Sydved.se / Skogsägarliv / Djur och natur / Vildsvinen – tillbaka för att stanna
Inspiration
Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Under de senaste åren har vildsvinen blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Det är svårt att tänka sig att den svenska vildsvinsstammen bara för 27 år sedan uppgick till endast 100 djur. När den lilla frilevande hjorden upptäcktes i Sörmland var djuret ännu betraktat som oönskat i Sverige, och hade varit utrotat här i över 200 års tid.

De tidigaste fynden av vildsvin i Sverige är från 11 000 år sedan. Antagligen har de levt här redan långt tidigare – de första svinen som räknas till släktet Sus uppträdde för mer än 12 miljoner år sedan – men alla spår från de tidigaste grisarna i Skandinavien har hyvlats bort av de senaste två miljoner årens alla inlandsisar.

Det var efter den senaste nedisningen, när hassel och tall började bilda små skogspartier i Danmark och Sydsverige, som djur som kronhjort och vildsvin gjorde sig hemmastadda i Sverige. Och efter djuren följde människan. Redan vid de tidigaste mänskliga boplatserna går det att finna spår av vildsvinsjakt.

Jagad för fläsk och status

För de nyetablerade människorna var vildsvinen ett populärt jaktbyte. En fälld gris erbjöd en fett och energirik diet en tid framöver. Medan fläsket i många andra regioner och kulturer har varit tabu, har det i Norden alltid varit populärt. I den nordliga kylan kommer den kaloririka och feta maten väl till pass. Sälar med sina tjocka fettlager har också varit viktiga jaktbyten här i norr.Vildsvinshuvud.jpg

Men de sociala faktorerna ska heller inte underskattas. Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till den jaktbyteskategori som kallades svartvilt. Dit hörde också björn, visent och uroxe. Alla är de arter som med sin storlek, styrka eller farliga utrustning kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp.

Vildsvinsgaltarnas betar har i många kulturer haft stort symbolvärde, så också i nordiska kulturer. Även dagens jägare visar med stolthet upp betar från fällda galtar. Idag hänger de väl emellertid snarare hemma på väggen, än runt jägarens hals.

Vid vildsvinsjakten använde sig dessa tidiga svenskar framförallt av två strategier. Dels en som riktade sig direkt mot de vuxna djuren och då främst mot suggorna. Dels en mer allmän jakt – där också smågrisar kunde ingå i jaktbytet – som kan ha bedrivits med jaktkedja. Vildsvinen jagades framförallt under sommar och höst, till skillnad från exempelvis kronhjorten som jagades senare på året.

Grisen blir tam

Under övergången till yngre stenålder blev människan allt mer bofast och började odla grödor och hålla boskap. Här i Sverige skedde detta för 6 000 år sedan. Då hade man redan sedan tidigare haft hunden som husdjur, för jakt och vakthållning. Vildsvinet var ett av de första djuren som tämjdes för att ge mat.

Ungefär ett halvt årtusende in i den yngre stenåldern uppstår en kultur som, efter utseendet på det lergods man tillverkade, har kommit att kallas för den gropkeramiska kulturen. Dessa stenåldersmänniskor verkar har varit specialiserade på svinhållning och svinskötsel. Efterlämningar vid boplatserna har visat att gropkeramikerna höll hela hjordar med storvuxna grisar, som kunde ströva mer eller mindre fritt i relativt stora områden.

Vid boplatserna har man funnit lämningar efter vilda svin och därmed kunnat belägga att även dessa levde i landet långt fram i tiden. Med stor sannolikhet lät stenåldernsmänniskan sina tamsuggor para sig med galtar från det vilda.

"Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till svartvilt, arter som med sin storlek kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp."

Ännu från medeltiden har man i Västergötland kunnat finna ben med tydliga vildsvinsdrag. Med tiden tycks dock den svenska vildsvinsstammen helt ha gått upp i tamsvinsstammen.

I Olaus Magnus detaljerade skrift Historia om de nordiska folken från 1555 står ingen information att finna kring svenska vildsvin. Istället placerar han, på sin karta över Norden, vildsvinet i Baltikum.

De sista uppgifterna om djur som möjligtvis kan ha varit av den gamla, svenska vildsvinsstammen kommer från 1600-talets Öland. Det finns dock anledning att tvivla på dessa uppgifter, eftersom stora djurarter vanligtvis löper större risk att dö ut på öar än på fastlandet. Vildsvinen försvann till exempel från Gotland redan för cirka 6 000 år sedan.

Vildsvinet återvänder

På kontinenten levde vildsvinet emellertid vidare, och uppskattades av fint folk som ett eftertraktat jaktvilt.

Fredrik av Hessen var mycket förtjust i vildsvinsjakt. 1715 gifte han sig med Karl den tolftes syster Ulrika Eleonora och kom därefter att bli kung av Sverige. 1723 lät han återinplantera vildsvin på Öland. Det dröjde dock inte länge innan man kunde höra de lokala bönderna klaga på svinen.

1741 befann sig Carl von Linné på besök i Öland och noterade att vildsvinen "såsom en plog marken uppgräva och i åkrarna säden nedtrampa". 1752 beslutade så riksdagen att vildsvinen skulle utrotas. Drygt 15 år senare hade utrotningsprojektet fullbordats, men inhägnade vildsvin har förekommit i Sverige sedan dess. På 1870-talet lät exempelvis Oscar Dickson återinplantera vildsvin på sitt gods Skeppsta i Södermanland.

De inhängnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen. De hann ställa till med stora skador på potatis och rotfrukter innan de utrotades. Men intresset för vilthägn förblev stort, och fler rymningar följde.

1987 upptäcktes en frilevande stam på runt 100 djur i Södermanland. Samma år rev riksdagen upp ett tidigare beslut från 1980 som kungjorde att vildsvinen var oönskade i Sverige. Istället beslutade man att åter betrakta vildsvinet som en naturlig del av den svenska faunan.

"De inhägnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen".

Tio år senare levde cirka 1 500 vilda vidsvin i landet. Sedan gick expansionen fort.

År 2000 huserade de svenska skogarna över 15 000 vildsvin. Djuren hade då spridit sig från Sveriges sydligaste fjärdedel upp till södra Värmland, Närke, större delen av Västmanland och hela Uppland. De hade därmed passerat "limes norrlandicus", den naturliga, klimatologiska gränszon som skiljer den låglänta, artrika södern från de kallare och relativt artfattiga naturlandskapen i norr.

Historiskt sett kan Dalälven ses som en nordgräns för arten. Vildsvinen tål förvisso kyla, men snön hindrar deras rörelser och gör födan svåråtkomlig. Längre norrut blir de dessutom ett lättare byte för stora rovdjur, såsom varg.

Här för att stanna

2006 fanns det enligt olika bedömare mellan 50 000 och 80 000 vildsvin i Sverige. Runt 2009–2010 hade vissa siffror klättrat upptill hela 150 000–300 000 djur. De negativa effekterna har präglat nyhetsrapporteringen – förstörda skördar, uppbökade trädgårdar, trafikolyckor, skadade jakthundar och vildsvin på vift inne i städerna.

Men det finns också positiva följder av vildsvinens nyetablering. I skogen är vildsvinet ett riktigt nyttodjur, och gynnar artrikedomen på flera sätt. Djuret uppskattas också av många jägare som ett spännande jaktvilt. Att vårda och begränsa den svenska vildsvinsstammen är en av de största utmaningarna jägarna står inför idag. Att åter helt göra sig av med de svenska vildsvinen är att betrakta som en omöjlighet. De tycks vara tillbaka för att stanna.

 

En svårjagad nattvarelse

Jakt är idag den dominerande dödsorsaken för vildsvin. Är lovligt att skjuta året runt (förutom 15 februari–15 april, då endast årskultingar är lovliga). Är ett svårjagat byte; då de är skygga och främst aktiva på natten. Många vildsvin fälls under åtel- och skyddsjakt, men i takt med att kunskapen ökar blir drevjakten allt vanligare.

Svårt begränsa stammen

Idag skjuts lika många vildsvin som älgar i Sverige. Ändå har jägarna svårt att hålla  vildsvinsstammen i schack. Djuren förökar sig i ett högt tempo, och på vissa håll i landet beskrivs situationen ibland som  ohanterbar. Framförallt är det jordbruket, vars förluster relaterade till vildsvin beräknas uppgå till flera hundra miljoner kronor, som drabbas.

Klimatsmart kött

Vildsvin är ett klimatsmart alternativ till tamgrisfläsk, och beskrivs av många som en riktig delikatess. Allt vildsvinskött måste trikintestas och passera en vilthanteringsanläggning innan det kan säljas.

Bra för skogen

I lantbruket kan de orsaka stora skador, men i skogen är  vildsvinet – i en inte allt för hög aktivitet – ett riktigt nyttodjur.

Bidrar med sitt bökande till markberedning och föryngring i skogarna. Frön och pollen fastnar gärna i vildsvinens kraftiga päls och förs vidare till nya platser där de sprids och lätt kan gro på de uppöppnade ytorna, vilket har visat sig gynna framförallt arter med mycket små frön – som orkidéer och ormbunkar.

Bökar allra helst i lövskogen. I barrskogen angriper de inte gran- och tallplantor, till skillnad från övrigt klövvilt som rådjur och älg. Dessutom äter de med god aptit ansamlingar av barkborrar och andra skadeinsekter och larver.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Inspiration Familjen som fångar dagen

Familjen som fångar dagen

​Fånga dagen! Lev i nuet! Det kan vara lättare sagt än gjort. Men familjen Gustavsson på Östra sågen norr om Laxå verkar ha knäckt koden. Trots att de arbetar ständigt och trots att mjölkpriserna far som en jojo så lyckas de ändå njuta av livet här och nu – och de delar gärna med sig till andra.

Möt Sydved Temadag om poppel och hybridasp

Temadag om poppel och hybridasp

​Välkommen till Sydveds temadag om poppel och hybridasp, lördagen den 9 juni. Platsen är Sångeltorp.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Möt Sydved Examensarbete i skogen

Examensarbete i skogen

​Tillsammans med Sydved utför Carl Philip Sandberg och Johan Nordstrand ett examensarbete. Båda studerar till skogsmästare i Skinnskatteberg och är i sommar färdiga med tre års utbildning. På bilden syns maskinförare Jonathan Nilsson och Carl-Filip.

Inspiration Så får du personlig prägel på gårdsplanen

Så får du personlig prägel på gårdsplanen

​Du ser på skylten när du är framme! Vårt hus är det med vindflöjeln! Vi har en klocka på ladugårdsgaveln! Här tipsar vi om olika dekorationer för din gårdsplan.

Möt Sydved Återskapande av hagmarker på Augerums gård

Återskapande av hagmarker på Augerums gård

​Sydveds Johan Bergman arrangerade tillsammans med ägarna Kerstin och Johan von Koch den 17 maj en exkursion för Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge. Målet var att inspektera och analysera utfallet av de bidragsfinansierade avverkningar som gjorts under vintern för att återskapa hagmarker i det gamla kulturlandskapet.

Möt Sydved Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

​I samband med att sommarvärmen kom på allvar till södra Sverige passade Sydveds distrikt Älmhult på att bjuda ett drygt 80-tal skogsägare på två bussresor till Stora Ensos massa- och pappersbruk Nymölla utanför Bromölla. Resan bjöd bland annat på en förevisning av fjärrmätning, en rundvandring i pappersbruket och ett besök i områdets vackra bokskogar.

Inspiration Boken

Boken

​Boken, som är vårt högsta lövträd, invandrade söderifrån och var i många år ett av de vanligaste trädslagen i Sydsverige. Idag är det bara Skåne, Blekinge och Halland som har egentliga bokskogar.

Kunskap Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

​Fler och fler skogsägare väljer att certifiera sitt skogsbruk. Både för att man tycker det är viktigt med miljö och hållbarhetsfrågor, och för att man ser det ekonomiska värdet. Trenden är att efterfrågan på certifierad trädråvara fortsätter att öka.

Inspiration Smörgåstårta med smak av hav

Smörgåstårta med smak av hav

​På våren är helgerna och högtiderna många. Med läckra smörgåstårtor kommer man långt när gästerna är många och alla kanske inte kommer samtidigt. Här bjuder vi på en smörgåstårta med smak av hav.

Kunskap Tips och råd till dig som bor långt ifrån din skog.

Bor du långt ifrån din skog?

​Sommaren med sina långa ljusa kvällar och många lediga dagar ger inspiration till att tänka på framtiden. En härlig tid att ta vara på, särskilt om du bor långt från din fastighet, och mest besöker den under sommaren. Ägna gärna några dagar åt att skaffa dig koll på det aktuella läget i skogen. Några punkter att bocka av:

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Möt Sydved Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Efter en lång vinter, är det nu dags att se över skogsbilvägen. Här får du några tips av oss.

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Artikelbild

Pampig trädrad med franska influenser

Alléer som för mer än 200 år sedan anlades för att imponera på sin omgivning är värdefulla både för landskapsbilden och för djur- och naturlivet. Nu börjar många alléer bli gamla och behöver restaureras eller föryngras. Här får ni veta hur man går tillväga.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?