Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia
Inspiration
Artikelbild

 

En gång Snapphane ...

"Jag känner folket. De är sådana, som man i godo kan få till vad man vill, ja bli Hans Majestät trofasta med liv och blod. Men i vrede och ursinne de allra farligaste." Så uttalade sig danske generallöjtnanten Ebbe Ulfeldt om befolkningen i norra Skåne. En befolkning som tog strid för sin frihet i en orolig tid. En befolkning som vann folkets respekt för sina djärva tillslag mot svensken. En befolkning som kallades för snapphanar.

NAPOLI-O [Konvert].jpgrdet snapphane kommer förmodligen från tyskans schnappen som betyder stjäla, plundra.

Som så ofta när uppror ska bekämpas är nedsättande benämningar på motståndsmän en del av den psykologiska krigsföringen. Snapphane var ett skällsord för stråtrövare.

Bland de snapphanar som kom fram under sent 1600-tal kan man dock urskilja tre kategorier: Det var så kallade friskyttar, det vill säga kompanier om 20-200 man som opererade fritt i terrängen, men under befäl av danska yrkesofficerare. Det var skånska bönder drivna till att göra uppror mot förtrycket, till försvar för sin hembygd. Och så var det slutligen diverse kriminella element. Äventyrare och våldsfigurer som redan levde utanför samhället.

Tillsammans bildade denna brokiga skara en gerillaliknande motståndsgrupp som satte skräck i den svenska krigsmakten under framförallt Skånska kriget 1675-1679.

Missnöjet växte

Upproret mot svenskarna beror på flera faktorer. Efter freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Blekinge och Hallland svenskt territorium. 1675 hade dessa landskap bara varit svenska i drygt 15 år. Befolkningen kände sig mer som danskar än svenskar. Många unga män hade skickats iväg till andra sidan Östersjön för att tjäna Sverige i krig. Få kom tillbaka.

En annan orsak till missnöjet var inkvarteringarna av svenska och tyska soldater i Skåne, som tärde på böndernas resurser. Legoknektarna bar sig illa åt; våldtog och plundrade. Skatterna höjdes, fattigdomen ökade. Friheten minskade och missnöjet växte.

Kungens kassa

Danskarnas krigsförklaring 1675 var därför taktisk. Sverige var dessutom inblandat i ett europeiskt krig; på Frankrikes sida mot Brandenburg. Ett krig som gick dåligt för Sverige, som efter år av förmyndarregering var svagt militärt rustat. Den svenske kungen, Karl XI, var bara i tonåren. Han reagerade närmast chockartat på danskarnas krigsförklaring.

Så kom sommaren 1676.  Platsen var Loshult, i Göingebygden, på gränsen mellan Skåne och Småland. Under krigsoperationerna hade ett stort antal vagnar, uppemot 250, blivit stående med svag bevakning. De var lastade med pengar, ammunition, kungens tält, med mera. Ryktet spred sig bland Göingebönderna, som samlade ihop en skara om uppemot hundra man som överrumplade karavanen.

I bytet ingick bland annat stora kopparstycken och silvermynt. Och värdena var stora. Kungens krigskassa! En oerhörd prestigevinst för snapphanarna, som också inspirerade till nya djärva angrepp på svenska soldater.

Göingebönderna hade en hel del småskalig järnframställning och var skickliga smeder. De gevär som de framställde var på många sätt överlägsna den svenska arméns. Göingebössan hade en lång, räfflad pipa, och en liten kolv. Träffsäker samtidigt som den kunde avfyras på långt håll.

Sedan var det den oländiga terrängen, som var kuperad och skogsbeklädd. Snapphanarna kände den väl. Och de hade ett folkligt stöd som gav dem övertag. Göingebygden blev som ett bälte, svårt för svenskarna att ta sig igenom.

En annan framgångsfaktor var de gerillaliknande, snabba och plötsliga anfallen med överraskning som strategi. Sedan försvann de snabbt, till synes uppslukade av skogen.

Krigets vändning

Men så kom vändningen i Skånska kriget. Efter år av motgångar besegrade den svenska armén den danska i Skåne och Blekinge. Det skedde bland annat vid det blodiga slaget vid Lund den 4 december 1676. Svenskarna erövrade fästningar i Karlshamn, Kristianstad och Kristianopel (mellan Kalmar och Karlskrona). Därmed försvann viktiga stödjepunkter för snapphanarna.

Johan Gyllenstierna, en brutal men effektiv härförare, var viktig för vändningen. Han inledde ett krigståg genom Blekinge och Skåne i början av 1677. Han kallade till sig invånarna i socken för socken och tvingade dem att med namn och bomärke underteckna en förbindelse om lydnad.

Karl XI gav samtidigt ut en förordning om att om någon på allmänna vägar slogs ihjäl eller plundrades skulle socknen där detta skedde böta 1000 riksdaler och var tredje man straffas till livet. För varje snapphane som påträffades skulle socknen betala 1000 riksdaler och var tionde man hängas. Snapphanarnas sympatisörer skrämdes till kunglig lydnad.

Grymma tortyrmetoder

I april 1678 utgick en kunglig order om att Örkened – en socken i nordöstligaste Skåne skulle totalförstöras. Alla män i vapenför ålder skulle slås ihjäl, gårdar brännas, djur och livsmedel beslagtas. Så skedde, men invånarna hade blivit förvarnade. När soldaterna kom var socknen tom.

Skottpengar utfärdades på snapphanar och tillfångatagna snapphanar torterades med de mest fruktansvärda metoder: Upphettade järnstänger träddes in under skinnet vid ryggslutet och följde ryggraden tills det stack ut i nacken bakom huvudet. Sedan ställdes de upp utmed vägarna och kunde leva i flera dagar.

Hängning eller halshuggning var också vanligt för att verkställda dödsdomarna, i många fall föregånget av rådbråkning, vilket bestod i krossande av armar och ben med ett vagnshjul, och följt av styckning. Vanligen avslutades rådbråkningen med stegling på hjul då man flätade in kroppen i ekrarna på ett stort trähjul som hängdes upp till allmän beskådan.

Oväntad "hjälp" att vända opinionen kom sedan från dansk-arna. De gjorde sig impopulära genom att bränna och skövla vid sitt uttåg ur Skåne.

Protest mot sedel

Med danskarna och snapphanarna ur vägen inleddes «försvenskningen» av Skåne, Blekinge och Halland. Metoderna var fortsatt hårdföra. Befolkningen minskade med 26 procent fram till 1718. Många flydde till Danmark, andra förvisades till Baltikum. Svenskar inkvarterades i de skånska byarna, där de uppmanades att gifta sig med skånska flickor och försöka överta gårdarna.

Men helt utrotad är nog ändå inte snapphaneandan. När Riksbanken 1985 lanserade en ny femhundrakronorssedel möttes den av högljudda protester i södra Sverige. I Lönsboda accepterades den inte som betalningsmedel och från Örkeneds socken kom en protestskrivelse. Sedeln pryds som bekant av Karl XI.

Man hade inte glömt. En gång snapphane. Alltid snapphane.

Källor: www.snapphanar.nu samt Herman Lindqvist, Historien om Sverige – Storhet och fall.

Liten bild I den gamla kalkbrottsgruvan i Ignaberga utanför Hässleholm var det nog lätt att gömma sig.

Liten bildOm det är kylan, mörkret eller rentav fantasin om att det lurar en snapphane bakom nästa valv, som får nackhåren att resa sig låter jag vara osagt.

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

avverkningigruvan1_2.jpg

Gruvan ska leva igen

​"Tänk dig ljudet av handslägga, slagborr och en och annan dynamitladdning. Skottkärror
med bruten sten som körs fram och tippas utför slänten där borta." Christer Johanssons beskrivning av arbetet i Gräne Gruva vid 1900-talets början är levande och tydlig. Precis som han tänkt när han inledde satsningen för öppna detta geologiskt intressanta område för en bredare publik.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

När Elisabeth och Håkan Thureson köpte Tångerda Gård fick de veta att aspbeståndet troligen var rötskadat och behövde avverkas snarast. Men virket var prima, och transporterades till tändsticksfabriken i Vetlanda. Nu är andra generationens aspbestånd på gång.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Björnens päls är mycket tät och isolerande.

Pälsar på sig

​Med pälsen håller djuren värmen. Så sant. Men att den också  är viktig för att kommunicera och känna av sin omgivning är kanske inte lika välkänt. Välkommen in under pälsen!

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.