Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Kniven – alla verktygs moder
Inspiration
Artikelbild

Den här bjässen med specialsmitt stål och skaft av mammutben, giraffben, aluminium och grönbetsad björk tillhör knivmakare Staffan Pantzars mest exklusiva skapelser.

Kniven – alla verktygs moder

Alla har en, och alla använder den flera gånger om dagen. Så är det i dag och så har det varit i tusentals år. Det handlar om kniven, alla verktygs moder. Fortfarande lika aktuell – på skogsturen som på fina krogen i storstaden. Principen med det här universalverktyget tycks oföränderligt: Ett vasst blad och ett skaft lämpligt att hålla i. Svårare är det inte. Genialiskt enkelt!

Säg ordet kniv och väldigt många tänker garanterat på en liten rödskaftad tingest med ett blad där det står Frosts präglat i stålet. Det där är nog själva sinnebilden – urkniven – för de allra flesta av oss.

Hur blev det så egentligen? Varför blev den lilla orten Östnor utanför Mora Sveriges knivcentrum?

Först och främst handlar det om rätt förutsättningar. I Dalabygden fanns råvarorna; stål och trä. Runt Mora fanns sedan länge dessutom en levande hantverkstradition och många sysslade med smide. Det fanns mängder av mindre anläggningar som tillverkade den moderna                        Moraknivens "äldre släktingar".

Men för att något ska slå igenom krävs en entreprenör. Erik Frost var en sådan, och när han 1899 bytte inriktning på sin verksamhet, från timmerkälkar till knivar, tog historien om vår nutida bild av Morakniven fart.

De röda skaften

Från och med 1930-talet fick knivarna de röda skaften. Och så har de sett ut sedan dess, även om läderslidan sedermera blivit av plast och sortimentet växt så att den klassiska träskaftade modellen bara utgör en bråkdel av den totala produktionen. Men fabriken ligger där den ligger, i samma lilla by. Och vice vd på Mora of Sweden (som köpt upp Frosts) ä ingen mindre än Eriks barnbarns barn, Anders Brask. Traditionen lever alltså i allra högsta grad.kniven-022sol.jpg

– Hantverk och industri har varit den här byns leverne ända sedan 1700-talet. 900 är sysselsatta i de olika industrierna i Östnor, men vi är bara 400 som bor här, berättar Anders när han visar runt bland maskinerna som spottar ur sig uppemot 25 000 knivar per dag.

Slipningen ett eget kapitel

Både volym och sortiment har svällt genom åren. I dag går 60 procent av produktionen på export.

 – Den billiga plastskaftade Morakniven för hantverkare och industrin står för volymen och där är nästan hela linjen robotiserad. Men sen gör vi specialprodukter också, som en del finare jaktknivar och slöjdverktyg. Då måste det fortfarande till lite handarbete och pyssel med slipningen, säger han.

Slipningen är ett kapitel för sig och förstås en avgörande detalj för knivens användning. Relationen mellan valet av stål och vinkel på eggen är det som styr knivens skärande egenskaper.

Hos Frosts jobbar man med både rostfritt stål och kolstål.

– Kolstål är billigare och är lätt att slipa om. Men å andra sidan blir det snabbt slött igen. Det rostfria stålet är dyrare och har mycket högre slitstyrka men är svårare att slipa om, förklarar Anders Brask.

Rostfritt till fiskekniven 

Så vilken typ av blad ska man välja när man står i järnaffären och ska köpa en ny fiskekniv?

Staffan Pantzar är vice ordförande i Svensk Knivförening. Han har gjort knivar i femton år och svarar:

– Gäller det en brukskniv ska du alltid välja rostfritt stål. Den håller skärpan och går visst att slipa om, om man gör på rätt sätt vill säga. Bäst är en bandslip, men det gäller att ta det försiktigt så att bladet inte går varmt och härdningen förstörs, förklarar Staffan.

Han fastnade för knivslöjdskonsten i början på 90-talet och sedan dess har intresset bara växt. I villagaraget utanför Jönköping har bilen fått lämna plats för en verkstad utrustad med alla tänkbara prylar som krävs för att tillverka exklusiva knivar. Överallt hänger små skärverktyg, borrar och mejslar, och på golvet står slipmaskiner, bandsågar och fräsar.

Behöver man så här mycket verktyg för att göra en kniv?

– Nej, skrattar Staffan, men håller man på några år samlar man på sig en hel del saker.

Hjorthorn och mammutben

Själva bladen köper han färdiga, men skaft och slida konstruerar Staffan efter eget huvud. I ett par stora skåp finns träämnen för framtida bruk. Det är masurbjörk, lönn och ask, men även mer exklusiva träslag från USA och Sydamerika. Här finns även mer udda material som hjorthorn och mammutben (!) som blivit Staffans senaste favoritmaterial.

När Aktivt Skogsbruk hälsar på håller han just på att lägga sista handen vid några exklusiva knivar som han ska ta med sig till en stor mässa i Atlanta, USA.

– Som den här till exempel, säger han och visar upp en 42 centimeter lång och smått skräckinjagande kniv med skaft av mammutben, aluminium, giraffben och grönbetsad björk.

Ett sådant konstverk tar många timmar i anspråk och vill någon köpa den får man räkna med att lägga upp cirka 10 000 kronor.

Inget man tar med sig på älgjakten…

– Nej, då ska man ha en brukskniv som den här en liten kortbladad kniv med skaft i svensk masurbjörk. Det är den har typen av knivar som de flesta gör. Den andra är bara för "show".

Kniven följde genom livet

Knivarna som våra förfäder från stenåldern använde sig av är så långt ifrån show man kan komma. Då var det en verklig basnivå som gällde, det kan vi se på de många fynd av flintredskap från arkeologiska utgrävningar.

Flinta som material användes i många tusen år, men från och med äldre järnålder (500 f Kr) blir kniven av smitt järn och en produkt i var mans ägo.

– När man betraktades som vuxen fick man sin egen kniv. Sedan följde kniven personen, ofta genom hela livet. Man kan faktiskt dra slutsatser om hur gammal en människa var beroende på hur hårt nerslipad kniven är, säger Olle Hörfors från länsmuseet i Linköping.

Han har själv grävt fram mängder av knivar, och blir inte längre förvånad om det dyker upp ett rostigt blad med 2 000 år på nacken ur jorden.

– Nej. En slidkniv av Moratyp såg ungefär likadan ut då som nu. Bortsett från plastskaftet då, säger han och skrattar.

 

Steg för steg när Staffan gör en kniv

  1. Staffan har sågat till en lämplig bit masurbjörk och ritar ut var bladet ska passas in.
  2. Efter att ha borrat några hål fortsätter han med hålsåg och ett litet stämjärn för att göra ett lagom stort utrymme där bladet ska fästas i skaftet.
  3. Den del av bladet som ska sättas i skaftet kallas tånge. Här har Staffan slipat ut "hullingar" så att tången ska få fäste i träet.
  4. En beprövad mall är bra för att få till skaftets form.
  5. Med bandsågen går det snabbt att såga till grundformerna.
  6. Nu är det dags att limma tången i skaftet. Ansiktsmasken är ett bra skydd mot limmets farliga ångor.
  7. Nu börjar det likna något! Staffan är inne på slutfinishen. Först en grov rasp, och därefter allt finare slippapper.
  8. Det färdiga skaftet impregneras med en blandning av rå linolja och balsamterpentin. För bästa resultat bör skaftet stå i ett glas över natten.
  9. Klart! "En perfekt brukskniv. Med en sån här kan du göra allt från att ta ur en älg till att skiva falukorv", säger Staffan.

kniven-007sol.jpg 

Startkit för knivslöjd


Det är inte så svårt som man kan tro att göra sin egen kniv, åtminstone inte om man bara slöjdar skaftet. Fina blad med hög kvalitet finns att köpa färdiga. Många av de verktyg som krävs kanske redan finns i hushållet. Har du det som finns i listan nedan är det bara att sätta i gång:

  1. En stadig arbetsbänk med skruvstäd och god belysning.
  2. Borrmaskin
  3. Bandsåg eller fogsvans
  4. En liten hålsåg
  5. Skjutmått
  6. Små filar, raspar och stämjärn
  7. En rulle eltejp
  8. Slippapper
  9. Lim, balsamterpentin och linolja
  10. Ansiktsmask (för skadliga ångor från limmet)

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Skjut inte upp generationsskiftet

Skjut inte upp generationsskiftet!

​Ta tag i frågan om generationsskifte i god tid! Tidigare har skatter och lagar bromsat, men idag lägger de ofta inga hinder i vägen, säger Mats Bygge, skattekonsult på Areal i Stockholm.

Inspiration En listig räv

Listig som en räv

​Klok som en uggla eller kanske pigg som en ekorre? Har du koll på talesätten?

Inspiration Kattuggla

Kattuggla

​Utmärkt syn och hörsel, nästan ljudlöst flygande och med nattliga hoanden. Det är några utmärkande drag för kattugglan. Dess nattliga läten har gjort att kattugglan i folktron ofta har förknippats med död och olycka.

Möt Sydved Skogsdag i regn och rusk på distrikt Hylte.

Skogsdag i regn och rusk

Onsdag den 1 november bjöd Sydveds Viktor Mallander och Anders Persson in till skogsdag på Håkan Karlsson fastighet som ligger mellan Sjönevad och Krogsered. Temat var gallring.

Inspiration Så tar du hand om älgen efter skottet

Så tar du hand om älgen efter skottet

​Var sitter rullen på en älg? Och högreven? Hanteringen av viltet är helt avgörande för köttets kvalitet och smak, enligt Torsten Mörner på Svenska Jägareförbundet som här delar med sig av sina bästa tips.

Möt Sydved Artikelbild

Långsiktigt arbete i bokskogen ger resultat

Långsiktighet och ibland tålamod är A och O vad gäller bokskogsskötsel. Då kan man få så här fint resultat i bokskogen.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Möt Sydved Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerade

Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerad

Nu är även gallringsgruppen från Letskogs avverkningar diplomerad i Spårlös avverkning. Gruppen består av Andreas Malmkvist, Niklas Agtorp, Samuel Eriksson och Simon Andersson. Engagerade killar som denna krispiga novembermorgon var på plats långt före utsatt tid.

Inspiration En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

Inspiration Saffransbiscotti

Biscotti med smak av saffran

​Biscotti, den italienska skorpan, har blivit en svensk klassiker. Passar utmärkt till glöggen!

Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Kunskap Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken. Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen, tror att utvecklingen av drönare inom skogsbruket kommer att explodera inom bara ett par år.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Kunskap Fakta gallring

Fakta gallring

​Gallring är den viktigaste åtgärden du kan göra i skogen. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Dessutom kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid.

Inspiration Full fart i julgransfabriken

Full fart i julgransfabriken

​"Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del trädgårdsmästeri." Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och produktion av julgranar och pyntegrönt.

Möt Sydved Sydved byter telefonnummer

Vi byter telefonnummer på Sydved

​Från och med onsdag den 25 oktober upphör Sydveds gamla telefonnummer som börjar på 01046. Du når oss enkelt på våra gamla 070-nummer.

Möt Sydved Leverantörsbild från Over there

Så transporteras massaveden Over there

​På resa i Minnesota upptäckte Sydveds leverantör Björn Karlsson lastbilar lastade med massaved på "fel" håll. Ett sätt att lasta som förr förekom även i Sverige. Men även om vi inte gör så längre, så funkar denna lösning utmärkt för pappersbruket i Minnesota.

Möt Sydved Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Torsdagen den 19 Oktober samlades ett antal Sydvedare på Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Temat för dagen var bokskogsskötsel och Nils Gabrielsson, tidigare förvaltare på godset Trolle Ljungby, var med och delade med sig av sin livslånga erfarenhet av förvaltning av godsets skogar.
Inspiration Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?