Sydved.se / Skogsägarliv / Från våra skogar / Från ekstock till golv på Kährs i Nybro
Inspiration
Artikelbild

Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

"Den tekniska utvecklingen i tillverkningen har gjort att vi har ett högre virkesutbyte. Vi kan dessutom använda sämre kvaliteter än tidigare och ändå få ut material till våra golv. Ofta ute hos skogsägare ser jag fullt dugliga stockar som hamnat i brännvedshögen. Helt i onödan. Och det är ett växande problem eftersom vi har hög efterfrågan och tillgången är begränsad", säger John Ahlgren på Kährs i Nybro. En av Europas ledande golvtillverkare och Sveriges största köpare av ektimmer.

​Får John Ahlgren, inköpsansvarig på Kährs välja, är det svensk ek som landar på vedplanen.

– Av den enkla anledningen att den är just svensk. Det finns en tradition att vårda här och det tar emot att slänga 100-åriga träd i brännvedshögen.

Några kvalitetsmässiga argument finns dock inte, snarare tvärtom faktiskt.

– Den svenska eken har inte samma skötselhistorik som vi till exempel kan se i Tyskland och Danmark. Det har säkert att göra med att eken var kronans träd i Sverige fram till 1800-talet. För allmogeskogsägaren var det därmed inte hans träd – och skötseln blev därefter.

Aptera rätt

Det är annars inte en slump att en så stark träindustri växte fram just i Nybro.

– Kalmar län har mest ek procentuellt sett i Sverige. Så det finns en tydlig koppling till råvaran. Vi har idag ett transportavstånd på i snitt 16–18 mil. Med det når vi även de stora tillgångarna i nordöstra Skåne, berättar John.

Det så kallade fångstområdet går annars hela vägen upp till Dalälven.

– Jag har många kontakter direkt med skogsägare. Det mesta virket kommer dock från våra inköpskontakter, som Sydved. Den mesta tiden i skogen lägger jag hos entreprenörer och skogsägare som vill ha hjälp att lära sig aptera rätt, säger John och tipsar om att aktuella apteringsinstruktioner alltid finns på Kährs hemsida.

– Det är också vanligt att man tror att stocken behöver vara av högre kvalitet än vad som faktiskt är fallet. Ett annat vanligt misstag skogsägaren gör är att kvista stocken för dåligt.

Styrs av andra sortimentsbehov

Diametern på stocken är viktig för Kährs; från 18 cm och uppåt. Någon övre gräns finns egentligen inte. Så länge skogsägaren kan få hit stocken kan Kährs såga den. Optimalt önskas längder från 260 till 290 cm.

– Bok handlar vi som kubb, ask som timmer. Eken har vi tre olika sortiment för; timmer, block och diamant. Den senare är den gamla fanérstocken, en perfekt stock som är minst 40 cm i diameter. Block är minst 30 cm i diameter och får innehålla frisk kvist. Timmer sedan är från 18 cm i diameter.

Det ökade virkesutbytet, det vill säga att mer virke går att använda från varje stock, ser John Ahlgren som centralt för Kährs möjligheter att växa.

– I Sverige finns väldigt få rena ekbestånd. Det är nästan alltid blandskog. Vi styrs därför till stor del av hur efterfrågan ser ut på barrsortimenten. Eken avverkas samtidigt som andra insatser görs.

Hur ser du på den framtida råvarutillgången?

– Eken vi nu använder i produktionen har en ålder på 30–150 år. Ett dilemma i Sverige är att det inte fylls på med ny ekskog. Vi behöver föryngringsavverka eken. Nu gallrar och gallrar vi, och det leder till att vi «förgubbar» ekbeståndet. Vi behöver föryngra från frö för framtiden. Och vad många missar är att det finns hjälp att få både kunskapsmässigt och ekonomiskt genom bidrag för den som vill satsa på ek.

Torkning skapar kvalitet

På vedplanen i Nybro tornar höga virkestravar upp sig. Vid mätstationen kontrolleras stammarna visuellt för eventuella defekter. Volymen mäts och sorteras efter diameter och kvalitet.

Varje år sågas omkring 65000 kubikmeter löv på Kährs. Till dominerande del ek, men också ask, bok och rödek. John konstaterar att de ser en volymökning på samtliga sortiment.

Efter att stocken sågats upp bär det av ut på vedplan igen. För att torka.

– En långsam torkning utomhus bevarar den höga kvaliteten i stammen. Vi har även torkhallar för att kunna styra processen. Torkningen är nyckeln för att skapa en hög kvalitet i golvet, berättar han.

Nästa steg i tillverkningen är stommarna. Det vill säga golvets bottenplatta. Den utgörs av  ranfaner. På den limmas furulameller på "tvären". Alltså med fibrerna tvärtemot slitskiktet.

– Flerskiktskonstruktionen ger bättre stabilitet än massiva golv, även när temperaturen och luftfuktigheten varierar med årstiderna, säger John.

Varje golvbräda undersöks med laser för att garantera kvaliteten.

– Från det att skogsägaren tittar på sitt träd i skogen tills veden finns i ett färdigt golv från oss genomgår den över 50 olika kontroller, både maskinella och manuella.

Därefter limmas slitskiktet av ek på. En, två- eller trestav läggs som i pussel.

– Varje bit ek kontrolleras och sorteras efter utseende och matchas.

Det är verkligen att lägga pussel, konstaterar John.

Spill blir bränsle

En robot placerar stavarna på stommen och allt pressas ihop. Golvbrädorna går vidare till slipning, spackling och efterbehandling.

– Vi var tidigt ute, redan 1984, med ytbehandling helt fria från lösningsmedel. Sist av allt fräses spåren som gör att du kan foga samman golvet på ett enkelt sätt när du lägger det.

Lamellkonstruktionen skapar inte bara en stabil produkt, den optimerar också användningen av råvaran. Och ingenting går till spillo.

– De delar av stocken som vi inte kan använda i golvtillverkning blir biobränsle. En del av detta bränsle används för att värma upp våra egna anläggningar. Resten går till ett lokalt energibolag.

Värdefullt om du gör rätt

Slutprodukten hamnar i hem och offentliga miljöer över hela världen.

– Svenska marknaden är störst, sedan följer Tyskland, Storbritannien och Ryssland.

Made in Sweden är en viktig märkning för oss. Ursprunget är starkt. Att vi sedan kan uppfylla fsc®, pefc, Svanen med mera är såklart än bättre. Vi har haft spårbarhet i vår tillverkning långt innan det blev ett lagkrav.

John beskriver Kährs som en stabil industri med stabil efterfrågan.

– Jag kan ibland känna att vi har ett ansvar mot ekskogen. Att se till att det finns avsättning. Om vi av någon anledning inte längre skulle efterfråga den svenska eken skulle anledningarna för att bedriva ekskogsskötsel upphöra. Så jag hoppas att vi bidrar till att hålla uppe motivationen att sköta och satsa på eken.

Idag utgör eken ungefär 1 procent av skogen i Sverige.

– Det som är en bisak för skogsägaren är det som vi lever på. Extremt få skogsägare kan ju slutavverka en ekskog. Det blir en biinkomst vid övriga skogliga åtgärder. Därför är det ännu viktigare att göra rätt för att få ut så mycket som möjligt.

För efterfrågan finns och priset är bra?

– Visst är det så, intygar John Ahlgren.

 

Från ekstock till golv – så här går det till på Kährs

  • Kontroll av stammar på mätstationen.
  • Sortering efter diameter och kvalitet.
  • Stocken sågas upp.
  • Torkning på vedplan (eller i torkhall).
  • Tillverkning av golvets stommar. Granfanér och furu-lameller limmas ihop.
  • Slitskiktet av ek limmas på.
  • Slipning, spackling och efterbehandling.
  • Fräsning av spår, som gör det enkelt för dig att lägga golvet.
  • Golvet färdigt för leverans till kunder över hela världen.
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild

John Ahlgren, inköpsansvarig på Kährs i Nybro. Från ekstock till färdigt golv är det många steg. Till exempel kontrolleras virkets kvalitet över 50 gånger genom processen. Såväl av kontrollpunkter i maskiner som av mänsliga ögon.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Artikelbild

Benchmarking mellan distrikten: klengallring och skogsbränsle

Lite för sällan får vi Sydvedare, fyllda med skoglig erfarenhet, tillfälle att utbyta erfarenheter och goda idéer i skogsskötselfrågor till nytta för ditt skogsbrukande. Helt nyligen gavs dock ett sånt tillfälle, då distrikt Älmhult gästade den östra delen av distrikt Hylte för att diskutera klengallring och uttag av skogsbränsle.
Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Supergoda kanelbullar!

Supergoda kanelbullar!

​Vad vore livet utan kanelbullar? Ja, det kan man faktiskt fråga sig! Här får du ett klassiskt recept på kanelbullar.

Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Linderödssvin – en härdig och tålig ras

Linderödssvin – en härdig och tålig ras

​Linderödssvinet har sitt ursprung i det gamla, svenska skogssvinet, som strövade i Sydsveriges bok- och ekskogar fram till slutet av 1800-talet.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Spår från en gammal järngruva

Sydvedaren Daniel Axelsson gjorde en ovanlig upptäckt i trakterna kring Ramkvilla. Insprängt bland träden hittade han tunnel eller en så kallad "stollgång".

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.