Sydved.se / Skogsägarliv / Djur och natur / Vildsvinen – tillbaka för att stanna
Inspiration
Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Under de senaste åren har vildsvinen blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Det är svårt att tänka sig att den svenska vildsvinsstammen bara för 27 år sedan uppgick till endast 100 djur. När den lilla frilevande hjorden upptäcktes i Sörmland var djuret ännu betraktat som oönskat i Sverige, och hade varit utrotat här i över 200 års tid.

De tidigaste fynden av vildsvin i Sverige är från 11 000 år sedan. Antagligen har de levt här redan långt tidigare – de första svinen som räknas till släktet Sus uppträdde för mer än 12 miljoner år sedan – men alla spår från de tidigaste grisarna i Skandinavien har hyvlats bort av de senaste två miljoner årens alla inlandsisar.

Det var efter den senaste nedisningen, när hassel och tall började bilda små skogspartier i Danmark och Sydsverige, som djur som kronhjort och vildsvin gjorde sig hemmastadda i Sverige. Och efter djuren följde människan. Redan vid de tidigaste mänskliga boplatserna går det att finna spår av vildsvinsjakt.

Jagad för fläsk och status

För de nyetablerade människorna var vildsvinen ett populärt jaktbyte. En fälld gris erbjöd en fett och energirik diet en tid framöver. Medan fläsket i många andra regioner och kulturer har varit tabu, har det i Norden alltid varit populärt. I den nordliga kylan kommer den kaloririka och feta maten väl till pass. Sälar med sina tjocka fettlager har också varit viktiga jaktbyten här i norr.Vildsvinshuvud.jpg

Men de sociala faktorerna ska heller inte underskattas. Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till den jaktbyteskategori som kallades svartvilt. Dit hörde också björn, visent och uroxe. Alla är de arter som med sin storlek, styrka eller farliga utrustning kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp.

Vildsvinsgaltarnas betar har i många kulturer haft stort symbolvärde, så också i nordiska kulturer. Även dagens jägare visar med stolthet upp betar från fällda galtar. Idag hänger de väl emellertid snarare hemma på väggen, än runt jägarens hals.

Vid vildsvinsjakten använde sig dessa tidiga svenskar framförallt av två strategier. Dels en som riktade sig direkt mot de vuxna djuren och då främst mot suggorna. Dels en mer allmän jakt – där också smågrisar kunde ingå i jaktbytet – som kan ha bedrivits med jaktkedja. Vildsvinen jagades framförallt under sommar och höst, till skillnad från exempelvis kronhjorten som jagades senare på året.

Grisen blir tam

Under övergången till yngre stenålder blev människan allt mer bofast och började odla grödor och hålla boskap. Här i Sverige skedde detta för 6 000 år sedan. Då hade man redan sedan tidigare haft hunden som husdjur, för jakt och vakthållning. Vildsvinet var ett av de första djuren som tämjdes för att ge mat.

Ungefär ett halvt årtusende in i den yngre stenåldern uppstår en kultur som, efter utseendet på det lergods man tillverkade, har kommit att kallas för den gropkeramiska kulturen. Dessa stenåldersmänniskor verkar har varit specialiserade på svinhållning och svinskötsel. Efterlämningar vid boplatserna har visat att gropkeramikerna höll hela hjordar med storvuxna grisar, som kunde ströva mer eller mindre fritt i relativt stora områden.

Vid boplatserna har man funnit lämningar efter vilda svin och därmed kunnat belägga att även dessa levde i landet långt fram i tiden. Med stor sannolikhet lät stenåldernsmänniskan sina tamsuggor para sig med galtar från det vilda.

"Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till svartvilt, arter som med sin storlek kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp."

Ännu från medeltiden har man i Västergötland kunnat finna ben med tydliga vildsvinsdrag. Med tiden tycks dock den svenska vildsvinsstammen helt ha gått upp i tamsvinsstammen.

I Olaus Magnus detaljerade skrift Historia om de nordiska folken från 1555 står ingen information att finna kring svenska vildsvin. Istället placerar han, på sin karta över Norden, vildsvinet i Baltikum.

De sista uppgifterna om djur som möjligtvis kan ha varit av den gamla, svenska vildsvinsstammen kommer från 1600-talets Öland. Det finns dock anledning att tvivla på dessa uppgifter, eftersom stora djurarter vanligtvis löper större risk att dö ut på öar än på fastlandet. Vildsvinen försvann till exempel från Gotland redan för cirka 6 000 år sedan.

Vildsvinet återvänder

På kontinenten levde vildsvinet emellertid vidare, och uppskattades av fint folk som ett eftertraktat jaktvilt.

Fredrik av Hessen var mycket förtjust i vildsvinsjakt. 1715 gifte han sig med Karl den tolftes syster Ulrika Eleonora och kom därefter att bli kung av Sverige. 1723 lät han återinplantera vildsvin på Öland. Det dröjde dock inte länge innan man kunde höra de lokala bönderna klaga på svinen.

1741 befann sig Carl von Linné på besök i Öland och noterade att vildsvinen "såsom en plog marken uppgräva och i åkrarna säden nedtrampa". 1752 beslutade så riksdagen att vildsvinen skulle utrotas. Drygt 15 år senare hade utrotningsprojektet fullbordats, men inhägnade vildsvin har förekommit i Sverige sedan dess. På 1870-talet lät exempelvis Oscar Dickson återinplantera vildsvin på sitt gods Skeppsta i Södermanland.

De inhängnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen. De hann ställa till med stora skador på potatis och rotfrukter innan de utrotades. Men intresset för vilthägn förblev stort, och fler rymningar följde.

1987 upptäcktes en frilevande stam på runt 100 djur i Södermanland. Samma år rev riksdagen upp ett tidigare beslut från 1980 som kungjorde att vildsvinen var oönskade i Sverige. Istället beslutade man att åter betrakta vildsvinet som en naturlig del av den svenska faunan.

"De inhägnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen".

Tio år senare levde cirka 1 500 vilda vidsvin i landet. Sedan gick expansionen fort.

År 2000 huserade de svenska skogarna över 15 000 vildsvin. Djuren hade då spridit sig från Sveriges sydligaste fjärdedel upp till södra Värmland, Närke, större delen av Västmanland och hela Uppland. De hade därmed passerat "limes norrlandicus", den naturliga, klimatologiska gränszon som skiljer den låglänta, artrika södern från de kallare och relativt artfattiga naturlandskapen i norr.

Historiskt sett kan Dalälven ses som en nordgräns för arten. Vildsvinen tål förvisso kyla, men snön hindrar deras rörelser och gör födan svåråtkomlig. Längre norrut blir de dessutom ett lättare byte för stora rovdjur, såsom varg.

Här för att stanna

2006 fanns det enligt olika bedömare mellan 50 000 och 80 000 vildsvin i Sverige. Runt 2009–2010 hade vissa siffror klättrat upptill hela 150 000–300 000 djur. De negativa effekterna har präglat nyhetsrapporteringen – förstörda skördar, uppbökade trädgårdar, trafikolyckor, skadade jakthundar och vildsvin på vift inne i städerna.

Men det finns också positiva följder av vildsvinens nyetablering. I skogen är vildsvinet ett riktigt nyttodjur, och gynnar artrikedomen på flera sätt. Djuret uppskattas också av många jägare som ett spännande jaktvilt. Att vårda och begränsa den svenska vildsvinsstammen är en av de största utmaningarna jägarna står inför idag. Att åter helt göra sig av med de svenska vildsvinen är att betrakta som en omöjlighet. De tycks vara tillbaka för att stanna.

 

Dela gärna artikeln

En svårjagad nattvarelse

Jakt är idag den dominerande dödsorsaken för vildsvin. Är lovligt att skjuta året runt (förutom 15 februari–15 april, då endast årskultingar är lovliga). Är ett svårjagat byte; då de är skygga och främst aktiva på natten. Många vildsvin fälls under åtel- och skyddsjakt, men i takt med att kunskapen ökar blir drevjakten allt vanligare.

Svårt begränsa stammen

Idag skjuts lika många vildsvin som älgar i Sverige. Ändå har jägarna svårt att hålla  vildsvinsstammen i schack. Djuren förökar sig i ett högt tempo, och på vissa håll i landet beskrivs situationen ibland som  ohanterbar. Framförallt är det jordbruket, vars förluster relaterade till vildsvin beräknas uppgå till flera hundra miljoner kronor, som drabbas.

Klimatsmart kött

Vildsvin är ett klimatsmart alternativ till tamgrisfläsk, och beskrivs av många som en riktig delikatess. Allt vildsvinskött måste trikintestas och passera en vilthanteringsanläggning innan det kan säljas.

Bra för skogen

I lantbruket kan de orsaka stora skador, men i skogen är  vildsvinet – i en inte allt för hög aktivitet – ett riktigt nyttodjur.

Bidrar med sitt bökande till markberedning och föryngring i skogarna. Frön och pollen fastnar gärna i vildsvinens kraftiga päls och förs vidare till nya platser där de sprids och lätt kan gro på de uppöppnade ytorna, vilket har visat sig gynna framförallt arter med mycket små frön – som orkidéer och ormbunkar.

Bökar allra helst i lövskogen. I barrskogen angriper de inte gran- och tallplantor, till skillnad från övrigt klövvilt som rådjur och älg. Dessutom äter de med god aptit ansamlingar av barkborrar och andra skadeinsekter och larver.

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Sydgallringar diplomerade i Spårlös avverkning

Sydgallringar diplomerade i Spårlös avverkning

Nu har även Sydgallringars avverkningsgrupp med Ecolog 560 och Komatsu 830 klarat av diplomeringen för Spårlös avverkning.
Inspiration Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Inspiration Gallring grunden till ett aktivt skogsbruk.

Gallring är grunden till ett aktivt skogsbruk

​Sommar eller vinter. Höst eller vår. Gran eller tall. Oavsett årstid och trädslag är gallring grunden för en välskött och produktiv skog. Genom att välja rätt tidpunkt och anpassa arbetet efter förhållandena i just din skog optimerar du resultatet.

Möt Sydved Breda band hjälper!

Breda band hjälper!

​God planering och rätt utrustning är A och O när bärigheten i skogen inte är den bästa. Ett exempel på detta är genom att använda extra breda band på maskinen. Och det är vad J Carlsson har investerat till sin John Deere.

Möt Sydved Trädfällning vid spåren på Billingen.

Trädfällning vid spåren på Billingen

Nu har röjningen för att bredda det nya konstsnöspåret på Billingens fritidsområde i Skövde startat. Urban Wallström från Sydved manövrerade skogsavverkningsmaskinen.

Kunskap Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

​Många skogsägare väljer att ta ut grenar och toppar, så kallad grot, när de föryngringsavverkar på sin fastighet. Men alla kanske inte tänker på att grot innehåller mycket energi som kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart. Här följer du skogsbränslets väg från hygge till värmeverk och till hemmet!

Möt Sydved Artikelbild

Bröderna Wyckman satsar på Rottne igen

​Bröderna Erik och Henrik Wyckman, som kör för distrikt Kalmar, byter maskin och väljer även denna gång Rottnes skördare.

Inspiration Saftigt bröd med filmjölk

Saftigt bröd med filmjölk

​​Vill du baka ett nyttigt och gott bröd med nötter och frukt, då har du hittat det rätta receptet. Lättbakat är det också; det är egentligen bara röra i hop smeten och sätta in brödet i ugnen.

Inspiration Artikelbild

Vi väljer ut prylar för vinterutflykten!

Nödvändigt eller pryltokigt? Så länge du är rätt klädd så kräver vinterns skogsutflykter ingen extrautrustning. Att det är roligt är förstås en helt annan sak!

Kunskap Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Kunskap Nygallrat i två generationer.

Nygallrat i två generationer

​En förstagallring och en andragallring på uppdrag av femte och fjärde generationen. När familjen Wirsenius i Virserum ska gallra, går förtroendet till Sydved.

Inspiration Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

Inspiration Artikelbild

Björnen sover ...

Björnen har legat i sitt ide i någon månad nu. Den sover tungt, hjärtat slår långsammare än normalt och kroppstemperaturen sjunker några grader. På våren kommer en förmodat mycket hungrig björn ut ur idet och gräver fram myror, rötter, gräs och örter.

Möt Sydved Nu finns Mobilt BankID på Min skog

Nu finns Mobilt BankID för Min skog

​Nu lanserar vi Mobilt BankID på MIn skog, skogsägarens personliga sidor på sydved.se. Här ser du bland annat dina ut- och inbetalningar, fakturor och uppgifter om dina uppdrag hos Sydved. Även ditt senaste årsbesked finns här.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat, laserskanning och vinterutflykten i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Möt Sydved Artikelbild

Avverkningar trots regn och rusk

​Hösten och vinterns regnande har ställt till det en del i vår planering. Men det går att hitta avverkningar som är lämpliga att göra nu.

Kunskap Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

​Har du certifierat ditt skogsbruk? Om inte, kan det vara dags nu. Allt fler producenter och slutkunder ställer krav på certifierad träråvara och efterfrågan ökar. Ahlstrom-Munksjö, Kinnarps och Tetra Pak är några av de svenska företag som satt upp höga mål för framtiden.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Inspiration Det vackra slutet en bra början

Det vackra slutet en bra början

​"Jag tycker faktiskt att ett hygge kan vara vackert, säger skogsägaren Kjell Johansson. Naturen har lämpligt nog skapat en kulle mitt på hygget, som en teaterbalkong för oss att beskåda hela härligheten från. Och det är svårt att säga emot. Rätt utförd har också en slutavverkning sin estetiska tjusning.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?