Sydved.se / Skogsägarliv / Djur och natur / Vilda möten på rovdjursparken i Orsa
Inspiration
Vilda möten på rovdjursparken i Orsa

Vilda möten på rovdjursparken i Orsa

Snödroppar och slask. Soligt men blött. Våren har kommit och naturen börjar vakna. I Orsa Grönklitt finns det dock en hel del snö kvar. Under vintern har slalomåkare och rovdjur delat utrymme här uppe på berget. Faktiskt så tätt inpå varann att man från stolsliften kunnat blicka ut över bergen och där råkat få se något av de exotiska vilda djuren – kanske en tiger som smyger mellan granarna, eller en snöleopard som gör sitt berömda långhopp, de kan hoppa upp till sexton meter långt.

– Grundidén med parken, som öppnades 1986, var att folk skulle kunna få chansen att se en björn, eftersom man ser dem så sällan ute i skogen, berättar Sven Brunberg som är parkchef. Sedan har parken utvecklats och utökats med fler vilda djur och nu kallas den rovdjurspark istället för björnpark.

Det handlar om utbildning och att förmedla kunskap, att lära sig om djuren genom forskning och delta i bevarandearbete. Sven tycker att det är viktigt att förmedla den kunskap som finns om rovdjuren. Och här får vi alltså chansen att se de vilda djuren, som vi nog aldrig skulle fått se ute i det fria. Här finns brunbjörn, varg, berguv, lo, snöleopard, persisk leopard, isbjörn, järv och amurtiger.

– Vi vill att djuren ska få leva i så naturliga miljöer som möjligt, det är därför de har så pass stora hägn, så de inte känner sig inspärrade. Sen är det ju oundvikligt att de träffar skötarna som kommer med mat, så helt naturligt blir det ju inte.

Vem tittar på vem?

Dagen då vi besöker rovdjursparken är det glest mellan besökarna, eftersom vi kommer tidigt på dagen och mitt i veckan. Och det visar sig vara till både vår och djurens lycka. Vår guide, parkchef Sven Brunberg som har jobbat med björnar och björnforskning sedan 1984, berättar att djuren blir mer skygga om det är många besökare som vill titta på dem och ta kort.

Men om det är som idag, att vi är få, då är djuren nyfikna och ser faktiskt ut att posera för oss, nästan som om de uppskattar uppmärksamheten. Lodjuret Einstein till exempel sitter och kråmar sig i profil medan fotograf Lasse kan ta sina bilder. Einstein gör också de karaktäristiska gnyende och mumlande läten som lodjur gör, det låter som att han småpratar med oss där vi går. Många av djuren här är riktigt nyfikna på oss, men inte alla.

J1_DSC6655.jpg 

Tydligt ointresse

En bit bort i solen ligger vargarna och gonar sig i de värmande strålarna. De bryr sig inte nämnvärt om att vi närmar oss. Bara alfahannen lyfter sitt stora huvud och tittar på oss, med förvånansvärt hundlik uppsyn. Scenen är så stillsam och vänlig att det lika gärna kunde vara vinthundar från ett hundspann som låg och vilade i snön.

Först när alfahannen gäspar och visar sitt gap fullt av sylvassa tänder förstår vi att det inte är någon vanlig vovve vi har att göra med. Han lämnar gruppen, markerar att så intressanta är vi minsann inte.

Under hela rundturen går Sven runt och hälsar på djuren; sina gamla vänner.

– Hej Ewa! Hur har du det idag då? frågar Sven isbjörnshonan som traskar runt vid stängslet.

Ewa ser ut att ha det utmärkt, stora ytor att lufsa omkring på. Sedan kommer hennes sällskap Wilbär och börjar busa med henne. En lek som är rätt tuff, med tanke på vilken styrka dessa björnar besitter. Träden som de dunsar in i knakar och böjer sig för tyngden.

– Jag har sett två brunbjörnshannar ryka ihop, berättar Sven. Det var otroligt vilka krafter som släpptes lös då. Då höll man sig stilla.

Liten men naggande vild

Ett annat vilt djur som bor här i parken är järven, ett mårddjur som trots sin litenhet kan fälla renar och ibland till och med älgar. Det har gett dem rykte om sig att vara oerhört vildsinta. Men oftast äter de as efter djur som fällts av andra rovdjur.

De två järvar vi träffar verkar mest vara intresserade av att skutta omkring och klättra i träd. Deras rörelser är förvånansvärt aplika och det är svårt att föreställa sig dem som något hotfullt. Tidigare kallades de filfras, vilket kommer från tyskan och betyder storätare.

Det öknamnet kanske kommer från att de har för vana att gömma delar av bytet, så de ser ut att ha glufsat i sig en hel ren till exempel. Här inne behöver de aldrig oroa sig för att inte kunna hitta föda.

– Alla djur i parken är köttätare, även om brunbjörnen mestadels är vegetarian. Vi tar vara på trafikdödat, mest älg och rådjur. Vi köper också in en hel del hästkött, hästar som är utlevade. Och så överblivet från ett lokalt charkuteri, och det känns bra att köttet inte slängs utan kommer till nytta.

På sommaren läggs levande fisk i dammarna till björnarna. De svenska brunbjörnarna är egentligen inte vana vid att äta fisk, men när fisken väl är i vattnet så tycker de att det är roligt att fiska, och gott att äta. De lite större kusinerna Kodiakbjörnarna som också finns i parken, härstammar från en ögrupp utanför Kanadas kust, och är vana fiskare.

Björnen sover i sitt lugna bo

På sitt kontor visar Sven Brunberg något på sin datorskärm. Det ser mest ut som en mörkbrun snäcka. Så rör den lite på sig och man inser att det är en björn som ligger ihoprullad. Parken har följt hela deras vinter med webbkameror. Just den här filmen visar en hona som födde sina ungar under vintern i idet, men gömde dem i pälsen mot magen så att ingen av skötarna säkert kunde veta hur många det var.

– Vi var bara inne en gång i veckan och såg till så de hade vatten, berättar Sven. Under  vintern är det en dålig idé att störa dem. Det är både säkrare för oss och mindre störande för dem att övervaka dem med webbkamera.

Alla brunbjörnar har legat i varsitt ide, i ides-byggnader. Där har de sovit och vilat sedan i höstas. De dräktiga honorna är först in, de yngre björnarna orkar vara ute lite längre men kommer in när de blir för mycket snö.

– Om vi inte släpper in dem så gräver de sitt eget bo, säger Sven. Men helst vill vi ju att de ska ligga i sina iden inomhus, vintern är tiden på året då vi kan gå in och städa i hägnen.

Coola katter

De andra djuren i rovdjursparken har inte sovit under vintern. De har istället pulsat omkring, lekt och gjort spår i snön man inte ofta ser i andra skogar, utanför parken. Inget av de vintervakna djuren störs av vinterkylan. Isbjörnen är ju van vid mycket kärvare väderlek och snöleoparden har sin tjocka svans att lägga om sig för att hålla värmen de frostigaste nätterna.

Ett annat kattdjur som inte störts av kylan, men som vi från film och böcker mer är vana att se i djungelmiljö, är tigern. Här i rovdjursparken finns två amurtigrar, eller sibiriska tigrar som de också kallas.

Amurtigern är den största tigern och det sägs bara finnas 550 kvar i det vilda. Många har fått sätta livet till enbart för deras ben och päls. När man ser tigerhannen smyga omkring i skogen är det fullständigt ofattbart hur någon kan få för sig att döda detta majestätiska djur.

Det är poesi i rörelse att se det väldiga kattdjuret förflytta sig på mjuka tassar med skarp, allseende blick och en färgteckning som är som ett magnifikt konstverk.

Dags att ta farväl

Vi lämnar rovdjursparken och berget med en känsla av att ha fått uppleva något stort. Vi har mött djur vi aldrig sett i verkligheten tidigare, och mött deras blickar. Sett leoparderna tassa omkring som vilka bondkatter som helst, och hört lodjuren prata med oss. Skillnaden mellan vild och tam är trots allt inte så stor.

– Ju mer vi lär oss om de vilda djuren, desto mer förmänskligas de. De är alla individer och har sina egna unika personligheter och beteenden. Det är spännande att upptäcka och något vi gärna lär ut till våra besökare, säger Sven Brunberg och vinkar adjö.

Artikelbild
Artikelbild

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Sydgallringar diplomerade i Spårlös avverkning

Sydgallringar diplomerade i Spårlös avverkning

Nu har även Sydgallringars avverkningsgrupp med Ecolog 560 och Komatsu 830 klarat av diplomeringen för Spårlös avverkning.
Inspiration Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Inspiration Gallring grunden till ett aktivt skogsbruk.

Gallring är grunden till ett aktivt skogsbruk

​Sommar eller vinter. Höst eller vår. Gran eller tall. Oavsett årstid och trädslag är gallring grunden för en välskött och produktiv skog. Genom att välja rätt tidpunkt och anpassa arbetet efter förhållandena i just din skog optimerar du resultatet.

Möt Sydved Breda band hjälper!

Breda band hjälper!

​God planering och rätt utrustning är A och O när bärigheten i skogen inte är den bästa. Ett exempel på detta är genom att använda extra breda band på maskinen. Och det är vad J Carlsson har investerat till sin John Deere.

Möt Sydved Trädfällning vid spåren på Billingen.

Trädfällning vid spåren på Billingen

Nu har röjningen för att bredda det nya konstsnöspåret på Billingens fritidsområde i Skövde startat. Urban Wallström från Sydved manövrerade skogsavverkningsmaskinen.

Kunskap Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

​Många skogsägare väljer att ta ut grenar och toppar, så kallad grot, när de föryngringsavverkar på sin fastighet. Men alla kanske inte tänker på att grot innehåller mycket energi som kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart. Här följer du skogsbränslets väg från hygge till värmeverk och till hemmet!

Möt Sydved Artikelbild

Bröderna Wyckman satsar på Rottne igen

​Bröderna Erik och Henrik Wyckman, som kör för distrikt Kalmar, byter maskin och väljer även denna gång Rottnes skördare.

Inspiration Saftigt bröd med filmjölk

Saftigt bröd med filmjölk

​​Vill du baka ett nyttigt och gott bröd med nötter och frukt, då har du hittat det rätta receptet. Lättbakat är det också; det är egentligen bara röra i hop smeten och sätta in brödet i ugnen.

Inspiration Artikelbild

Vi väljer ut prylar för vinterutflykten!

Nödvändigt eller pryltokigt? Så länge du är rätt klädd så kräver vinterns skogsutflykter ingen extrautrustning. Att det är roligt är förstås en helt annan sak!

Kunskap Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Kunskap Nygallrat i två generationer.

Nygallrat i två generationer

​En förstagallring och en andragallring på uppdrag av femte och fjärde generationen. När familjen Wirsenius i Virserum ska gallra, går förtroendet till Sydved.

Inspiration Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

Inspiration Artikelbild

Björnen sover ...

Björnen har legat i sitt ide i någon månad nu. Den sover tungt, hjärtat slår långsammare än normalt och kroppstemperaturen sjunker några grader. På våren kommer en förmodat mycket hungrig björn ut ur idet och gräver fram myror, rötter, gräs och örter.

Möt Sydved Nu finns Mobilt BankID på Min skog

Nu finns Mobilt BankID för Min skog

​Nu lanserar vi Mobilt BankID på MIn skog, skogsägarens personliga sidor på sydved.se. Här ser du bland annat dina ut- och inbetalningar, fakturor och uppgifter om dina uppdrag hos Sydved. Även ditt senaste årsbesked finns här.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat, laserskanning och vinterutflykten i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Möt Sydved Artikelbild

Avverkningar trots regn och rusk

​Hösten och vinterns regnande har ställt till det en del i vår planering. Men det går att hitta avverkningar som är lämpliga att göra nu.

Kunskap Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

​Har du certifierat ditt skogsbruk? Om inte, kan det vara dags nu. Allt fler producenter och slutkunder ställer krav på certifierad träråvara och efterfrågan ökar. Ahlstrom-Munksjö, Kinnarps och Tetra Pak är några av de svenska företag som satt upp höga mål för framtiden.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Inspiration Det vackra slutet en bra början

Det vackra slutet en bra början

​"Jag tycker faktiskt att ett hygge kan vara vackert, säger skogsägaren Kjell Johansson. Naturen har lämpligt nog skapat en kulle mitt på hygget, som en teaterbalkong för oss att beskåda hela härligheten från. Och det är svårt att säga emot. Rätt utförd har också en slutavverkning sin estetiska tjusning.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?