Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia
Inspiration
Artikelbild

 

En gång Snapphane ...

"Jag känner folket. De är sådana, som man i godo kan få till vad man vill, ja bli Hans Majestät trofasta med liv och blod. Men i vrede och ursinne de allra farligaste." Så uttalade sig danske generallöjtnanten Ebbe Ulfeldt om befolkningen i norra Skåne. En befolkning som tog strid för sin frihet i en orolig tid. En befolkning som vann folkets respekt för sina djärva tillslag mot svensken. En befolkning som kallades för snapphanar.

NAPOLI-O [Konvert].jpgrdet snapphane kommer förmodligen från tyskans schnappen som betyder stjäla, plundra.

Som så ofta när uppror ska bekämpas är nedsättande benämningar på motståndsmän en del av den psykologiska krigsföringen. Snapphane var ett skällsord för stråtrövare.

Bland de snapphanar som kom fram under sent 1600-tal kan man dock urskilja tre kategorier: Det var så kallade friskyttar, det vill säga kompanier om 20-200 man som opererade fritt i terrängen, men under befäl av danska yrkesofficerare. Det var skånska bönder drivna till att göra uppror mot förtrycket, till försvar för sin hembygd. Och så var det slutligen diverse kriminella element. Äventyrare och våldsfigurer som redan levde utanför samhället.

Tillsammans bildade denna brokiga skara en gerillaliknande motståndsgrupp som satte skräck i den svenska krigsmakten under framförallt Skånska kriget 1675-1679.

Missnöjet växte

Upproret mot svenskarna beror på flera faktorer. Efter freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Blekinge och Hallland svenskt territorium. 1675 hade dessa landskap bara varit svenska i drygt 15 år. Befolkningen kände sig mer som danskar än svenskar. Många unga män hade skickats iväg till andra sidan Östersjön för att tjäna Sverige i krig. Få kom tillbaka.

En annan orsak till missnöjet var inkvarteringarna av svenska och tyska soldater i Skåne, som tärde på böndernas resurser. Legoknektarna bar sig illa åt; våldtog och plundrade. Skatterna höjdes, fattigdomen ökade. Friheten minskade och missnöjet växte.

Kungens kassa

Danskarnas krigsförklaring 1675 var därför taktisk. Sverige var dessutom inblandat i ett europeiskt krig; på Frankrikes sida mot Brandenburg. Ett krig som gick dåligt för Sverige, som efter år av förmyndarregering var svagt militärt rustat. Den svenske kungen, Karl XI, var bara i tonåren. Han reagerade närmast chockartat på danskarnas krigsförklaring.

Så kom sommaren 1676.  Platsen var Loshult, i Göingebygden, på gränsen mellan Skåne och Småland. Under krigsoperationerna hade ett stort antal vagnar, uppemot 250, blivit stående med svag bevakning. De var lastade med pengar, ammunition, kungens tält, med mera. Ryktet spred sig bland Göingebönderna, som samlade ihop en skara om uppemot hundra man som överrumplade karavanen.

I bytet ingick bland annat stora kopparstycken och silvermynt. Och värdena var stora. Kungens krigskassa! En oerhörd prestigevinst för snapphanarna, som också inspirerade till nya djärva angrepp på svenska soldater.

Göingebönderna hade en hel del småskalig järnframställning och var skickliga smeder. De gevär som de framställde var på många sätt överlägsna den svenska arméns. Göingebössan hade en lång, räfflad pipa, och en liten kolv. Träffsäker samtidigt som den kunde avfyras på långt håll.

Sedan var det den oländiga terrängen, som var kuperad och skogsbeklädd. Snapphanarna kände den väl. Och de hade ett folkligt stöd som gav dem övertag. Göingebygden blev som ett bälte, svårt för svenskarna att ta sig igenom.

En annan framgångsfaktor var de gerillaliknande, snabba och plötsliga anfallen med överraskning som strategi. Sedan försvann de snabbt, till synes uppslukade av skogen.

Krigets vändning

Men så kom vändningen i Skånska kriget. Efter år av motgångar besegrade den svenska armén den danska i Skåne och Blekinge. Det skedde bland annat vid det blodiga slaget vid Lund den 4 december 1676. Svenskarna erövrade fästningar i Karlshamn, Kristianstad och Kristianopel (mellan Kalmar och Karlskrona). Därmed försvann viktiga stödjepunkter för snapphanarna.

Johan Gyllenstierna, en brutal men effektiv härförare, var viktig för vändningen. Han inledde ett krigståg genom Blekinge och Skåne i början av 1677. Han kallade till sig invånarna i socken för socken och tvingade dem att med namn och bomärke underteckna en förbindelse om lydnad.

Karl XI gav samtidigt ut en förordning om att om någon på allmänna vägar slogs ihjäl eller plundrades skulle socknen där detta skedde böta 1000 riksdaler och var tredje man straffas till livet. För varje snapphane som påträffades skulle socknen betala 1000 riksdaler och var tionde man hängas. Snapphanarnas sympatisörer skrämdes till kunglig lydnad.

Grymma tortyrmetoder

I april 1678 utgick en kunglig order om att Örkened – en socken i nordöstligaste Skåne skulle totalförstöras. Alla män i vapenför ålder skulle slås ihjäl, gårdar brännas, djur och livsmedel beslagtas. Så skedde, men invånarna hade blivit förvarnade. När soldaterna kom var socknen tom.

Skottpengar utfärdades på snapphanar och tillfångatagna snapphanar torterades med de mest fruktansvärda metoder: Upphettade järnstänger träddes in under skinnet vid ryggslutet och följde ryggraden tills det stack ut i nacken bakom huvudet. Sedan ställdes de upp utmed vägarna och kunde leva i flera dagar.

Hängning eller halshuggning var också vanligt för att verkställda dödsdomarna, i många fall föregånget av rådbråkning, vilket bestod i krossande av armar och ben med ett vagnshjul, och följt av styckning. Vanligen avslutades rådbråkningen med stegling på hjul då man flätade in kroppen i ekrarna på ett stort trähjul som hängdes upp till allmän beskådan.

Oväntad "hjälp" att vända opinionen kom sedan från dansk-arna. De gjorde sig impopulära genom att bränna och skövla vid sitt uttåg ur Skåne.

Protest mot sedel

Med danskarna och snapphanarna ur vägen inleddes «försvenskningen» av Skåne, Blekinge och Halland. Metoderna var fortsatt hårdföra. Befolkningen minskade med 26 procent fram till 1718. Många flydde till Danmark, andra förvisades till Baltikum. Svenskar inkvarterades i de skånska byarna, där de uppmanades att gifta sig med skånska flickor och försöka överta gårdarna.

Men helt utrotad är nog ändå inte snapphaneandan. När Riksbanken 1985 lanserade en ny femhundrakronorssedel möttes den av högljudda protester i södra Sverige. I Lönsboda accepterades den inte som betalningsmedel och från Örkeneds socken kom en protestskrivelse. Sedeln pryds som bekant av Karl XI.

Man hade inte glömt. En gång snapphane. Alltid snapphane.

Källor: www.snapphanar.nu samt Herman Lindqvist, Historien om Sverige – Storhet och fall.

Liten bild I den gamla kalkbrottsgruvan i Ignaberga utanför Hässleholm var det nog lätt att gömma sig.

Liten bildOm det är kylan, mörkret eller rentav fantasin om att det lurar en snapphane bakom nästa valv, som får nackhåren att resa sig låter jag vara osagt.

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Möt Sydved Läge för ljushuggning av bok

Läge för ljushuggning av bok?

​Förra året var det ett bra ollonår, och i år kan vi se resultat av det. Men glöm inte att ha koll på att det kommer ner tillräckligt med ljus på marken så att föryngringen tar sig!

Inspiration Skogsbonden på Stensnäs

Skogsbonden på Stensnäs

​Sippan kommer galopperande genom hagen och växlar ner till en godmodig lunk när hon närmar sig staketet. Undrar just vad husbonn kan vilja? Försiktigt smyger hon fram och lägger huvudet på Peter Hildings arm.  Peter och hans pappa Lars planerar dagen. Stängen ska ses över och skogsplantor ska hämtas. Det är en vanlig dag på Stensnäs.

Möt Sydved Nyanställda på utbildningsdag om grot

Nyanställda på utbildningsdag om grot

Grot är ett viktigt sortiment för Sydved, under torsdagen fick de nyanställda på distrikt Älmhult lära sig mer om hur grotvältan ska se ut och vad som är viktigt att tänka på vid hantering av grot. Utbildningen var ett initiativ av Stora Enso Bioenergis försörjningsledare Greger Johansson.

Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Inspiration Buffé för många till vårfesten

Buffé för många till vårfesten

Ska du bjuda många är en buffé med läcker plockmat perfekt. Buffé passar lika bra till examensfesterna som till vårens alla helger. Här får du recept på en välsmakande lax- och spenatpaj som tillsammans med ett fat kallskurna delikatesser blir basen i din vårbuffé.  

Inspiration Drömmen att byta sneakers mot stövlar

Drömmen att byta sneakers mot stövlar

​Sneakers ibland. Stövlar ibland. Balansen mellan skogens långsiktighet, och stadens och samhällets snabba svängningar. David Söderlind om drömmen om att köpa en gård med skog.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Inspiration Björken

Björken

Björkens skira grönska och vita stam är för många av oss förknippat med svensk sommar. När björken har fått musöron vet man att det inte är långt kvar till de förhoppningsvis soligare och varmare dagarna…

Inspiration Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

​Det är inte alltid de stora avverkningarna som gör en skogsägare lyckligast. För Ingrid Andersson och Cecilia Andersson i Allgunnaryd utanför Lammhult är det skogsvården och det gemensamma arbetet som skänker den största glädjen.

Inspiration Checklista för distansskogsägaren

Checklista för dig som äger skog på distans

​Här får du som äger skog på distans, och kanske inte besöker din fastighet så ofta, tips på skogliga aktiviteter som det är bra att ha koll på.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Möt Sydved Jaga granbarkborren redan nu

Jaga granbarkborren redan nu

​Det varma vädret har fört med sig att granbarkborren har vaknat och sedan några veckor svärmar de för fullt. Nu syns spåren efter var de har valt att landa. Det är dags att gå ut och leta då upp barkborrarna så att kan du rädda virkesvärdet.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?