Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Kniven – alla verktygs moder
Inspiration
Artikelbild

Den här bjässen med specialsmitt stål och skaft av mammutben, giraffben, aluminium och grönbetsad björk tillhör knivmakare Staffan Pantzars mest exklusiva skapelser.

Kniven – alla verktygs moder

Alla har en, och alla använder den flera gånger om dagen. Så är det i dag och så har det varit i tusentals år. Det handlar om kniven, alla verktygs moder. Fortfarande lika aktuell – på skogsturen som på fina krogen i storstaden. Principen med det här universalverktyget tycks oföränderligt: Ett vasst blad och ett skaft lämpligt att hålla i. Svårare är det inte. Genialiskt enkelt!

Säg ordet kniv och väldigt många tänker garanterat på en liten rödskaftad tingest med ett blad där det står Frosts präglat i stålet. Det där är nog själva sinnebilden – urkniven – för de allra flesta av oss.

Hur blev det så egentligen? Varför blev den lilla orten Östnor utanför Mora Sveriges knivcentrum?

Först och främst handlar det om rätt förutsättningar. I Dalabygden fanns råvarorna; stål och trä. Runt Mora fanns sedan länge dessutom en levande hantverkstradition och många sysslade med smide. Det fanns mängder av mindre anläggningar som tillverkade den moderna                        Moraknivens "äldre släktingar".

Men för att något ska slå igenom krävs en entreprenör. Erik Frost var en sådan, och när han 1899 bytte inriktning på sin verksamhet, från timmerkälkar till knivar, tog historien om vår nutida bild av Morakniven fart.

De röda skaften

Från och med 1930-talet fick knivarna de röda skaften. Och så har de sett ut sedan dess, även om läderslidan sedermera blivit av plast och sortimentet växt så att den klassiska träskaftade modellen bara utgör en bråkdel av den totala produktionen. Men fabriken ligger där den ligger, i samma lilla by. Och vice vd på Mora of Sweden (som köpt upp Frosts) ä ingen mindre än Eriks barnbarns barn, Anders Brask. Traditionen lever alltså i allra högsta grad.kniven-022sol.jpg

– Hantverk och industri har varit den här byns leverne ända sedan 1700-talet. 900 är sysselsatta i de olika industrierna i Östnor, men vi är bara 400 som bor här, berättar Anders när han visar runt bland maskinerna som spottar ur sig uppemot 25 000 knivar per dag.

Slipningen ett eget kapitel

Både volym och sortiment har svällt genom åren. I dag går 60 procent av produktionen på export.

 – Den billiga plastskaftade Morakniven för hantverkare och industrin står för volymen och där är nästan hela linjen robotiserad. Men sen gör vi specialprodukter också, som en del finare jaktknivar och slöjdverktyg. Då måste det fortfarande till lite handarbete och pyssel med slipningen, säger han.

Slipningen är ett kapitel för sig och förstås en avgörande detalj för knivens användning. Relationen mellan valet av stål och vinkel på eggen är det som styr knivens skärande egenskaper.

Hos Frosts jobbar man med både rostfritt stål och kolstål.

– Kolstål är billigare och är lätt att slipa om. Men å andra sidan blir det snabbt slött igen. Det rostfria stålet är dyrare och har mycket högre slitstyrka men är svårare att slipa om, förklarar Anders Brask.

Rostfritt till fiskekniven 

Så vilken typ av blad ska man välja när man står i järnaffären och ska köpa en ny fiskekniv?

Staffan Pantzar är vice ordförande i Svensk Knivförening. Han har gjort knivar i femton år och svarar:

– Gäller det en brukskniv ska du alltid välja rostfritt stål. Den håller skärpan och går visst att slipa om, om man gör på rätt sätt vill säga. Bäst är en bandslip, men det gäller att ta det försiktigt så att bladet inte går varmt och härdningen förstörs, förklarar Staffan.

Han fastnade för knivslöjdskonsten i början på 90-talet och sedan dess har intresset bara växt. I villagaraget utanför Jönköping har bilen fått lämna plats för en verkstad utrustad med alla tänkbara prylar som krävs för att tillverka exklusiva knivar. Överallt hänger små skärverktyg, borrar och mejslar, och på golvet står slipmaskiner, bandsågar och fräsar.

Behöver man så här mycket verktyg för att göra en kniv?

– Nej, skrattar Staffan, men håller man på några år samlar man på sig en hel del saker.

Hjorthorn och mammutben

Själva bladen köper han färdiga, men skaft och slida konstruerar Staffan efter eget huvud. I ett par stora skåp finns träämnen för framtida bruk. Det är masurbjörk, lönn och ask, men även mer exklusiva träslag från USA och Sydamerika. Här finns även mer udda material som hjorthorn och mammutben (!) som blivit Staffans senaste favoritmaterial.

När Aktivt Skogsbruk hälsar på håller han just på att lägga sista handen vid några exklusiva knivar som han ska ta med sig till en stor mässa i Atlanta, USA.

– Som den här till exempel, säger han och visar upp en 42 centimeter lång och smått skräckinjagande kniv med skaft av mammutben, aluminium, giraffben och grönbetsad björk.

Ett sådant konstverk tar många timmar i anspråk och vill någon köpa den får man räkna med att lägga upp cirka 10 000 kronor.

Inget man tar med sig på älgjakten…

– Nej, då ska man ha en brukskniv som den här en liten kortbladad kniv med skaft i svensk masurbjörk. Det är den har typen av knivar som de flesta gör. Den andra är bara för "show".

Kniven följde genom livet

Knivarna som våra förfäder från stenåldern använde sig av är så långt ifrån show man kan komma. Då var det en verklig basnivå som gällde, det kan vi se på de många fynd av flintredskap från arkeologiska utgrävningar.

Flinta som material användes i många tusen år, men från och med äldre järnålder (500 f Kr) blir kniven av smitt järn och en produkt i var mans ägo.

– När man betraktades som vuxen fick man sin egen kniv. Sedan följde kniven personen, ofta genom hela livet. Man kan faktiskt dra slutsatser om hur gammal en människa var beroende på hur hårt nerslipad kniven är, säger Olle Hörfors från länsmuseet i Linköping.

Han har själv grävt fram mängder av knivar, och blir inte längre förvånad om det dyker upp ett rostigt blad med 2 000 år på nacken ur jorden.

– Nej. En slidkniv av Moratyp såg ungefär likadan ut då som nu. Bortsett från plastskaftet då, säger han och skrattar.

 

Steg för steg när Staffan gör en kniv

  1. Staffan har sågat till en lämplig bit masurbjörk och ritar ut var bladet ska passas in.
  2. Efter att ha borrat några hål fortsätter han med hålsåg och ett litet stämjärn för att göra ett lagom stort utrymme där bladet ska fästas i skaftet.
  3. Den del av bladet som ska sättas i skaftet kallas tånge. Här har Staffan slipat ut "hullingar" så att tången ska få fäste i träet.
  4. En beprövad mall är bra för att få till skaftets form.
  5. Med bandsågen går det snabbt att såga till grundformerna.
  6. Nu är det dags att limma tången i skaftet. Ansiktsmasken är ett bra skydd mot limmets farliga ångor.
  7. Nu börjar det likna något! Staffan är inne på slutfinishen. Först en grov rasp, och därefter allt finare slippapper.
  8. Det färdiga skaftet impregneras med en blandning av rå linolja och balsamterpentin. För bästa resultat bör skaftet stå i ett glas över natten.
  9. Klart! "En perfekt brukskniv. Med en sån här kan du göra allt från att ta ur en älg till att skiva falukorv", säger Staffan.

kniven-007sol.jpg 

Startkit för knivslöjd


Det är inte så svårt som man kan tro att göra sin egen kniv, åtminstone inte om man bara slöjdar skaftet. Fina blad med hög kvalitet finns att köpa färdiga. Många av de verktyg som krävs kanske redan finns i hushållet. Har du det som finns i listan nedan är det bara att sätta i gång:

  1. En stadig arbetsbänk med skruvstäd och god belysning.
  2. Borrmaskin
  3. Bandsåg eller fogsvans
  4. En liten hålsåg
  5. Skjutmått
  6. Små filar, raspar och stämjärn
  7. En rulle eltejp
  8. Slippapper
  9. Lim, balsamterpentin och linolja
  10. Ansiktsmask (för skadliga ångor från limmet)

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

​Cross Laminated Timber (CLT), kompositmaterial , mikrofibrillär cellulosa, lignin och textilier är fem områden där det sker skoglig forskning.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Lyckas med svamplockningen.

Så lyckas du med svampplockningen

​​Med svampplockning får du frisk luft och en härlig tur i skogen, förutom den förhoppningsvis fulla korgen svamp som du gör något gott av när du kommer hem. Men var försiktig, så att du inte får med giftsvamp i korgen!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltkorv i bröd med rökig majonnäs

Viltkorv i bröd med rökig majonnäs

​Det enkla är det goda! Och enklast av allt är korv med bröd! Gärna serverad vid en eld utomhus. Briljera lite extra i vinter och bjud på viltkorv med raffinerat rustika tillbehör, som inlagd kål, rökig majonnäs och rostad scharlottenlök.

Artikelbild

Ännu bättre koll på avverkningen!

​I vår har Sydveds maskinförare vidareutbildats i bland annat automatiserad gallringsuppföljning och Sydveds standard Generell Naturvård. Allt inom ramen för Gallringsakademin, Sydveds målinriktade satsning för att driva utvecklingen och höja kvaliteten i gallringsskogen.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta gallring

Fakta gallring

​Gallring är den viktigaste åtgärden du kan göra i skogen. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Dessutom kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.