Sydved.se / Skogsägarliv / Hem och trädgård / Hönsen ger nytt liv åt lagårdsbacken
Inspiration
Hönsen ger nytt liv åt lagårdsbacken

Hönsen ger nytt liv åt lagårdsbacken

Drömmer du om egna sprättägg? Gör slag i saken! Höns är lättskötta djur som kräver lite jobb. Väljer du en lantras får du dessutom ett vackert inslag på gårdsplanen, samtidigt som du gör en kulturgärning. Ronny Olsson, som ligger bakom boken "Höns, ankor och gäss – Handbok för nykläckta lantrasägare", berättar hur du går till väga.

Tomma lador och uthus finns det gott om på våra skogsfastigheter, och allt färre av oss har
erfarenhet av att hålla djur. Men höns kanske kan vara en idé för den som vill ha lite kackel på lagårdsbacken?

Absolut, säger Ronny Olsson. Ronny, från Gyllsjö utanför Klippan, är en av landets specialister på lantraser. Han är aktiv i flera olika bevarandeföreningar och sitter bland annat i styrelsen för Svenska Lanthönsklubben.

– Hönsen och katterna är det sista som lämnar gården. Äldre människor som väljer att bo kvar på sin gård har ofta kvar sina höns, även om de har gjort sig av med alla andra djur. Orsaken är att höns är så lättskötta.

Förespråkar frigående

Svenska Lanthönsklubben ivrar för bevarandet av de svenska lantraserna och vill helst se små hushållsflockar som hålls så fritt och naturligt som möjligt.

Den höna som har lyckan att få leva sitt liv i hönshuset hos någon av Svenska Lanthönsklubbens 2000 medlemmar kan räkna med att få sprätta runt i dynghögen efter behag och kan lugnt ruva fram sina kycklingar och bala under favoritbusken.

Klubbens verksamhet går främst ut på att bevara raserna i levande genbanker och man anordnar inga utställningar.

Vaksam på rovdjur

En orsak till att lantraserna är så lättskötta, är att de inte är framavlade för en viss specialitet. Däremot är de generalister – och specialister på att överleva.

En lantrashöna lägger drygt 100 ägg per år och var tredje höna ruvar fram kycklingar. Äggen från en lantrashöna känner du igen på att de oftast är ljust bruna och har en generös gula.

"Att satsa på lantraser är inte bara en kulturgärning – hönsen är ju vackra också!"

– Det spelar ingen roll hur mycket du försöker manipulera en lantrashöna med foder, ljus och värme. Hon värper inte mer för det. Men hon är djävulskt vaksam. Mina Åsbohöns kan skilja mellan en glada och en hök. Är det en hök är hönsen puts väck innan man hinner blinka. Rovdjur får man alltid räkna med, men lantrasernas vaksamhet och reproduktion gör att de kan gå fritt utan större problem.

Räddat kulturarv

De svenska lantraserna har utvecklats under lång tid, och har påverkats av lokala förhållanden. Förr i världen hade varje trakt sin hönstyp. Det var runt år 1900 som specialförädlade höns med utländsk härstamning på allvar gjorde entré i hönsgårdarna.

Framförallt var det värprasen Leghorn som togs in i landet och maskinkläcktes i stora mängder. Därefter fortsatte specialiseringen. Lantraserna offrades, medvetet, på produktionens altare.

Det var först i skarven mellan 1980- och 1990-tal, när FN-konventionen om biologisk mångfald kom till, som allt fler insåg värdet av att bevara de små spillror som fortfarande fanns kvar.

Entusiaster for land och rike runt i jakten på gamla gårdsflockar som överlevt. Då var Ronny Olsson redan veteran i sammanhanget och hade räddat Åsbohönan, som är de fattiga skogsbygdernas alldeles egen höna.

Skogsbygdernas höna

– Allt började med min morbror Malte som var verksam som snickare i trakten. En dag blev han kallad till tre äldre damer som behövde hjälp. Hemma på gården hade de en stor flock höns som fick gå runt precis som de ville, inne och ute. Jag tror till och med att de värpte i sängarna. Malte tyckte att det var rackarns fina höns och fick med sig några som betalning. Jag fick hälften. Några år senare var damerna borta och hela flocken slaktad.

Går man i hönstankar i Småland och norra Skåne är Åsbohönan ett naturligt val. Men man ska inte känna sig tvungen att satsa på en speciell ras, tycker Ronny.

– En del av charmen med lantraserna är att de kan få så många olika färger – och att de får lov att ha det. Välj den du tycker om! De flesta av våra lantraser är väl anpassade till vårt klimat och klarar sig fint i alla delar av landet.

Liten bild 
Liten bild 
 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

avverkningigruvan1_2.jpg

Gruvan ska leva igen

​"Tänk dig ljudet av handslägga, slagborr och en och annan dynamitladdning. Skottkärror
med bruten sten som körs fram och tippas utför slänten där borta." Christer Johanssons beskrivning av arbetet i Gräne Gruva vid 1900-talets början är levande och tydlig. Precis som han tänkt när han inledde satsningen för öppna detta geologiskt intressanta område för en bredare publik.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

När Elisabeth och Håkan Thureson köpte Tångerda Gård fick de veta att aspbeståndet troligen var rötskadat och behövde avverkas snarast. Men virket var prima, och transporterades till tändsticksfabriken i Vetlanda. Nu är andra generationens aspbestånd på gång.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Björnens päls är mycket tät och isolerande.

Pälsar på sig

​Med pälsen håller djuren värmen. Så sant. Men att den också  är viktig för att kommunicera och känna av sin omgivning är kanske inte lika välkänt. Välkommen in under pälsen!

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.