Sydved.se / Skogsägarliv / Från våra skogar / Handgjort papper med blommor och blad
Inspiration
Artikelbild

Handgjort papper med blommor och blad

Eva Sandegren är konsthantverkare i pappersbranschen. I det lilla mysiga "pappersbruket" i Gränna får hennes handgjorda papper liv av färska stjälkar, blommor och blad. Det till synes spontana och slumpmässiga i de glada arken är i själva verket frukten av mer än 20 års experimenterande. Själv vill hon hävda att vem som helst kan göra papper hemma i köket. Häng med in i verkstan så får vi se hur hon gör.

Evas papperstillverkning är så långt från industri du kan tänka dig. Men samtidigt är alla moment samma som i det stora bruket, det finns liksom inga genvägar från massa till färdigt papper. Eva köper nu för tiden sin massa från Tumba bruk.  Men det var inte så det började.

Det första pappret gjorde jag med en hushållsmixer och uppblötta äggkartonger, säger hon och skrattar. Men det blir inte så fint papper om man använder returfiber. Allt mitt papper är idag syrafritt och används bland annat av konstnärer.

Holländare i Gränna

Ganska nystartad i slutet av 1980-talet fick hon nys om en gammal "holländare", en maskin för malning av pappersmassa, som använts på Munksjös papperslaboratorium. Den blev så småningom hennes egen och hon kunde nu riva sin egen massa lite mer rationellt och under kontrollerade former. Den uppblötta massan körs i cirka 45 minuter i holländaren till en vit välling. Sen är det bara sätta igång.

Evas signum är bladen och blommorna som fångas i den vita pappersmassan. Växtdelarna tar hon färska och lägger i karet med massan. Som med en håv lyfter hon upp sin skapelse med en kvadratisk ram klädd med ett finmaskigt nät som gör att vattnet kan rinna av. Det blöta arket läggs mellan två yllefiltar på guskbrädan (bräda med välvd översida för att underlätta att trycka av arket) och mer vatten kan försvinna när det blötpressas. Arken får sedan torka i rumstemperatur, därefter torrpressas de med 20 tons tryck i en hydraulpress. De är nu redo att bli inbjudningskort, tackkort, kuvert eller bara ett konstverk i sig.

Startade eget

Eva var bara 24 år när hon sa upp sig från ett fast jobb som grafiker på Jönköpings-Posten, satsade allt på ett kort och blev pappersmakare.

– Jag kände verkligen att jag inte ville ha ett vanligt jobb. Redan när jag var 17 gick jag en starta-eget-kurs. Det var på en resa till Wales jag såg en tjej som gjorde eget papper. Jag skrev ett brev till henne, fick möjligheten att komma och hjälpa henne under några veckor på sommaren 1988. Jag öppnade min egen verkstad samma år.

På frågan vad det är som gör jobbet lika spännande i dag som för 22 år sedan, har Eva många svar:

– Jag gillar kontrasterna – papper är både manligt och kvinnligt, det är både hantverk och konstverk, långsamt och snabbt. Det är ett meditativt långsamt jobb att göra en serie papper, samtidigt som varje papper är oförutsägbart i det ögonblick det skapas. Det går inte att styra helt.

Om man inte nöjer sig med att titta på när Eva gör papper för öppen ridå i sin verkstad, utan vill pröva själv, finns så klart möjlighet till det. Eva och hennes dotter Matilda håller ofta och gärna kortare eller längre workshops i verkstan som ligger i den vackra Hallska gården i Gränna.

– Man kan köra i ett par timmar eller en hel helg i lite större sällskap, berättar Eva.

Hjälper mamma

Matilda har sommarjobbat och hjälpt Eva i verkstan i drygt ett år nu, men om yrket går i arv är alldeles för tidigt att säga.

– Visst vore det kul med nya idéer, men hon måste få pröva sig fram, med det hon vill och känner för.

Pappersmakeri har annars långa traditioner i Gränna. Redan på 1600-talet startade Greve Per Brahe d.y. ett pappersbruk i Röttle, vilket blomstrade i mer än 200 år. Även Eva har sin tur väckt nya pappersmakare, som startat eget, både män och kvinnor.

– Jag vill inspirera andra att plocka fram det kreativa inom sig, säger Eva till sist.

Papperstillverkning – kort historia

Var och när?

Det första pappret tillverkades i Kina år 105 e.kr. Men det dröjde ytterligare 500 år innan konsten spreds till andra länder. Araberna var snabba att ta till sig papperstillverkning och Bagdad blev tidigt ett papperscentrum. Araberna tog i sin tur med sig tekniken till Spanien i början av 1000-talet. Först mot slutet av 1300-talet började vi nordbor att tillverka eget papper. Från och med mitten av 1800-talet dominerar det industriellt producerade pappret helt.

Hur då?

Det första pappret i Kina tillverkades av växtfibrer direkt, medan araber och européer höll fast vid bomullslump som råvara. Den ökade efterfrågan gjorde behovet av alternativ större. Halm var en tidig råvara.

Försök gjordes också att på olika sätt lösa ut cellulosafibern ur våra vanliga träslag, både mekaniskt genom slipning, och kemiskt genom kokning under högt tryck.

Tall och gran ger en längre fiber (3–5 mm) än till exempel björk och andra lövträd. De olika fibrerna kan blandas för olika pappersegenskaper.

Fram till 1940-talet var den så kallade sulfitmetoden den dominerande, men ersattes då snabbt av sulfatmetoden, som ger ett starkare papper. Den sistnämnda processen innebär att träflis kokas i vitlut (bland annat natriumhydroxid och natriumsulfid) för att separera fibrerna och bli av med bindemedlet lignin. Så tillverkas det mesta pappret i dag i Sverige och internationellt.

 

Liten bild 
Liten bild 
 

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Artikelbild

Benchmarking mellan distrikten: klengallring och skogsbränsle

Lite för sällan får vi Sydvedare, fyllda med skoglig erfarenhet, tillfälle att utbyta erfarenheter och goda idéer i skogsskötselfrågor till nytta för ditt skogsbrukande. Helt nyligen gavs dock ett sånt tillfälle, då distrikt Älmhult gästade den östra delen av distrikt Hylte för att diskutera klengallring och uttag av skogsbränsle.
Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Nu återupptäcker vi konsten att tälja.

Nu återupptäcker vi konsten att tälja

I jakten på avstressande och meningsfulla fritidssysselsättningar har vi börjat tälja igen. Att tälja är roligt, billigt och en kreativ utmaning för både nybörjare och erfarna. ​

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Stora Enso och Gasum ingår samarbete om att göra förnybar energi av spillvatten.

Satsning på biogas på Nymölla: förnybar energi av spillvatten

​Stora Enso och energibolaget Gasum bygger en biogasanläggning vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. Anläggningen kommer att förvandla brukets spillvatten till förnybar energi.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Dovhjort

Dovhjort

På 1500-talet kom dovhjorten till Sverige och fanns då i hägn på gods och kungsgårdar. Nu finns flera vilda bestånd framför allt i landets sydligaste delar.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Spår från en gammal järngruva

Sydvedaren Daniel Axelsson gjorde en ovanlig upptäckt i trakterna kring Ramkvilla. Insprängt bland träden hittade han tunnel eller en så kallad "stollgång".

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.