Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia
Inspiration
Artikelbild

Klågerups slott ligger vackert inbäddat i naturen i norra delen av Svedala kommun. Det var på fälten kring slottet som det sista slaget stod.

En bondehärs kamp för rättvisa

Att vandra i en skog – besöka en plats – som format vår historia är speciellt. Träden, gräset, stenarna visar tecken. Vinden talar till oss. Berättar en historia som är din och min.

REGAL-T [Konvert].jpgidigt 1800-tal var omvälvningarnas tid i Sverige. Den svenske kungen Gustav IV Adolf hade genom sin politik visat sitt hat mot Napoleons framfart i Europa. Han allierade sig med England och snabbt var Sverige indraget i krig med såväl Frankrike som Ryssland. Det gick inget vidare. Bland annat förlorades Finland till Ryssland 1809. Missnöjet med kungen växte och han tvingades abdikera. Rekryteringsblickarna riktades mot kontinenten och en av Napoleons mest segerrika generaler; Jean-Baptiste Bernadotte. Han valdes till tronföljare och fick snabbt den verkliga makten. På tronen kom han först 1818 och antog då namnet Karl XIV Johan. Bernadotte ville erövra Norge och Själland, och kanske resten av Danmark. Hans dröm var att bli kung över Frankrike också; att skapa ett imperium från Nordkap till Pyrenéerna.

Lotten fick avgöra

För att lyckas med det behövdes en stor armé och nya kronprinsen krävde att försvaret skulle utökas. Genom en förordning föreskrevs att 15000 man skulle utskrivas som förstärkningsmanskap. Varje socken fick själva ansvara för att ta fram sina soldater. Om inte frivilliga fanns skulle utskrivningen ske genom lottning bland den arbetande klassens unga män, som givetvis inte kunde protestera. Med denna förstärkningslag satte Bernadotte en både stor och upprorsbenägen sten i rullning. Inte minst i Skåne där lagen snabbt döptes om till förskräckningslagen. Drängar, statare och torpare samlades och uppmanades att sätta sig emot kronprinsens krav.

Växande bondehär

Motståndet mot utskrivningarna blev inte mindre genom myndigheternas bryska framfart. Försök till diskussion och uppror slogs effektivt ned genom hot om våld. Det uppstudsiga skånska folket skulle kväsas. Bondhoparna skulle skingras och generalguvernör Toll lät förklara Skåne i belägringstillstånd. Uppretade bönder svarade med plundring och våldsdåd mot herrgårdar, präster och länsmän. Och från att ha varit relativt små grupper av kringstrykande bönder slog de sig samman i allt större avdelningar. 1811 har bondehären nästan 1500 man.

Ojämn kamp

I juni 1811 börjar det  närma sig det slutgiltiga avgörandet. De skånska slätterna kring Klågerup i sydvästra Skåne var vackrare än någonsin. Snart skulle de bli skådeplats för ett blodbad – en ojämn kamp.

Den församlade bondehären, beväpnade med högafflar, påkar och ett fåtal skjutvapen, drog sig mot Klågerups slott. Dit anlände också kungens husarer ledda av generalmajor Hampus Mörner.

"Med 100 man af Konungens regemente, 40 husarer, och tvenne trepundige kanoner mötte vi dem vid Klågerup, hvarest de hade förskansat sig på Ladugården."

Mörners styrkedemonstration ger ingen effekt. Bondehären vägrar att ge sig. Trupperna kommenderas långsamt fram. Ett skott går av. Och kaoset är igång. Två kanonskott plöjer genom bondeskaran och dödar flera. Bonndrängarna flyr i panik in på gården och ut på ängarna. Men bli snabbt upphunna av soldaterna.

Utgången av slaget var given; hötjugor mot kanoner räckte föga. Officiellt uppgav den svenska militären att trettio dödades och sextio sårades. Samt att omkring 200 tillfångatogs.

Öde värre än döden

I triumf återvände Mörner till Malmö uppvisande sitt krigsbyte i form av allmogens hötjugor och de infångade bönderna i långt släptåg. Utmattade, hungriga, sårade, hopbundna tre och tre med händerna på ryggen spärrades de in på Malmö fästning.

Behandlingen där var både rå och hård. I november fördes de som överlevt fångenskapen till Stortorget i Malmö för att få sin dom. 14 av de 135 tilltalade frikändes, medan övriga dömdes i varierande grad till att bland annat mista högra handen, halshuggas, steglas, få spöstraff eller fästningsstraff på vatten och bröd.

Värnplikt ersatte förstärkningslag

På detta sätt kunde den svenska statsmakten behandla och kontrollera den skånska allmogen ännu vid 1800-talets början. Men ett slag vann allmogen trots allt; vid riksdagen 1812 återkallades ordern om förstärkningsmanskapet. Istället kom beväringen, grunden för den allmänna värnplikten.

Och att det inte blev något imperium för Bernadotte känner ni säkert till; Norge lyckades han införliva,  men övriga områden satte stormakterna effektivt stopp för. Vid hans död 1844 kunde emellertid en framgångsrik epok för Sverige summeras. Med en fredlig utveckling, ökande folkmängd, utplånad statsskuld och nya samfärdsmedel, bland annat Göra Kanal, stod Sverige rustat för den kommande industrialiseringen.

Källor: Slagfält i Skåneland, K Arne Blom och Jan Moen samt Skåneland utan förskoning, Uno Röndahl.

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Gör en enkel höstkrans.

Gör en enkel höstkrans

​Lite tid och inspiration till höstpyssel därhemma? Då kan du göra den här vackra höstkransen av diverse material som naturen bjuder på. Enkelt, billigt, men framför allt roligt!

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.
Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Lyxigare matsäck till höstutflykten

Lyxigare matsäck till höstutflykten

​Hösten är tiden att lockas ut i skog och mark för att jaga, plocka bär och svamp, fiska eller bara vandra. Här bjuder vi på lite inspiration till matsäcken. Till exempel denna goda tonfiskrulle.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Kunskap Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Sydved på Instagram: Hestra åkeri rullar för fullt.
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Möt Sydved Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

​"En lång tradition där vi successivt vässat oss, högklassig forskning och ett innovationsdriv. Det är faktorer som tillsammans gör att svensk skogsindustri håller absolut världsklass. Och investeringstakten är hög. Det indikerar framtidstro", säger Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna.

Artikelbild

Fem snabba frågor med nya distriktschefen Mattias Sjödin

Möt Mattias Sjödin, ny distriktschef på distrikt Aspa. Ny på Sydved är han däremot inte, utan kommer senast från skogsbruksavdelningen i Jönköping.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Inspiration Skogsmård

Skogsmård

​Skogsmården finns i nästan hela Sverige och är nästan lika skicklig som ekorren på att klättra i träd och kasta sig mellan trädkronorna. Bäst trivs den i gammal skog där den både hittar skydd och varierad föda.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.