Sydved.se / Skogsägarliv / Från våra skogar / Egen ved är guld värd
Inspiration
Egen ved är guld värd

Egen ved är guld värd

Det finns en oemotståndlig charm i att hugga, klyva, kapa, stapla och slutligen elda upp sin ved. Men hur gör man? Hur klyver man bäst? Hur torkar man sin ved? När ska man kapa den och hur länge ska den torka? Här hittar du många tips på hur du hanterar din ved på bästa sätt. Vi börjar i skogen och slutar i brasan.

En stark trend i Sverige och världen är att gå tillbaka till rötterna och lära sig hantverk från grunden. Det handlar om allt från att brygga sin egen öl till att sy och designa sina egna kläder. Och det gäller också att hantera ved. De handsmidda yxorna som delar vedträn som en varm kniv genom smör väcker en lysten glöd i mångas inre. Och ett outsinligt samtalsämne vedälskare emellan är den perfekta vedblandningen att elda med, som ger mest värme och stämning i stugan.

Men det är också ett hantverk där alla delar spelar roll. Från planering av trädfällning via klyvning och stapling till träslagsval i själva eldningen.

En tid för allt

En vedhuggare följer årstiderna och gör rätt sak vid rätt tillfälle. Det är klokt att fälla träden under senvintern eller förvåren innan lövsprickningen eftersom saven i träden då står lågt och veden
torkar snabbare. För att du ska få god ved att elda med måste du låta den torka ordentligt.

Hur länge beror på träslaget; en sommar brukar räcka för lövträd och gärna två för barrträd. Om du hugger ner björkar för ved under vintern, klyver dem före midsommar, staplar sedan väl så de kan ligga och torka fram till vintern, så har du torr och fin ved att elda med.

För hand eller maskin?

Visst kan det kännas härligt att stå ute på vedbacken och hugga ved för hand, med vedträna  flygande och yxan studsande mot huggkubben. Men för dig som inte har tid eller ork med det traditionella sättet att hugga ved finns automatiserade och motoriserade vedkapar och vedklyvar att tillgå. Nu går det helt plötsligt väldigt snabbt. Med kapen kapar du trädstammen till lämplig storlek och med klyven delar du i vedträn.

Klyvar och kapar finns i olika storlekar för olika behov och olika träslag. Ek och ask kräver till exempel mer kraft i maskineriet än gran och tall. De olika kaparna och klyvarna på marknaden har dessutom olika hastigheter och finesser också. Dessutom finns numera vedmaskiner som gör alltihop på en gång. Som kapar, klyver och lastar på pall eller släpper ner i en säck.

Oavsett hur du gör; tänk på att skydda dig. Hugger du manuellt med yxa kan det räcka med handskar, skor med stålhätta och skyddsglasögon. Använder du klyv och kap bör du även ha hjälm med visir, skyddsbyxor, hörselskydd och stövlar.

Att torka veden

Du kan så klart elda med fuktig ved, men den är svårtänd, ger mörkare och mer nedsmutsande rök och avger mindre värme. Det är alltså inte bara sämre för miljön att elda med färsk ved (ved som inte hunnit torka), det är också sämre ekonomiskt eftersom du inte får ut lika mycket värme från veden när den är färsk. Se därför till att vedträna är så torra som möjligt, gärna en fukthalt på 15–20 procent (kontrollera med en fuktmätare).

Du torkar din ved bäst i en stapel av något slag. Gärna under tak, och väl ventilerat. Det får inte vara för tätt och skyddat genom att du slår in allt i en presenning. Då kan mögel bildas av fukten som transporteras ut ur vedträna och inte kan försvinna på grund av det alltför täta skiktet runt kring veden.

Travar och går

Det finns många olika staplingsmetoder. Bland annat solväggsstapeln där du staplar mot en vägg som ligger i soligt läge. Tänk på att du måste ha en luftspalt in mot väggen, annars blir veden inte
genomblåst. Vid famnläggning lägger du famn efter famn med ved på två långa störar och bygger en mur av ved. Här blir veden helt genomblåst. Du kan också ha ett torkskjul som är väl ventilerat. Det är praktiskt med ett torkskjul eftersom du inte behöver flytta veden när den torkat färdigt, den är ju redan förvarad på ett bra ställe.

Oavsett vilken sorts stapel du ska bygga så måste du se till att vara noggrann med balanseringen av träna. Tänk på veden krymper och kränger sig när den torkar, och kan skapa obalans i stapeln.

Gör en klassisk rundstapel

Om du vill lägga lite mer tid på din vedstapel, kan du ge dig på en klassisk rundstapel. Här krävs tid och tålamod, men det har sina fördelar. Dels är den vacker och imponerande att se på. Dels är den effektiv eftersom rundstapeln är just rund, solen och vinden kommer åt att torka veden från alla håll.

Leta upp en solig och blåsig plats på plan mark, där du lägger en grund av antingen ris och mindre grenar eller plankor så det inte kommer upp fukt från marken. Sedan tar du raka och lite längre
vedklabbar, gärna 40 cm, och placerar sida vid sida i en cirkel med barken nedåt. Fortsätt sedan att trava varv efter varv.

I hålrummet i mitten fyller du på med mindre och ojämna vedklabbar. De ska inte ligga för tätt placerade, utan luftigt, och samtidigt ska de stötta och stoppa vedträna i ringen från att falla in.

Lägg sedan ett lock ovanpå av lite större grenar som tyngd och vedträn med barken uppåt, som ett tegeltak så att regn lätt rinner av. Under väldigt regniga perioder kan du lägga över en presenning, men inte för tätt så att fukten kapslas in.

Att bygga en rundstapel är en harmonisk och meditativ syssla som många uppskattar. Rundstapeln är dessutom av naturen förgänglig, vilket är en del av charmen. Förr eller senare ska stapeln rasa, efter att du tagit tillräckligt många vedträn från den. Och nästa år bygger du en ny.

Bra för miljön att elda?

Men är det verkligen så lyckat att vi eldar med ved? Blir det inte en väldig massa utsläpp ur våra skorstenar, vi har ju fjärrvärme och bergvärme och luftvärmepumpar. Jo, det är faktiskt en god
idé. Skogen är en förnybar energikälla och är bra mycket bättre att elda med än att använda fossila bränslen.

Dessutom är saken den att om vi lät träden stå kvar i skogen, falla ner och förmultna så skulle de släppa ifrån sig lika mycket koldioxid ut i luften, som när vi eldar upp dem i våra kaminer. Men vi planterar fl er träd så fort vi har fällt. Och ju fl er levande träd vi har som binder koldioxid desto bättre. En annan fördel är att det finns rätt mycket ved att tillgå i Sverige, vi behöver inte importera den från någon annanstans.

Våra brinnande rötter

Vad är det med brasor, eldstäder och kaminer som fascinerar oss människor så? Är det våra förhistoriska rötter som gör sig påminda? Det är som att vi kastas tillbaka till tiden då vi samlades runt lägerelden för att äta, samtala och lyssna på berättelser och skvaller.

Elden har också varit nödvändig för vår överlevnad här i kall, mörka Norden under vinterhalvåret. Man kunde inte precis ta dagen som den kommer när vedeldning var den enda källan till värme och en förutsättning för matlagning. Då var det viktigt att årsplanera sin ved och försöka förutsäga den kommande vinterns kyla och snö.

Att sitta vid kaminen eller spisen och titta in i elden gör en lugn, här släpper vi många måsten och tillåter oss att bara vara. Det är också elden som särskiljer oss från andra djur, vi kan nämligen hantera och tämja elden. Och vi vet hur vi kan använda den till goda ting, inte bara förbränning och förstörelse. För trots sin inneboende förgörande kraft har elden något lockande och vänligt i sig. Den ger oss värme och ljus i mörkret. Den för oss samman som människor.

Läs också

Så får du bästa veden

Artikelbild
Artikelbild

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.
Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Lyxigare matsäck till höstutflykten

Lyxigare matsäck till höstutflykten

​Hösten är tiden att lockas ut i skog och mark för att jaga, plocka bär och svamp, fiska eller bara vandra. Här bjuder vi på lite inspiration till matsäcken. Till exempel denna goda tonfiskrulle.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Skogsmård

Skogsmård

​Skogsmården finns i nästan hela Sverige och är nästan lika skicklig som ekorren på att klättra i träd och kasta sig mellan trädkronorna. Bäst trivs den i gammal skog där den både hittar skydd och varierad föda.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Sydved på Instagram: Hestra åkeri rullar för fullt.
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Laserskanning från flyg kan få stort genomslag i skogsbruket

Laserskanning från flyg kan få stort genomslag i skogsbruket

​Flera av skogsbrukets aktörer gör nu gemensam sak för att göra laserskanning till ett aktivt inslag i skogsskötseln. "Potentialen i datan som laserskanningen skapar är stor. Genom beräkningar av data från skanningen kan man få fram mycket nyttig information, exempelvis volym, slutenhet och trädhöjd", säger Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

När Elisabeth och Håkan Thureson köpte Tångerda Gård fick de veta att aspbeståndet troligen var rötskadat och behövde avverkas snarast. Men virket var prima, och transporterades till tändsticksfabriken i Vetlanda. Nu är andra generationens aspbestånd på gång.

Artikelbild

Fem snabba frågor med nya distriktschefen Mattias Sjödin

Möt Mattias Sjödin, ny distriktschef på distrikt Aspa. Ny på Sydved är han däremot inte, utan kommer senast från skogsbruksavdelningen i Jönköping.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.