Sydved.se / Skogsägarliv / Djur och natur / Vildsvinen – tillbaka för att stanna
Inspiration
Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Under de senaste åren har vildsvinen blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Det är svårt att tänka sig att den svenska vildsvinsstammen bara för 27 år sedan uppgick till endast 100 djur. När den lilla frilevande hjorden upptäcktes i Sörmland var djuret ännu betraktat som oönskat i Sverige, och hade varit utrotat här i över 200 års tid.

De tidigaste fynden av vildsvin i Sverige är från 11 000 år sedan. Antagligen har de levt här redan långt tidigare – de första svinen som räknas till släktet Sus uppträdde för mer än 12 miljoner år sedan – men alla spår från de tidigaste grisarna i Skandinavien har hyvlats bort av de senaste två miljoner årens alla inlandsisar.

Det var efter den senaste nedisningen, när hassel och tall började bilda små skogspartier i Danmark och Sydsverige, som djur som kronhjort och vildsvin gjorde sig hemmastadda i Sverige. Och efter djuren följde människan. Redan vid de tidigaste mänskliga boplatserna går det att finna spår av vildsvinsjakt.

Jagad för fläsk och status

För de nyetablerade människorna var vildsvinen ett populärt jaktbyte. En fälld gris erbjöd en fett och energirik diet en tid framöver. Medan fläsket i många andra regioner och kulturer har varit tabu, har det i Norden alltid varit populärt. I den nordliga kylan kommer den kaloririka och feta maten väl till pass. Sälar med sina tjocka fettlager har också varit viktiga jaktbyten här i norr.Vildsvinshuvud.jpg

Men de sociala faktorerna ska heller inte underskattas. Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till den jaktbyteskategori som kallades svartvilt. Dit hörde också björn, visent och uroxe. Alla är de arter som med sin storlek, styrka eller farliga utrustning kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp.

Vildsvinsgaltarnas betar har i många kulturer haft stort symbolvärde, så också i nordiska kulturer. Även dagens jägare visar med stolthet upp betar från fällda galtar. Idag hänger de väl emellertid snarare hemma på väggen, än runt jägarens hals.

Vid vildsvinsjakten använde sig dessa tidiga svenskar framförallt av två strategier. Dels en som riktade sig direkt mot de vuxna djuren och då främst mot suggorna. Dels en mer allmän jakt – där också smågrisar kunde ingå i jaktbytet – som kan ha bedrivits med jaktkedja. Vildsvinen jagades framförallt under sommar och höst, till skillnad från exempelvis kronhjorten som jagades senare på året.

Grisen blir tam

Under övergången till yngre stenålder blev människan allt mer bofast och började odla grödor och hålla boskap. Här i Sverige skedde detta för 6 000 år sedan. Då hade man redan sedan tidigare haft hunden som husdjur, för jakt och vakthållning. Vildsvinet var ett av de första djuren som tämjdes för att ge mat.

Ungefär ett halvt årtusende in i den yngre stenåldern uppstår en kultur som, efter utseendet på det lergods man tillverkade, har kommit att kallas för den gropkeramiska kulturen. Dessa stenåldersmänniskor verkar har varit specialiserade på svinhållning och svinskötsel. Efterlämningar vid boplatserna har visat att gropkeramikerna höll hela hjordar med storvuxna grisar, som kunde ströva mer eller mindre fritt i relativt stora områden.

Vid boplatserna har man funnit lämningar efter vilda svin och därmed kunnat belägga att även dessa levde i landet långt fram i tiden. Med stor sannolikhet lät stenåldernsmänniskan sina tamsuggor para sig med galtar från det vilda.

"Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till svartvilt, arter som med sin storlek kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp."

Ännu från medeltiden har man i Västergötland kunnat finna ben med tydliga vildsvinsdrag. Med tiden tycks dock den svenska vildsvinsstammen helt ha gått upp i tamsvinsstammen.

I Olaus Magnus detaljerade skrift Historia om de nordiska folken från 1555 står ingen information att finna kring svenska vildsvin. Istället placerar han, på sin karta över Norden, vildsvinet i Baltikum.

De sista uppgifterna om djur som möjligtvis kan ha varit av den gamla, svenska vildsvinsstammen kommer från 1600-talets Öland. Det finns dock anledning att tvivla på dessa uppgifter, eftersom stora djurarter vanligtvis löper större risk att dö ut på öar än på fastlandet. Vildsvinen försvann till exempel från Gotland redan för cirka 6 000 år sedan.

Vildsvinet återvänder

På kontinenten levde vildsvinet emellertid vidare, och uppskattades av fint folk som ett eftertraktat jaktvilt.

Fredrik av Hessen var mycket förtjust i vildsvinsjakt. 1715 gifte han sig med Karl den tolftes syster Ulrika Eleonora och kom därefter att bli kung av Sverige. 1723 lät han återinplantera vildsvin på Öland. Det dröjde dock inte länge innan man kunde höra de lokala bönderna klaga på svinen.

1741 befann sig Carl von Linné på besök i Öland och noterade att vildsvinen "såsom en plog marken uppgräva och i åkrarna säden nedtrampa". 1752 beslutade så riksdagen att vildsvinen skulle utrotas. Drygt 15 år senare hade utrotningsprojektet fullbordats, men inhägnade vildsvin har förekommit i Sverige sedan dess. På 1870-talet lät exempelvis Oscar Dickson återinplantera vildsvin på sitt gods Skeppsta i Södermanland.

De inhängnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen. De hann ställa till med stora skador på potatis och rotfrukter innan de utrotades. Men intresset för vilthägn förblev stort, och fler rymningar följde.

1987 upptäcktes en frilevande stam på runt 100 djur i Södermanland. Samma år rev riksdagen upp ett tidigare beslut från 1980 som kungjorde att vildsvinen var oönskade i Sverige. Istället beslutade man att åter betrakta vildsvinet som en naturlig del av den svenska faunan.

"De inhägnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen".

Tio år senare levde cirka 1 500 vilda vidsvin i landet. Sedan gick expansionen fort.

År 2000 huserade de svenska skogarna över 15 000 vildsvin. Djuren hade då spridit sig från Sveriges sydligaste fjärdedel upp till södra Värmland, Närke, större delen av Västmanland och hela Uppland. De hade därmed passerat "limes norrlandicus", den naturliga, klimatologiska gränszon som skiljer den låglänta, artrika södern från de kallare och relativt artfattiga naturlandskapen i norr.

Historiskt sett kan Dalälven ses som en nordgräns för arten. Vildsvinen tål förvisso kyla, men snön hindrar deras rörelser och gör födan svåråtkomlig. Längre norrut blir de dessutom ett lättare byte för stora rovdjur, såsom varg.

Här för att stanna

2006 fanns det enligt olika bedömare mellan 50 000 och 80 000 vildsvin i Sverige. Runt 2009–2010 hade vissa siffror klättrat upptill hela 150 000–300 000 djur. De negativa effekterna har präglat nyhetsrapporteringen – förstörda skördar, uppbökade trädgårdar, trafikolyckor, skadade jakthundar och vildsvin på vift inne i städerna.

Men det finns också positiva följder av vildsvinens nyetablering. I skogen är vildsvinet ett riktigt nyttodjur, och gynnar artrikedomen på flera sätt. Djuret uppskattas också av många jägare som ett spännande jaktvilt. Att vårda och begränsa den svenska vildsvinsstammen är en av de största utmaningarna jägarna står inför idag. Att åter helt göra sig av med de svenska vildsvinen är att betrakta som en omöjlighet. De tycks vara tillbaka för att stanna.

 

En svårjagad nattvarelse

Jakt är idag den dominerande dödsorsaken för vildsvin. Är lovligt att skjuta året runt (förutom 15 februari–15 april, då endast årskultingar är lovliga). Är ett svårjagat byte; då de är skygga och främst aktiva på natten. Många vildsvin fälls under åtel- och skyddsjakt, men i takt med att kunskapen ökar blir drevjakten allt vanligare.

Svårt begränsa stammen

Idag skjuts lika många vildsvin som älgar i Sverige. Ändå har jägarna svårt att hålla  vildsvinsstammen i schack. Djuren förökar sig i ett högt tempo, och på vissa håll i landet beskrivs situationen ibland som  ohanterbar. Framförallt är det jordbruket, vars förluster relaterade till vildsvin beräknas uppgå till flera hundra miljoner kronor, som drabbas.

Klimatsmart kött

Vildsvin är ett klimatsmart alternativ till tamgrisfläsk, och beskrivs av många som en riktig delikatess. Allt vildsvinskött måste trikintestas och passera en vilthanteringsanläggning innan det kan säljas.

Bra för skogen

I lantbruket kan de orsaka stora skador, men i skogen är  vildsvinet – i en inte allt för hög aktivitet – ett riktigt nyttodjur.

Bidrar med sitt bökande till markberedning och föryngring i skogarna. Frön och pollen fastnar gärna i vildsvinens kraftiga päls och förs vidare till nya platser där de sprids och lätt kan gro på de uppöppnade ytorna, vilket har visat sig gynna framförallt arter med mycket små frön – som orkidéer och ormbunkar.

Bökar allra helst i lövskogen. I barrskogen angriper de inte gran- och tallplantor, till skillnad från övrigt klövvilt som rådjur och älg. Dessutom äter de med god aptit ansamlingar av barkborrar och andra skadeinsekter och larver.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Artikelbild

Nygallrat utanför Brösarp

Gyllebo Skogsentreprenad har gjort en tredje gallring i ett tallbestånd utanför Brösarp.
Ny trend: Nu återupptäcker vi utflykten

Ny trend: Nu återupptäcker vi utflykten

​Under 2000-talet har allt färre svenskar rört sig i skog och mark. Men nu vänder trenden. Friluftsfrämjandet noterar en rekordökning i medlemsantalet och barnen står på kö till Skogsmulle. Det är dags att återupptäcka utflykten!

Nya maskiner hos Persson Skog i Virserum

Nya maskiner hos Persson Skog i Virserum

Under 2018 har Persson Skog & Trädgård med bas i Virserum investerat i nyare maskiner. Det har gjort att produktionskapaciteten ökat avsevärt, och för att klara det så investerade man även i en ny skotare.
Vill du gå en grundkurs i att äga skog?

Vill du gå en grundkurs i att äga skog?

Vill du få en större inblick i ditt skogsägande? Då kan du passa på och gå en grundkurs i att äga skog. Sydveds Fredrik Samuelsson är en av föredragshållarna under fem innehållsrika sommardagar i Hjortseryd.
Älgryggbiff med syltade kantareller och madeirasås

Älgryggbiff med syltade kantareller och madeirasås

​Här bjuder vi på en festlig rätt som passar alldeles utmärkt till nyårsfirandet eller till någon annan av helgerna.

Full fart på virkestransporterna!

Full fart på virkestransporterna!

En av Skogslogistiks timmerbilar lastar bok i det härliga vintervädret.
Minst 500 000 skogskubikmeter fälldes av Alfrida

Minst 500 000 skogskubikmeter fälldes av Alfrida

Stormen Alfrida fällde minst 500 000 skogskubikmeter skog visar Skogsstyrelsens första övergripande inventering. Hårdast drabbat är Stockholms län.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.
Hannah Elversson – med passion för jakt

Hannah Elversson – med passion för jakt

​Jakten intresserar allt fler i Sverige. Hannah Elversson är en av dem som längtar efter att jaktsäsongen ska dra i gång. "Det är en speciell känsla av frihet blandat med spänning när man sitter där på jaktpasset hundra procent fokuserad och väntar", säger hon.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Sommarjobba på Sydved sommaren 2019?

Vi söker sommarjobbare till Sydved!

Vill du jobba på Sydved i sommar? Nu söker vi ett antal sommarjobbare till våra distriktskontor. Ett jobb som kan ge dig värdefull erfarenhet och viktiga kontakter för framtiden.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.