Sydved.se / Skogsägarliv / Friluftsliv / På tur med handbyggda träskidor
Inspiration
På tur med Tegsnässkidan.

På tur med handbyggda träskidor

Hur snörik vintern blir i våra sydliga nejder vet vi inte i förväg. Välsignas vi med en lika vit vinter som förra året, och du vill röra dig fritt i ospårad terräng, finns bara ett alternativ: ett par rejäla skidor.


 

Och om betoningen ligger på "rejäla" är valet väldigt enkelt: ett par handbyggda träskidor från Tegsnäset i Västerbotten. Här tillverkar familjen Nilssons två skidmakare "lagg" som inte bara ser ut som skidor gjort i århundraden – de luktar rätt också. Så vackra att du nog vill köpa två par – ett att ha på väggen i finrummet och ett par till jakten.

Legenden säger att Tegsnässkidans utsvängda spets kommer av att jägarna skulle kunna linda fast en kniv framtill och skida ifatt sitt byte och fälla det. Sant eller inte, får vara osagt, men tveklöst är det här en skida för den som vill ta sig ut i skog och vildmark.

Jag träffar Tomas Nilsson och hans två söner Benny och Jimmy i fabriken, en dag i oktober. Sedan en tid har Tomas lämnat över ägarskapet till sönerna. Dagen till ära landar första snön och det blir några bilder på skidorna i sitt rätta element.

– Designavdelningen lades ner redan i början av 1900-talet, säger Tomas och skrattar på sin sköna norrländska. Det är mycket som är stenålder när det gäller skidtillverkningen, men det här är skidor som funkar när du vill långt bort från preparerade spår, fortsätter han och tar fram 9-fotsmodellen.

Nära 280 cm långa skrapar den karaktäristiska spetsen nästan i taket.

– De kräver lite vändradie, men det finns inget som bär så bra i djup snö som en lång skida, konstaterar han.

– De som köper våra skidor är helt vanligt folk som vill röra sig fritt i skogen eller uppe på fjället. Sen har vi jägarna så klart, men då fungerar inte de längsta skidorna så bra. Jägarna föredrar vår korta 6,5-fots skida (cirka 195 cm) fast i den breda varianten, 95 mm i stället för 75 mm. Skidorna bär bra, men är ändå smidiga att hantera, förklarar Tomas.

Generationers skidkunnande

Skidorna mäts alltså i fot och vi förstår att här rör det sig om traditioner som går långt tillbaka i tiden. Att företaget startade redan 1907 är bara en formalitet. Skidkunnandet i dessa nejder går mycket längre tillbaka än så och det vill Tomas och hans två söner ska synas i varje nytt par som tillverkas. Men att dessa tjärade trätraditioner finns kvar på marknaden är Tomas förtjänst.

Under 80- och 90-talet satsade tredje generationen av den gamla ägarfamiljen stort på plastskidor, men tunga investeringar i maskinparken gjorde att konkursen knackade på dörren. Tomas och en kompanjon köpte konkursboet 1996 och började med att slänga ut allt som hade med plast att göra.

– Vi såg till att säkra kunnandet att tillverka träskidorna, sen började vi se oss om efter en kompletterande verksamhet. Idag tillverkar vi cirka 1000 skidor per år, vilket är ungefär fyra procent av omsättningen. Resten är specialemballage och pall-, tork- och truckströ.

Ett modernt 40-talsbygge

Skidkonstruktionen är mycket avancerad, men har inte utvecklats mycket sedan 40-talet, erkänner Tomas när han visar oss runt i fabriken. Skidorna tar form i 52 olika moment, alla mer eller mindre hantverksmässigt utförda. Precis intill pågår den högautomatiserade tillverkningen av företagets andra produkter.

Skidans kärna består av stavlimmad björk, som för att eliminera spänningar är limmad och slitsad. Ovanpå bygger skidmakarna upp formen med tunna lager björk, som senare slipas ned till en jämn fin kurva, tjockare på mitten och graciöst tunn i ändarna.

Under kärnan limmas ett spärrskikt av laminat – 40-tals-hi-tech – och därefter slitytan som består av björk och hårda hickorykanter om man beställer standardmodellen. Skidans olika skikt limmas och böjs sedan i en lång press som bakar ihop paketet under hårt tryck och värme. Även limmet är en historia för sig – ett forntida tvåkomponentslim där härdaren är myrsyra, som sprider en frän doft i snickeriet. Limmet heter Aerolite och användes förr till limning av flygplanspropellrar.

– Vi har prövat med annat, men det är bara detta som fungerar, förklarar Tomas.

Nedärvd fingertoppskänsla

Det är i momenten efter limningen som skidorna får sin karaktäristiska spetsiga form. Den kantiga skidan går genom en så kallad kopierfräs som ger den en symmetrisk kontur. I nästa steg skulpteras ovansidan fram på bandslipen. I detta moment finns inga mallar att styra efter, bara de två skidmakarnas nedärvda fingertoppskänsla.

– I produktiv tid tar det inte så lång tid att bygga en skida, cirka två timmar, men med limning och lackering tar det nästan tre dygn till färdig skida, berättar Paul Holmström, en av skidmakarna.

– Det är härligt att få vara delaktig i alla 52 moment. Trä är ett levande material och man stöter alltid på nya problem – precis som med människor, säger Paul och ler.

Knivfäste eller inte, men de långa spetsarna är en klar fördel i djup snö och skare då de "petar hål" i skarskiktet och letar sig upp på ytan. Spetsarna har gjort den lilla skidfabriken känd bland kännare över hela världen. Men de flesta skidorna säljs ändå i Sverige och Finland genom sportfackhandeln, eller direkt från fabriken på företagets hemsida, men priset är detsamma:

– De kostar mellan 2500 kronor och 3000 kronor beroende på modell och längd. Men de borde kosta det dubbla med tanke på hur de tillverkas, tycker Tomas.

Himmelsk tjära

Hade Tegsnässkidan varit ett mer exploaterat varumärke hade det vimlat av kringproduker som skulle sålts av bara farten de också. Några tillbehör finns dock, bland annat en egenproducerad bindning som kan användas med i stor sett alla typer av vinterkängor.

Men den kanske mest raffinerade produkten är ändå tjäran som björkbelaget stryks med. Här är det inte fråga om någon restprodukt från asfalts- eller livsmedelsindustri.

Skidorna stryks med en lokalproducerad tjära, utvunnen ur hundraåriga stubbar som bryts i skogen. Den inre kodrika veden klyvs i små tunna spån och "ångkokas" i en så kallad tjärdal där tjäran sipprar fram. Tomas sticker en burk under näsan på oss och den äkta varan luktar himmelskt. Ett kondensat av generationers trä- och skidkunnande.

Unik tradition

Skidtillverkningen är säsongsbunden och börjar på höstkanten och håller på fram till vårkanten när de sista paren säljs för säsongen.

– Vi har väldigt få skidor på lager över sommaren. Vi vet ganska exakt hur många par som säljs varje år och vilka längder som går innan och efter jul, förklarar Tomas. Ibland ställer vi oss frågan varför vi håller på med det här, men vi kan inte sluta nu. För vårt varumärke är skidorna väldigt värdefulla.

– Det bästa för försäljningen, vore att det blev skoterförbud i fjällvärlden, säger Tomas och skrattar så där gott igen. Massor av snö i söder vore också bra. Förra året såg vi hur försäljningen ökade ordentligt där nerifrån.

För den övriga skidindustrin måste Tegsnässkidan uppfattas som hopplöst föråldrad. Men företaget bevarar en unik tradition och rör sig i ett segment av skidmarknaden som de moderna företagen inte tagit på allvar.

Två viktiga marknadsföringsfaktorer som skulle kunna göra dessa träskidor till en riktig framgångssaga i den snöklädda delen av världen. Familjen Nilsson är en bra bit på väg.

Liten bild

Jonas Sjöblom lägger myrsyra, som härdare, med pensel.

Liten bild 
Liten bild

Skidfamiljen Nilsson; Jimmy, Benny och pappa Tomas.

Liten bild

Det sägs att den utsvängda spetsen kommer av att jägarna skulle kunna linda fast en kniv framtill och skida ifatt sitt byte och fälla det.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Stora Enso och Gasum ingår samarbete om att göra förnybar energi av spillvatten.

Satsning på biogas på Nymölla: förnybar energi av spillvatten

​Stora Enso och energibolaget Gasum bygger en biogasanläggning vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. Anläggningen kommer att förvandla brukets spillvatten till förnybar energi.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Artikelbild

Bland tomtar och troll i Bauerskogen

​Sagokonstnären John Bauer har mer än någon annan påverkat bilden av hur en svensk skog ska se ut. Med sina folkkära illustrationer för "Bland tomtar och troll" skildrade han skogens kraft och mystik på ett sätt som fortfarande förför.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Äggmacka med avokado och chili

Äggmacka med avokado och chili

​Varför nöja sig med ett ägg rakt upp och ner? Gör lite mer av äggen i år! Testa äggmacka med avokade och chili.

Sydved: Tips och råd för dig som planterar i höst

Tips & råd för dig som höstplanterar

​Hann du inte med planteringen i våras? Ingen fara, på de flesta granmarker kan man plantera både höst och vår. Här ger vi dig några tips på hur du lyckas med planteringen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Fem snabba frågor med nya distriktschefen Mattias Sjödin

Möt Mattias Sjödin, ny distriktschef på distrikt Aspa. Ny på Sydved är han däremot inte, utan kommer senast från skogsbruksavdelningen i Jönköping.

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Skogsmård

Skogsmård

​Skogsmården finns i nästan hela Sverige och är nästan lika skicklig som ekorren på att klättra i träd och kasta sig mellan trädkronorna. Bäst trivs den i gammal skog där den både hittar skydd och varierad föda.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.