Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Kniven – alla verktygs moder
Inspiration
Artikelbild

Den här bjässen med specialsmitt stål och skaft av mammutben, giraffben, aluminium och grönbetsad björk tillhör knivmakare Staffan Pantzars mest exklusiva skapelser.

Kniven – alla verktygs moder

Alla har en, och alla använder den flera gånger om dagen. Så är det i dag och så har det varit i tusentals år. Det handlar om kniven, alla verktygs moder. Fortfarande lika aktuell – på skogsturen som på fina krogen i storstaden. Principen med det här universalverktyget tycks oföränderligt: Ett vasst blad och ett skaft lämpligt att hålla i. Svårare är det inte. Genialiskt enkelt!

Säg ordet kniv och väldigt många tänker garanterat på en liten rödskaftad tingest med ett blad där det står Frosts präglat i stålet. Det där är nog själva sinnebilden – urkniven – för de allra flesta av oss.

Hur blev det så egentligen? Varför blev den lilla orten Östnor utanför Mora Sveriges knivcentrum?

Först och främst handlar det om rätt förutsättningar. I Dalabygden fanns råvarorna; stål och trä. Runt Mora fanns sedan länge dessutom en levande hantverkstradition och många sysslade med smide. Det fanns mängder av mindre anläggningar som tillverkade den moderna                        Moraknivens "äldre släktingar".

Men för att något ska slå igenom krävs en entreprenör. Erik Frost var en sådan, och när han 1899 bytte inriktning på sin verksamhet, från timmerkälkar till knivar, tog historien om vår nutida bild av Morakniven fart.

De röda skaften

Från och med 1930-talet fick knivarna de röda skaften. Och så har de sett ut sedan dess, även om läderslidan sedermera blivit av plast och sortimentet växt så att den klassiska träskaftade modellen bara utgör en bråkdel av den totala produktionen. Men fabriken ligger där den ligger, i samma lilla by. Och vice vd på Mora of Sweden (som köpt upp Frosts) ä ingen mindre än Eriks barnbarns barn, Anders Brask. Traditionen lever alltså i allra högsta grad.kniven-022sol.jpg

– Hantverk och industri har varit den här byns leverne ända sedan 1700-talet. 900 är sysselsatta i de olika industrierna i Östnor, men vi är bara 400 som bor här, berättar Anders när han visar runt bland maskinerna som spottar ur sig uppemot 25 000 knivar per dag.

Slipningen ett eget kapitel

Både volym och sortiment har svällt genom åren. I dag går 60 procent av produktionen på export.

 – Den billiga plastskaftade Morakniven för hantverkare och industrin står för volymen och där är nästan hela linjen robotiserad. Men sen gör vi specialprodukter också, som en del finare jaktknivar och slöjdverktyg. Då måste det fortfarande till lite handarbete och pyssel med slipningen, säger han.

Slipningen är ett kapitel för sig och förstås en avgörande detalj för knivens användning. Relationen mellan valet av stål och vinkel på eggen är det som styr knivens skärande egenskaper.

Hos Frosts jobbar man med både rostfritt stål och kolstål.

– Kolstål är billigare och är lätt att slipa om. Men å andra sidan blir det snabbt slött igen. Det rostfria stålet är dyrare och har mycket högre slitstyrka men är svårare att slipa om, förklarar Anders Brask.

Rostfritt till fiskekniven 

Så vilken typ av blad ska man välja när man står i järnaffären och ska köpa en ny fiskekniv?

Staffan Pantzar är vice ordförande i Svensk Knivförening. Han har gjort knivar i femton år och svarar:

– Gäller det en brukskniv ska du alltid välja rostfritt stål. Den håller skärpan och går visst att slipa om, om man gör på rätt sätt vill säga. Bäst är en bandslip, men det gäller att ta det försiktigt så att bladet inte går varmt och härdningen förstörs, förklarar Staffan.

Han fastnade för knivslöjdskonsten i början på 90-talet och sedan dess har intresset bara växt. I villagaraget utanför Jönköping har bilen fått lämna plats för en verkstad utrustad med alla tänkbara prylar som krävs för att tillverka exklusiva knivar. Överallt hänger små skärverktyg, borrar och mejslar, och på golvet står slipmaskiner, bandsågar och fräsar.

Behöver man så här mycket verktyg för att göra en kniv?

– Nej, skrattar Staffan, men håller man på några år samlar man på sig en hel del saker.

Hjorthorn och mammutben

Själva bladen köper han färdiga, men skaft och slida konstruerar Staffan efter eget huvud. I ett par stora skåp finns träämnen för framtida bruk. Det är masurbjörk, lönn och ask, men även mer exklusiva träslag från USA och Sydamerika. Här finns även mer udda material som hjorthorn och mammutben (!) som blivit Staffans senaste favoritmaterial.

När Aktivt Skogsbruk hälsar på håller han just på att lägga sista handen vid några exklusiva knivar som han ska ta med sig till en stor mässa i Atlanta, USA.

– Som den här till exempel, säger han och visar upp en 42 centimeter lång och smått skräckinjagande kniv med skaft av mammutben, aluminium, giraffben och grönbetsad björk.

Ett sådant konstverk tar många timmar i anspråk och vill någon köpa den får man räkna med att lägga upp cirka 10 000 kronor.

Inget man tar med sig på älgjakten…

– Nej, då ska man ha en brukskniv som den här en liten kortbladad kniv med skaft i svensk masurbjörk. Det är den har typen av knivar som de flesta gör. Den andra är bara för "show".

Kniven följde genom livet

Knivarna som våra förfäder från stenåldern använde sig av är så långt ifrån show man kan komma. Då var det en verklig basnivå som gällde, det kan vi se på de många fynd av flintredskap från arkeologiska utgrävningar.

Flinta som material användes i många tusen år, men från och med äldre järnålder (500 f Kr) blir kniven av smitt järn och en produkt i var mans ägo.

– När man betraktades som vuxen fick man sin egen kniv. Sedan följde kniven personen, ofta genom hela livet. Man kan faktiskt dra slutsatser om hur gammal en människa var beroende på hur hårt nerslipad kniven är, säger Olle Hörfors från länsmuseet i Linköping.

Han har själv grävt fram mängder av knivar, och blir inte längre förvånad om det dyker upp ett rostigt blad med 2 000 år på nacken ur jorden.

– Nej. En slidkniv av Moratyp såg ungefär likadan ut då som nu. Bortsett från plastskaftet då, säger han och skrattar.

 

Steg för steg när Staffan gör en kniv

  1. Staffan har sågat till en lämplig bit masurbjörk och ritar ut var bladet ska passas in.
  2. Efter att ha borrat några hål fortsätter han med hålsåg och ett litet stämjärn för att göra ett lagom stort utrymme där bladet ska fästas i skaftet.
  3. Den del av bladet som ska sättas i skaftet kallas tånge. Här har Staffan slipat ut "hullingar" så att tången ska få fäste i träet.
  4. En beprövad mall är bra för att få till skaftets form.
  5. Med bandsågen går det snabbt att såga till grundformerna.
  6. Nu är det dags att limma tången i skaftet. Ansiktsmasken är ett bra skydd mot limmets farliga ångor.
  7. Nu börjar det likna något! Staffan är inne på slutfinishen. Först en grov rasp, och därefter allt finare slippapper.
  8. Det färdiga skaftet impregneras med en blandning av rå linolja och balsamterpentin. För bästa resultat bör skaftet stå i ett glas över natten.
  9. Klart! "En perfekt brukskniv. Med en sån här kan du göra allt från att ta ur en älg till att skiva falukorv", säger Staffan.

kniven-007sol.jpg 

Startkit för knivslöjd


Det är inte så svårt som man kan tro att göra sin egen kniv, åtminstone inte om man bara slöjdar skaftet. Fina blad med hög kvalitet finns att köpa färdiga. Många av de verktyg som krävs kanske redan finns i hushållet. Har du det som finns i listan nedan är det bara att sätta i gång:

  1. En stadig arbetsbänk med skruvstäd och god belysning.
  2. Borrmaskin
  3. Bandsåg eller fogsvans
  4. En liten hålsåg
  5. Skjutmått
  6. Små filar, raspar och stämjärn
  7. En rulle eltejp
  8. Slippapper
  9. Lim, balsamterpentin och linolja
  10. Ansiktsmask (för skadliga ångor från limmet)

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Möt Sydved Läge för ljushuggning av bok

Läge för ljushuggning av bok?

​Förra året var det ett bra ollonår, och i år kan vi se resultat av det. Men glöm inte att ha koll på att det kommer ner tillräckligt med ljus på marken så att föryngringen tar sig!

Inspiration Skogsbonden på Stensnäs

Skogsbonden på Stensnäs

​Sippan kommer galopperande genom hagen och växlar ner till en godmodig lunk när hon närmar sig staketet. Undrar just vad husbonn kan vilja? Försiktigt smyger hon fram och lägger huvudet på Peter Hildings arm.  Peter och hans pappa Lars planerar dagen. Stängen ska ses över och skogsplantor ska hämtas. Det är en vanlig dag på Stensnäs.

Möt Sydved Nyanställda på utbildningsdag om grot

Nyanställda på utbildningsdag om grot

Grot är ett viktigt sortiment för Sydved, under torsdagen fick de nyanställda på distrikt Älmhult lära sig mer om hur grotvältan ska se ut och vad som är viktigt att tänka på vid hantering av grot. Utbildningen var ett initiativ av Stora Enso Bioenergis försörjningsledare Greger Johansson.

Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Inspiration Buffé för många till vårfesten

Buffé för många till vårfesten

Ska du bjuda många är en buffé med läcker plockmat perfekt. Buffé passar lika bra till examensfesterna som till vårens alla helger. Här får du recept på en välsmakande lax- och spenatpaj som tillsammans med ett fat kallskurna delikatesser blir basen i din vårbuffé.  

Inspiration Drömmen att byta sneakers mot stövlar

Drömmen att byta sneakers mot stövlar

​Sneakers ibland. Stövlar ibland. Balansen mellan skogens långsiktighet, och stadens och samhällets snabba svängningar. David Söderlind om drömmen om att köpa en gård med skog.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Inspiration Björken

Björken

Björkens skira grönska och vita stam är för många av oss förknippat med svensk sommar. När björken har fått musöron vet man att det inte är långt kvar till de förhoppningsvis soligare och varmare dagarna…

Inspiration Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

​Det är inte alltid de stora avverkningarna som gör en skogsägare lyckligast. För Ingrid Andersson och Cecilia Andersson i Allgunnaryd utanför Lammhult är det skogsvården och det gemensamma arbetet som skänker den största glädjen.

Inspiration Checklista för distansskogsägaren

Checklista för dig som äger skog på distans

​Här får du som äger skog på distans, och kanske inte besöker din fastighet så ofta, tips på skogliga aktiviteter som det är bra att ha koll på.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Möt Sydved Jaga granbarkborren redan nu

Jaga granbarkborren redan nu

​Det varma vädret har fört med sig att granbarkborren har vaknat och sedan några veckor svärmar de för fullt. Nu syns spåren efter var de har valt att landa. Det är dags att gå ut och leta då upp barkborrarna så att kan du rädda virkesvärdet.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?