Sydved.se / Skogsägarliv / Djur och natur / Vilda möten på rovdjursparken i Orsa
Inspiration
Vilda möten på rovdjursparken i Orsa

Vilda möten på rovdjursparken i Orsa

Snödroppar och slask. Soligt men blött. Våren har kommit och naturen börjar vakna. I Orsa Grönklitt finns det dock en hel del snö kvar. Under vintern har slalomåkare och rovdjur delat utrymme här uppe på berget. Faktiskt så tätt inpå varann att man från stolsliften kunnat blicka ut över bergen och där råkat få se något av de exotiska vilda djuren – kanske en tiger som smyger mellan granarna, eller en snöleopard som gör sitt berömda långhopp, de kan hoppa upp till sexton meter långt.

– Grundidén med parken, som öppnades 1986, var att folk skulle kunna få chansen att se en björn, eftersom man ser dem så sällan ute i skogen, berättar Sven Brunberg som är parkchef. Sedan har parken utvecklats och utökats med fler vilda djur och nu kallas den rovdjurspark istället för björnpark.

Det handlar om utbildning och att förmedla kunskap, att lära sig om djuren genom forskning och delta i bevarandearbete. Sven tycker att det är viktigt att förmedla den kunskap som finns om rovdjuren. Och här får vi alltså chansen att se de vilda djuren, som vi nog aldrig skulle fått se ute i det fria. Här finns brunbjörn, varg, berguv, lo, snöleopard, persisk leopard, isbjörn, järv och amurtiger.

– Vi vill att djuren ska få leva i så naturliga miljöer som möjligt, det är därför de har så pass stora hägn, så de inte känner sig inspärrade. Sen är det ju oundvikligt att de träffar skötarna som kommer med mat, så helt naturligt blir det ju inte.

Vem tittar på vem?

Dagen då vi besöker rovdjursparken är det glest mellan besökarna, eftersom vi kommer tidigt på dagen och mitt i veckan. Och det visar sig vara till både vår och djurens lycka. Vår guide, parkchef Sven Brunberg som har jobbat med björnar och björnforskning sedan 1984, berättar att djuren blir mer skygga om det är många besökare som vill titta på dem och ta kort.

Men om det är som idag, att vi är få, då är djuren nyfikna och ser faktiskt ut att posera för oss, nästan som om de uppskattar uppmärksamheten. Lodjuret Einstein till exempel sitter och kråmar sig i profil medan fotograf Lasse kan ta sina bilder. Einstein gör också de karaktäristiska gnyende och mumlande läten som lodjur gör, det låter som att han småpratar med oss där vi går. Många av djuren här är riktigt nyfikna på oss, men inte alla.

J1_DSC6655.jpg 

Tydligt ointresse

En bit bort i solen ligger vargarna och gonar sig i de värmande strålarna. De bryr sig inte nämnvärt om att vi närmar oss. Bara alfahannen lyfter sitt stora huvud och tittar på oss, med förvånansvärt hundlik uppsyn. Scenen är så stillsam och vänlig att det lika gärna kunde vara vinthundar från ett hundspann som låg och vilade i snön.

Först när alfahannen gäspar och visar sitt gap fullt av sylvassa tänder förstår vi att det inte är någon vanlig vovve vi har att göra med. Han lämnar gruppen, markerar att så intressanta är vi minsann inte.

Under hela rundturen går Sven runt och hälsar på djuren; sina gamla vänner.

– Hej Ewa! Hur har du det idag då? frågar Sven isbjörnshonan som traskar runt vid stängslet.

Ewa ser ut att ha det utmärkt, stora ytor att lufsa omkring på. Sedan kommer hennes sällskap Wilbär och börjar busa med henne. En lek som är rätt tuff, med tanke på vilken styrka dessa björnar besitter. Träden som de dunsar in i knakar och böjer sig för tyngden.

– Jag har sett två brunbjörnshannar ryka ihop, berättar Sven. Det var otroligt vilka krafter som släpptes lös då. Då höll man sig stilla.

Liten men naggande vild

Ett annat vilt djur som bor här i parken är järven, ett mårddjur som trots sin litenhet kan fälla renar och ibland till och med älgar. Det har gett dem rykte om sig att vara oerhört vildsinta. Men oftast äter de as efter djur som fällts av andra rovdjur.

De två järvar vi träffar verkar mest vara intresserade av att skutta omkring och klättra i träd. Deras rörelser är förvånansvärt aplika och det är svårt att föreställa sig dem som något hotfullt. Tidigare kallades de filfras, vilket kommer från tyskan och betyder storätare.

Det öknamnet kanske kommer från att de har för vana att gömma delar av bytet, så de ser ut att ha glufsat i sig en hel ren till exempel. Här inne behöver de aldrig oroa sig för att inte kunna hitta föda.

– Alla djur i parken är köttätare, även om brunbjörnen mestadels är vegetarian. Vi tar vara på trafikdödat, mest älg och rådjur. Vi köper också in en hel del hästkött, hästar som är utlevade. Och så överblivet från ett lokalt charkuteri, och det känns bra att köttet inte slängs utan kommer till nytta.

På sommaren läggs levande fisk i dammarna till björnarna. De svenska brunbjörnarna är egentligen inte vana vid att äta fisk, men när fisken väl är i vattnet så tycker de att det är roligt att fiska, och gott att äta. De lite större kusinerna Kodiakbjörnarna som också finns i parken, härstammar från en ögrupp utanför Kanadas kust, och är vana fiskare.

Björnen sover i sitt lugna bo

På sitt kontor visar Sven Brunberg något på sin datorskärm. Det ser mest ut som en mörkbrun snäcka. Så rör den lite på sig och man inser att det är en björn som ligger ihoprullad. Parken har följt hela deras vinter med webbkameror. Just den här filmen visar en hona som födde sina ungar under vintern i idet, men gömde dem i pälsen mot magen så att ingen av skötarna säkert kunde veta hur många det var.

– Vi var bara inne en gång i veckan och såg till så de hade vatten, berättar Sven. Under  vintern är det en dålig idé att störa dem. Det är både säkrare för oss och mindre störande för dem att övervaka dem med webbkamera.

Alla brunbjörnar har legat i varsitt ide, i ides-byggnader. Där har de sovit och vilat sedan i höstas. De dräktiga honorna är först in, de yngre björnarna orkar vara ute lite längre men kommer in när de blir för mycket snö.

– Om vi inte släpper in dem så gräver de sitt eget bo, säger Sven. Men helst vill vi ju att de ska ligga i sina iden inomhus, vintern är tiden på året då vi kan gå in och städa i hägnen.

Coola katter

De andra djuren i rovdjursparken har inte sovit under vintern. De har istället pulsat omkring, lekt och gjort spår i snön man inte ofta ser i andra skogar, utanför parken. Inget av de vintervakna djuren störs av vinterkylan. Isbjörnen är ju van vid mycket kärvare väderlek och snöleoparden har sin tjocka svans att lägga om sig för att hålla värmen de frostigaste nätterna.

Ett annat kattdjur som inte störts av kylan, men som vi från film och böcker mer är vana att se i djungelmiljö, är tigern. Här i rovdjursparken finns två amurtigrar, eller sibiriska tigrar som de också kallas.

Amurtigern är den största tigern och det sägs bara finnas 550 kvar i det vilda. Många har fått sätta livet till enbart för deras ben och päls. När man ser tigerhannen smyga omkring i skogen är det fullständigt ofattbart hur någon kan få för sig att döda detta majestätiska djur.

Det är poesi i rörelse att se det väldiga kattdjuret förflytta sig på mjuka tassar med skarp, allseende blick och en färgteckning som är som ett magnifikt konstverk.

Dags att ta farväl

Vi lämnar rovdjursparken och berget med en känsla av att ha fått uppleva något stort. Vi har mött djur vi aldrig sett i verkligheten tidigare, och mött deras blickar. Sett leoparderna tassa omkring som vilka bondkatter som helst, och hört lodjuren prata med oss. Skillnaden mellan vild och tam är trots allt inte så stor.

– Ju mer vi lär oss om de vilda djuren, desto mer förmänskligas de. De är alla individer och har sina egna unika personligheter och beteenden. Det är spännande att upptäcka och något vi gärna lär ut till våra besökare, säger Sven Brunberg och vinkar adjö.

Artikelbild
Artikelbild

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Vid jägarbrasan i blek decembersol

Vid jägarbrasan i blek decembersol

Dagarna blir allt kortare och det känns viktigt att ta vara på varje solglimt i december. För den frilufts- och jaktintresserade är det mycket värt att kunna fånga dagen och njuta av en stunds småviltsjakt nu när jakten på högvilt börjar klinga ut.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Föryngringsavverkning av tall

Föryngringsavverkning av tall

När cirkeln ska slutas och en tallskog föryngras måste man börja med att välja föryngringsmetod. Du väljer då mellan naturlig föryngring, frösådd eller plantering av täckrotplantor. Avvecklingen av tallbeståndet anpassas sen därefter.
Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3 - 4 villor

Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3-4 villor

Fler och fler skogsägare tar ut grot, grenar och toppar, när de slutavverkar i sin skog. En förhållandevis liten avverkning kan ge en stor mängd energi.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus i decembermörkret.
Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!