Sydved.se / Skogsägarliv / Djur och natur / Vildsvinen – tillbaka för att stanna
Inspiration
Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Under de senaste åren har vildsvinen blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Det är svårt att tänka sig att den svenska vildsvinsstammen bara för 27 år sedan uppgick till endast 100 djur. När den lilla frilevande hjorden upptäcktes i Sörmland var djuret ännu betraktat som oönskat i Sverige, och hade varit utrotat här i över 200 års tid.

De tidigaste fynden av vildsvin i Sverige är från 11 000 år sedan. Antagligen har de levt här redan långt tidigare – de första svinen som räknas till släktet Sus uppträdde för mer än 12 miljoner år sedan – men alla spår från de tidigaste grisarna i Skandinavien har hyvlats bort av de senaste två miljoner årens alla inlandsisar.

Det var efter den senaste nedisningen, när hassel och tall började bilda små skogspartier i Danmark och Sydsverige, som djur som kronhjort och vildsvin gjorde sig hemmastadda i Sverige. Och efter djuren följde människan. Redan vid de tidigaste mänskliga boplatserna går det att finna spår av vildsvinsjakt.

Jagad för fläsk och status

För de nyetablerade människorna var vildsvinen ett populärt jaktbyte. En fälld gris erbjöd en fett och energirik diet en tid framöver. Medan fläsket i många andra regioner och kulturer har varit tabu, har det i Norden alltid varit populärt. I den nordliga kylan kommer den kaloririka och feta maten väl till pass. Sälar med sina tjocka fettlager har också varit viktiga jaktbyten här i norr.Vildsvinshuvud.jpg

Men de sociala faktorerna ska heller inte underskattas. Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till den jaktbyteskategori som kallades svartvilt. Dit hörde också björn, visent och uroxe. Alla är de arter som med sin storlek, styrka eller farliga utrustning kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp.

Vildsvinsgaltarnas betar har i många kulturer haft stort symbolvärde, så också i nordiska kulturer. Även dagens jägare visar med stolthet upp betar från fällda galtar. Idag hänger de väl emellertid snarare hemma på väggen, än runt jägarens hals.

Vid vildsvinsjakten använde sig dessa tidiga svenskar framförallt av två strategier. Dels en som riktade sig direkt mot de vuxna djuren och då främst mot suggorna. Dels en mer allmän jakt – där också smågrisar kunde ingå i jaktbytet – som kan ha bedrivits med jaktkedja. Vildsvinen jagades framförallt under sommar och höst, till skillnad från exempelvis kronhjorten som jagades senare på året.

Grisen blir tam

Under övergången till yngre stenålder blev människan allt mer bofast och började odla grödor och hålla boskap. Här i Sverige skedde detta för 6 000 år sedan. Då hade man redan sedan tidigare haft hunden som husdjur, för jakt och vakthållning. Vildsvinet var ett av de första djuren som tämjdes för att ge mat.

Ungefär ett halvt årtusende in i den yngre stenåldern uppstår en kultur som, efter utseendet på det lergods man tillverkade, har kommit att kallas för den gropkeramiska kulturen. Dessa stenåldersmänniskor verkar har varit specialiserade på svinhållning och svinskötsel. Efterlämningar vid boplatserna har visat att gropkeramikerna höll hela hjordar med storvuxna grisar, som kunde ströva mer eller mindre fritt i relativt stora områden.

Vid boplatserna har man funnit lämningar efter vilda svin och därmed kunnat belägga att även dessa levde i landet långt fram i tiden. Med stor sannolikhet lät stenåldernsmänniskan sina tamsuggor para sig med galtar från det vilda.

"Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till svartvilt, arter som med sin storlek kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp."

Ännu från medeltiden har man i Västergötland kunnat finna ben med tydliga vildsvinsdrag. Med tiden tycks dock den svenska vildsvinsstammen helt ha gått upp i tamsvinsstammen.

I Olaus Magnus detaljerade skrift Historia om de nordiska folken från 1555 står ingen information att finna kring svenska vildsvin. Istället placerar han, på sin karta över Norden, vildsvinet i Baltikum.

De sista uppgifterna om djur som möjligtvis kan ha varit av den gamla, svenska vildsvinsstammen kommer från 1600-talets Öland. Det finns dock anledning att tvivla på dessa uppgifter, eftersom stora djurarter vanligtvis löper större risk att dö ut på öar än på fastlandet. Vildsvinen försvann till exempel från Gotland redan för cirka 6 000 år sedan.

Vildsvinet återvänder

På kontinenten levde vildsvinet emellertid vidare, och uppskattades av fint folk som ett eftertraktat jaktvilt.

Fredrik av Hessen var mycket förtjust i vildsvinsjakt. 1715 gifte han sig med Karl den tolftes syster Ulrika Eleonora och kom därefter att bli kung av Sverige. 1723 lät han återinplantera vildsvin på Öland. Det dröjde dock inte länge innan man kunde höra de lokala bönderna klaga på svinen.

1741 befann sig Carl von Linné på besök i Öland och noterade att vildsvinen "såsom en plog marken uppgräva och i åkrarna säden nedtrampa". 1752 beslutade så riksdagen att vildsvinen skulle utrotas. Drygt 15 år senare hade utrotningsprojektet fullbordats, men inhägnade vildsvin har förekommit i Sverige sedan dess. På 1870-talet lät exempelvis Oscar Dickson återinplantera vildsvin på sitt gods Skeppsta i Södermanland.

De inhängnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen. De hann ställa till med stora skador på potatis och rotfrukter innan de utrotades. Men intresset för vilthägn förblev stort, och fler rymningar följde.

1987 upptäcktes en frilevande stam på runt 100 djur i Södermanland. Samma år rev riksdagen upp ett tidigare beslut från 1980 som kungjorde att vildsvinen var oönskade i Sverige. Istället beslutade man att åter betrakta vildsvinet som en naturlig del av den svenska faunan.

"De inhägnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen".

Tio år senare levde cirka 1 500 vilda vidsvin i landet. Sedan gick expansionen fort.

År 2000 huserade de svenska skogarna över 15 000 vildsvin. Djuren hade då spridit sig från Sveriges sydligaste fjärdedel upp till södra Värmland, Närke, större delen av Västmanland och hela Uppland. De hade därmed passerat "limes norrlandicus", den naturliga, klimatologiska gränszon som skiljer den låglänta, artrika södern från de kallare och relativt artfattiga naturlandskapen i norr.

Historiskt sett kan Dalälven ses som en nordgräns för arten. Vildsvinen tål förvisso kyla, men snön hindrar deras rörelser och gör födan svåråtkomlig. Längre norrut blir de dessutom ett lättare byte för stora rovdjur, såsom varg.

Här för att stanna

2006 fanns det enligt olika bedömare mellan 50 000 och 80 000 vildsvin i Sverige. Runt 2009–2010 hade vissa siffror klättrat upptill hela 150 000–300 000 djur. De negativa effekterna har präglat nyhetsrapporteringen – förstörda skördar, uppbökade trädgårdar, trafikolyckor, skadade jakthundar och vildsvin på vift inne i städerna.

Men det finns också positiva följder av vildsvinens nyetablering. I skogen är vildsvinet ett riktigt nyttodjur, och gynnar artrikedomen på flera sätt. Djuret uppskattas också av många jägare som ett spännande jaktvilt. Att vårda och begränsa den svenska vildsvinsstammen är en av de största utmaningarna jägarna står inför idag. Att åter helt göra sig av med de svenska vildsvinen är att betrakta som en omöjlighet. De tycks vara tillbaka för att stanna.

 

Dela gärna artikeln

En svårjagad nattvarelse

Jakt är idag den dominerande dödsorsaken för vildsvin. Är lovligt att skjuta året runt (förutom 15 februari–15 april, då endast årskultingar är lovliga). Är ett svårjagat byte; då de är skygga och främst aktiva på natten. Många vildsvin fälls under åtel- och skyddsjakt, men i takt med att kunskapen ökar blir drevjakten allt vanligare.

Svårt begränsa stammen

Idag skjuts lika många vildsvin som älgar i Sverige. Ändå har jägarna svårt att hålla  vildsvinsstammen i schack. Djuren förökar sig i ett högt tempo, och på vissa håll i landet beskrivs situationen ibland som  ohanterbar. Framförallt är det jordbruket, vars förluster relaterade till vildsvin beräknas uppgå till flera hundra miljoner kronor, som drabbas.

Klimatsmart kött

Vildsvin är ett klimatsmart alternativ till tamgrisfläsk, och beskrivs av många som en riktig delikatess. Allt vildsvinskött måste trikintestas och passera en vilthanteringsanläggning innan det kan säljas.

Bra för skogen

I lantbruket kan de orsaka stora skador, men i skogen är  vildsvinet – i en inte allt för hög aktivitet – ett riktigt nyttodjur.

Bidrar med sitt bökande till markberedning och föryngring i skogarna. Frön och pollen fastnar gärna i vildsvinens kraftiga päls och förs vidare till nya platser där de sprids och lätt kan gro på de uppöppnade ytorna, vilket har visat sig gynna framförallt arter med mycket små frön – som orkidéer och ormbunkar.

Bökar allra helst i lövskogen. I barrskogen angriper de inte gran- och tallplantor, till skillnad från övrigt klövvilt som rådjur och älg. Dessutom äter de med god aptit ansamlingar av barkborrar och andra skadeinsekter och larver.

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Automatiserad gallringsuppföljning – ny teknik för bättre koll på gallringen.

Automatiserad gallringsuppföljning – ny teknik för bättre koll på gallringen

​Nu finns ny teknik för att bättre följa upp gallringsarbetet. Med automatiserad gallringsuppföljning får man ännu bättre koll både på den utförda gallringen och på den skog som är kvar. Sydved har under den senaste tiden utbildat både maskinförare och inköpare på Sydved i den nya tekniken.

Inspiration En listig räv

Listig som en räv

​Klok som en uggla eller kanske pigg som en ekorre? Har du koll på talesätten?

Inspiration Fönsterlav

Fönsterlav

​Fönsterlav, med sitt kuddliknande växtsätt, finns i hela landet, men är vanligare ju längre norrut man kommer. Förr användes den som medicinalväxt och vinterfoder åt kor, men idag är den mest en uppskattad juldekoration i hemmen.

Möt Sydved Skogsdag i regn och rusk på distrikt Hylte.

Skogsdag i regn och rusk

Onsdag den 1 november bjöd Sydveds Viktor Mallander och Anders Persson in till skogsdag på Håkan Karlsson fastighet som ligger mellan Sjönevad och Krogsered. Temat var gallring.

Inspiration Så tar du hand om älgen efter skottet

Så tar du hand om älgen efter skottet

​Var sitter rullen på en älg? Och högreven? Hanteringen av viltet är helt avgörande för köttets kvalitet och smak, enligt Torsten Mörner på Svenska Jägareförbundet som här delar med sig av sina bästa tips.

Möt Sydved Artikelbild

Långsiktigt arbete i bokskogen ger resultat

Långsiktighet och ibland tålamod är A och O vad gäller bokskogsskötsel. Då kan man få så här fint resultat i bokskogen.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Möt Sydved Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerade

Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerad

Nu är även gallringsgruppen från Letskogs avverkningar diplomerad i Spårlös avverkning. Gruppen består av Andreas Malmkvist, Niklas Agtorp, Samuel Eriksson och Simon Andersson. Engagerade killar som denna krispiga novembermorgon var på plats långt före utsatt tid.

Inspiration En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

Inspiration Saffransbiscotti

Biscotti med smak av saffran

​Biscotti, den italienska skorpan, har blivit en svensk klassiker. Passar utmärkt till glöggen!

Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Kunskap Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken. Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen, tror att utvecklingen av drönare inom skogsbruket kommer att explodera inom bara ett par år.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Inspiration Full fart i julgransfabriken

Full fart i julgransfabriken

​"Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del trädgårdsmästeri." Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och produktion av julgranar och pyntegrönt.

Möt Sydved Sydved byter telefonnummer

Vi byter telefonnummer på Sydved

​Från och med onsdag den 25 oktober upphör Sydveds gamla telefonnummer som börjar på 01046. Du når oss enkelt på våra gamla 070-nummer.

Möt Sydved Leverantörsbild från Over there

Så transporteras massaveden Over there

​På resa i Minnesota upptäckte Sydveds leverantör Björn Karlsson lastbilar lastade med massaved på "fel" håll. Ett sätt att lasta som förr förekom även i Sverige. Men även om vi inte gör så längre, så funkar denna lösning utmärkt för pappersbruket i Minnesota.

Möt Sydved Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Torsdagen den 19 Oktober samlades ett antal Sydvedare på Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Temat för dagen var bokskogsskötsel och Nils Gabrielsson, tidigare förvaltare på godset Trolle Ljungby, var med och delade med sig av sin livslånga erfarenhet av förvaltning av godsets skogar.
Inspiration Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?