Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Från slott till koja – tidernas boenden
Inspiration
Artikelbild

Backstugan var en liten, mycket enkel stuga utan egen jord som låg på en jordägares mark eller på byns allmänning. Många av backstugusittarna var gamla och utfattiga, men det fanns även hantverkare.

Från slott till koja – tidernas boenden

Backstuga, herrgård, torp eller mangård? Följ med på vår resa som visar skilda sätt att bo på genom tiderna.

​Backstuga

Backstugan var en liten, mycket enkel stuga utan egen jord som låg på en jordägares mark eller på byns allmänning. En backstuga kunde också vara ingrävd i backen med väggar som till vissa delar bestod av jordvallar. Delarna över marken var vanligtvis i sten och södersidan låg ofta helt ovan jord. Människorna som bodde i backstugorna kallades backstugusittare och kom socialt sett från skilda grupper. Många var gamla och utfattiga personer, men det fanns också relativt välbeställda hantverkare och dagsverksarbetare. Till backstugan hörde i regel en mindre bit jord – lagom stor för ett potatisland. Backstugusittarna arbetade ofta för markägaren och fick betalt med mat och ved. En del ägnade sig åt hemslöjd, fiske, hemindustri som vävning och sömnad. Men det var ofta ont om arbete och många fick svälta.

Herrgård

En herrgård, eller herresäte som det också kunde kallas, var en lantegendom byggd på ett sätt som "anstod en herreman" Till herrgården räknades både jordegendomen eller godset och corps de logis, det vill säga huvudbyggnaden eller bostadshuset. På medeltiden och under 1500- och 1600-talen var de högre ståndens huvudgårdar ofta fritagna från skatt. I slutet av 1600-talet började även herrgårdar utan säteriprivilegier byggas och på 1700-talet byggdes många bruksherrgårdar. Under det tidiga 1800-talet anlades åtskilliga herrgårdar på större, kapitalistiskt inriktade jordbruk. Gårdarnas stil kunde variera från slottsliknande byggnader till mer blygsamma parstugor. Ibland är det svårt att dra gränsen mellan en herrgård och ett slott.

Torp

I byns utmarker, avsides från gårdarna, låg torpen som från början var små odlingslotter som bebyggdes. Under 1600-talet började man använda benämningen torp för små jordbruk som ingick i en större egendom, men som brukades av annan än markägaren. Torparen betalade hyra i form av dagsverken till ägaren. Det var ofta sämre mark som erbjöds torparen och nyodlingen trängde allt djupare in i skogarna. Mot slutet av 1800-talet ersattes i många fall dagsverken med kontant betalning eller arrende. Det fanns till exempel fiskartorp (arrendet var delvis fisk), kronotorp (torparen var skyldig att hjälpa till vid skogens bevakning och skogsarbete) och soldattorp (som en del av lönen fick soldaten odla jorden). Arrendelagstiftningen som kom 1943 förbjöd dagsverksarbeten och ordet torp mister därmed sin betydelse som arrendeform. Idag när man pratar om torp är det ofta en liten, äldre stuga på landsbygden, många gånger använd som sommarstuga, som man tänker på.

Mangård

Mangården är huvudbyggnaden på en större gård. Ursprungligen var det bostadshuset på en lantgård med närliggande byggnader som man kallade för mangård, till skillnad från ladugårdar, stall, ekonomibyggnader och andra lantbruksbyggnader. Mangården kunde även avse själva gårdsplanen. I senare tid är mangården enbart bostadshuset på en lantgård. En vanlig form av mangårdsbyggnad är parstugan, som är en symmetrisk byggnad med förstuga och bakomliggande kammare i mitten och ett större gavelrum på varje sida. Ett av rummen, dagligstugan, användes som kök, sovrum och vardagsstuga. Det andra, anderstugan, var ofta oeldad till vardags och användes vid fester och blev i senare tid finrum. När rummet inte användes förvarade man husets finkläder och linneförråd där.

Slott

Ursprungligen var slottet en påkostad och ståtlig byggnad för kungar, furstar eller andra rika, mäktiga personer. Fram till 1600-talet var slotten ofta befästa för att skydda mot fiender. Vasaslotten Vadstena slott och Kalmar slott är exempel på befästa renässansslott. Ett slott kunde också vara uppfört av staten och fungera som administrativt centrum. I dag kan även en större herrgårdsbyggnad som är i privat ägo kallas slott. Slott är ofta anlagda på ett sätt som framhäver byggnaden. Alléer fram till själva slottsbyggnaden och en park i nära anslutning till slottet är ofta vanligt. Ordet slott kommer av lågtyskans ord slot, som betyder befäst plats, slott. Widtsköfle slott i Kristianstads kommun är en av de bäst bevarade renässansborgarna i Sverige.

Liten bild

En herrgård var en lantegendom byggd på ett sätt som «anstod en herreman».  Gårdarnas stil kunde variera från slottsliknande byggnader till mer blygsamma parstugor.

Liten bild

I byns utmarker låg torpen som från början var små odlingslotter som bebyggdes. Torparen betalade hyra i form av dagsverken till ägaren.

Liten bild

Mangården är huvudbyggnaden på en större gård.  En vanlig form av mangårdsbyggnad är parstugan, som är en symmetrisk byggnad med förstuga och bakomliggande kammare i mitten och ett större gavelrum på varje sida.

 

Liten bild

Ursprungligen var slottet en påkostad och ståtlig byggnad för kungar, furstar eller andra rika, mäktiga personer. Fram till 1600-talet var slotten ofta befästa för att skydda mot fiender.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Rekordstora angrepp av granbarkborre även nästa år

Rekordstora angrepp av granbarkborre även nästa år

Även nästa år kommer skadorna av granbarkborre på skogen i Sydsverige att ligga på årets rekordnivåer. I bästa fall. Blir sommaren torr och varm kan skadorna femdubblas. Det visar nya beräkningar. Därför bildas nu en krisgrupp tillsammans med skogsbruket för att om möjligt begränsa skadorna.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.
Hon är med och bekämpar barkborrarna

Hon är med och bekämpar granbarkborren

Kerstin Ström från Skogsstyrelsen i Växjö, är en av dem som jobbar med granbarkborrefrågan.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.
En resa bakåt i tiden

En resa bakåt i tiden

En undanskymd jordkällargrund har huggits fram av ett maskinlag på distrikt Kalmar.
Julgranen, en riktigt grann ljusspridare.

Julgranen – från granruska till pyntad prydnad

​En grann ljusspridare. Förr var den ett tecken på julens ankomst och ett skydd mot onda krafter. Traditionen med julgran är djupt rotad hos oss svenskar och många av oss skulle inte kunna tänka sig en jul utan pyntad gran. Kan du historien om julgranen?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Lussekatter till Luciafirandet

Lussekatter till Luciafirandet

​Lussekatter, lussebullar eller saffranskusar – kär bulle har många namn. Vad vore julen utan saffransbröd? Här får du ett recept på saftiga och goda bullar.

Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

​Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.
Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.