pyntad prydnad

​En grann ljusspridare. Förr var den ett tecken på julens ankomst och ett skydd mot onda krafter. Traditionen med julgran är djupt rotad hos oss svenskar och många av oss skulle inte kunna tänka sig en jul utan pyntad gran. Kan du historien om julgranen?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Julbocken – föregångare till tomten

Julbocken – föregångare till tomten

Julbocken har en lång tradition i svenskt julfirandet och förekom förr i tiden i olika skepnader under juletid.

Saffransbiscotti

Biscotti med smak av saffran

​Biscotti, den italienska skorpan, har blivit en svensk klassiker. Passar utmärkt till glöggen!

Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

​Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus i decembermörkret.
Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.