Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand
Inspiration
Ted Eriksson är guide på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand.

En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand

Det är en idyllisk sensommarmorgon i Hunnebostrand. Sommarturisterna har lämnat. Men inte solens strålar. Och definitivt inte fiskmåsarna som skrattar hest i hamnen. Den smala vägen upp på berget bjuder inte bara på fina skärgårdsvyer. Den tar dig också med på en tidsresa. När du kliver in på Stenhuggerimuséet är det 1935. Och du ska börja dagens arbetspass…

"Framför dig ligger ett stenblock om 72×72×72 cm. Det väger ett ton. Innan du får gå hem ska det vara upphugget i 512 knott, eller gatstenar. Du får bara betalt för de stenar som har det exakta måttet 9×9×9 cm. Dina verktyg är en handslägga och en uppsättning olika små borr och klyvspett..."

Ted Eriksson, guide på Stenhuggerimuséet i Hunnebostrand, bidrar med sin berättelse till känslan av tidsresa.

– Arbetsdagen började fem på morgonen och slutade åtta på kvällen. Från det att du var 13 år kunde du få jobb i något av de många stenbrott som växte fram på Bohuskusten i början på 1900-talet.

Unik bohusgranit

Råvaran, bohusgraniten, var unik och eftertraktad. Framför allt för att den var klyvbar på tre håll; svall (horisontellt), ståklyv (vertikalt) och vinkelrätt mot ståklyvet, den så kallade tvärsen.

– Bohusgraniten har dessutom naturliga svallklyv, så stenhuggaren behövde inte bryta loss den i underkant. Det har naturen redan sett till, berättar Ted Eriksson.

Det här var egenskaper som gjorde bohusgraniten lämplig till att producera stenblock i olika storlekar. Från minsta gatsten till stora byggnadselement.

– Har du en gatsten i handen kan du ana de olika klyven, tydligast blir tvärsen som har en ruggig och sträv yta jämfört med de övriga.

Från berg till gatsten

Den erfarne stenhuggaren kände sitt berg, fortsätter Ted sin berättelse. Naturliga svarta ränder avslöjade svallklyven. Och naturliga sprickor indikerade hur ståklyvet skulle läggas. Sedan var det "bara" borra sig ner…

– Tre man krävdes; en vände borr (som ett långt järnspett) och två slog med varsin fejsel (stor slägga). När borret nästan var nere i svallklyvet fylldes hålet med lite bergskrut och så sprängdes stenen loss. I sprickan som bildades hälldes finkrut och med det kunde stenen "hoppa ut" någon meter till så att man fick plats för att med muskelkraft och spett flytta stenen.

Vi pratar här om stenblock som kunde vara någon meter högt och 8–10 meter långt. För att kunna påbörja arbetet med att hugga ner det till mindre block behövde man vända det ett kvarts varv. Det gick åt många män för att rubba ett sådant block…

1 slag i sekunden

Med handslägga och små klyvspett började sedan stenhuggarna hugga ner blocket.

– I mitten på blocket gjordes en rak linje med en ritsmejsel. Därefter fram med 16 mm borr och handslägga för att göra fingerdjupa hål längs med linjen. Varje hål tog ungefär fem minuter och krävde ungefär 200 slag.

Alltså 1 slag i sekunden, berättar Ted och slår på borret rytmiskt ett par gånger, ett metalliskt ljud som skär genom det mesta.

– På varje meter gjordes fem hål. Totalt kunde alltså en stenhuggare göra omkring 80 sådana hål om dagen. 16000 slag, med en sådan här slägga, säger Ted och räcker mig släggan. Den är tung …

90 procent på export.

När hålen var klara placerades en rundkil med två kilbläck i varje hål.

– Dessa pressade helt jämnt på stenen och stenhuggaren slog ett slag på varje kil tills stenen delade sig. Och jag lovar dig, ljudet när stenen delar på sig är bland det mäktigaste du kan höra. Det känns i hela kroppen.

Sedan var det bara för stenhuggaren att börja om; hitta mitten och samma procedur igen tills stenen vara nere i knottstorlek. Och ju mindre blocket blev desto mindre och finare verktyg.

Bohusgraniten var eftertraktad. Över 90 procent av det som producerades gick på export. Stenen skeppades iväg från de bohuslänska hamnarna, till destinationer i bland annat Argentina, Tyskland, Belgien, Storbritannien och Frankrike.

Handhugget är kvalitet

För markägare som hade berg på sin mark var det fritt att börja bryta sten. Markägaren kunde också, som ett slags arrende, sälja sitt berg till stenhuggare.

Spåren från stenhuggarens idoga arbete med borrmejslarna kan du ofta se på husgrunder som har stora block. Ett antal vita lodräta vita streck avslöjar att den är delad med bredkil.

– Stenläggare kunde säga precis om stenen var handhuggen eller maskinhuggen. Den handhuggna stenen hade en klang som den maskinhuggna saknade, som var dov i klangen. Och dessutom porös.

Maskinerna som användes för att klyva slog helt enkelt sönder egenskaperna i stenen. Leveranser långväga bort, där stenarna låg och skavde mot varandra, kunde komma fram och vara mer eller mindre bara grus. Det hände aldrig med handhuggen sten.

Stenhuggerimuséet fascinerar

Stenhuggerimuséet bjuder på många olika fascinerande delar; i smedjan finns mängder av verktyg att vrida och vända på. Varje stenhuggare hade sina verktyg och i smedjan vässades och härdades mejslar, borr och spett.

Jag fastnar framför hyllan med de olika facken som är uppmärkta med namn; Harry, Ivan, Eber. Vilka var de? Hur såg de ut? I de små bodarna finns montrar med bilder som kanske kan ge någon ledtråd.

Ute i själva stenbrottet får du en fin utsikt om du jobbar dig uppåt. Det är också fascinerande att se hur berget formats av stenbrytningen, hur svallklyv fungerar i verkligheten.

Hugga 500 knott per dag

Ted kopplar tillbaka till den där arbetsdagen i stenbrottet. Vi skulle hugga knott ni vet. Över 500 stycken närmare bestämt.

– Det var rent ut sagt för jäkla slitsamt. Och till allt elände var det inte ovanligt att man "högg varg". Du kanske hade jobbat på en sten i 3–4 dagar och så lossnade en alldeles för stor bit. Du hade läst stenen fel och gjorde den oanvändbar. Då fick du inget betalt. Tvärtom kunde det till och med vara så att chefen bedömde att "det borde du ha sett". Då fick du betala för stenen. Du kunde alltså ligga på minus när morgondagens arbetspass började om det ville sig illa.

Då tog många chansen att pröva lyckan med kortspel på kvällen.

– Många försökte vinna hem pengarna istället. Det spelades friskt med kort och dracks en hel del. Men det brukar ju sällan vara en lönande kombination i längden, säger Ted.

Kanske var det just dessa livsöden de hesa måsarna i hamnen skrattade åt. Harrys, Ivars, Ebers?

Historiska vingslag huggna i sten.

​Stenhuggerimuséet i Hunnebostrand

Populärt turistmål med guidade allmänna visningar under sommaren. Resten av året sker visningar efter överenskommelse.

Stenbrottet var aktivt 1935–1957. Här bröts sten som transporterades ner till hamnen i Hunnebostrand för vidareförädling till gatsten, kantsten och stora detaljer till husfasader.

Stenhuggerimuséet startade 1993 och drivs av den ideella föreningen Sotenäsgillet. Du hittar enkelt till muséet via tydliga skyltar när du kör in i Hunnebostrand.

Artikelbild
Artikelbild

Artikelbild
Artikelbild

Överst höger: Har du en gammal husgrund med stora stenblock? Kolla om du hittar brytspåren, som visar var stenhuggare slagit ner sina borr i stenen.
Nederst vänster: Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg. Ordning och reda. I smedjan vässades och härdades verktygen.
Nederst höger: Rundkil med kilbläck som bröt isär stenen med ett jämnt tryck när man slog på kilen med släggan.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Hämtar in feed...

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Kunskap Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

​Markberedning, plantering, röjning, gallring och avverkning – och sen markberedning
och plantering igen… Skogsbrukets kretslopp fortsätter i det oändliga och ger en unik
förnyelsebar råvara.

Inspiration En listig räv

Listig som en räv

​Klok som en uggla eller kanske pigg som en ekorre? Har du koll på talesätten?

Inspiration Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Möt Sydved Skogsdag i regn och rusk på distrikt Hylte.

Skogsdag i regn och rusk

Onsdag den 1 november bjöd Sydveds Viktor Mallander och Anders Persson in till skogsdag på Håkan Karlsson fastighet som ligger mellan Sjönevad och Krogsered. Temat var gallring.

Inspiration Så tar du hand om älgen efter skottet

Så tar du hand om älgen efter skottet

​Var sitter rullen på en älg? Och högreven? Hanteringen av viltet är helt avgörande för köttets kvalitet och smak, enligt Torsten Mörner på Svenska Jägareförbundet som här delar med sig av sina bästa tips.

Möt Sydved Artikelbild

Långsiktigt arbete i bokskogen ger resultat

Långsiktighet och ibland tålamod är A och O vad gäller bokskogsskötsel. Då kan man få så här fint resultat i bokskogen.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Möt Sydved Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerade

Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerad

Nu är även gallringsgruppen från Letskogs avverkningar diplomerad i Spårlös avverkning. Gruppen består av Andreas Malmkvist, Niklas Agtorp, Samuel Eriksson och Simon Andersson. Engagerade killar som denna krispiga novembermorgon var på plats långt före utsatt tid.

Inspiration En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

Inspiration Saffransbiscotti

Biscotti med smak av saffran

​Biscotti, den italienska skorpan, har blivit en svensk klassiker. Passar utmärkt till glöggen!

Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Kunskap Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken. Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen, tror att utvecklingen av drönare inom skogsbruket kommer att explodera inom bara ett par år.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Kunskap Fakta gallring

Fakta gallring

​Gallring är den viktigaste åtgärden du kan göra i skogen. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Dessutom kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid.

Inspiration Full fart i julgransfabriken

Full fart i julgransfabriken

​"Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del trädgårdsmästeri." Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och produktion av julgranar och pyntegrönt.

Möt Sydved Sydved byter telefonnummer

Vi byter telefonnummer på Sydved

​Från och med onsdag den 25 oktober upphör Sydveds gamla telefonnummer som börjar på 01046. Du når oss enkelt på våra gamla 070-nummer.

Möt Sydved Leverantörsbild från Over there

Så transporteras massaveden Over there

​På resa i Minnesota upptäckte Sydveds leverantör Björn Karlsson lastbilar lastade med massaved på "fel" håll. Ett sätt att lasta som förr förekom även i Sverige. Men även om vi inte gör så längre, så funkar denna lösning utmärkt för pappersbruket i Minnesota.

Möt Sydved Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Torsdagen den 19 Oktober samlades ett antal Sydvedare på Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Temat för dagen var bokskogsskötsel och Nils Gabrielsson, tidigare förvaltare på godset Trolle Ljungby, var med och delade med sig av sin livslånga erfarenhet av förvaltning av godsets skogar.
Inspiration Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?