Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Sågen – hederlig handkraft som håller än
Inspiration
Sågen - hederligt handkraft som håller än

Den som ville ha en riktigt högkvalitativ timmersvans under 1800-talet fick köpa sågen från Kanada och USA. Traditionen levde kvar i marknadsföringen även när svenska sågar blivit minst lika bra. Som på den här Sandviksågen från 50-talet döpt till Canada 500.

Sågen – hederlig handkraft som håller än

Fogsvansen, bågsågen och timmersvansen är de mest klassiska varianterna av sågar.  Men vid sidan av dessa finns en nästan oändligt omfångsrik flora av specialsågar för olika ändamål. Det handlar om allt från kirurgiska instrument till specialslipade blad för trädbeskärning och stamkvistning. Antagligen är det därför som sågen har haft – och fortfarande har – ett liv efter elektriciteten.

När sågade du ved med en klassisk bågsåg senast? Förmodligen var det inte igår – eller i år. Den användningen har fått ge vika för vedkapar och motorsågar. Däremot finns det andra fenomen i vår tid som talar till sågens fördel. När inredningsprogrammen på tv radar upp sig i tablåerna föds det nya hemmasnickare varje dag. För en sådan är fogsvansen ett oumbärligt universalverktyg. Billiga och stryktåliga gör de jobbet där eldrivna prylar inte passar eller där sladden är för kort.

Alltid plats för bra handsåg

Den här trenden gillas av Edsbynföretaget G-Man, en av två svenska producenter som fortfarande finns.

– Man sa redan för 30 år sedan att de här produkterna skulle försvinna. Men det finns alltid plats för en bra handsåg, säger vd Ulf Bäckström. Samtidigt måste han erkänna att marknaden inte ser ut att växa nämnvärt, åtminstone inte i Sverige.

– Vi får lita till exportsidan där det finns en starkt expanderande marknad. I många fattiga länder är elverktyg inte ens ett alternativ, säger Ulf Bäckström.

Svenska sågar har gott renommé

Professionella snickare och byggnadsarbetare använder handkraft allt mer sällan. Pelle Fältskog är snickare på Visingsö. Han berättar att det rör sig om en gång i veckan:

– Det är i vissa extremfall man plockar fram fogsvansen. Som exempelvis när jag girar ihop vindskivorna på plats uppe vid taket. Eller kanske om det är någon liten grej, som en liststump som ska sågas till. Då är det smidigt att ta till handsågen. Jag skulle i alla fall aldrig åka ut på ett jobb utan att ha med mig fogsvansen, säger han.

Svenska sågar har ett gott renommé världen runt. Men nuförtiden är det inte svenskt stål som biter. Både G-Man och Bahco (tidigare Sandvik) köper sitt stål från Tyskland och England.

Ändå är "Made in Sweden"-stämpeln fortfarande säljande. Det beror på den långa traditionen, yrkeskunskapen och den höga kvaliteten. Sågtillverkning är ett precisionsarbete av stora mått:

– Det handlar mycket om beräkningar, en hundradels millimeter kan ha betydelse. Geometri på hög nivå, säger Ulf Bäckström och börjar prata skränkning, tandspetsvinklar, spånrum och filningsfas.

Design, färg och form

I fabriken där 20 personer jobbar med produktionen är mycket automatiserat. Filmaskinen som slipar bågsågsbladrullar i stort sett dygnet runt, och fogsvansbladen stansas ut och slipas i en rasande fart. Därmed inte sagt att den mänskliga faktorn inte behövs. Ett vakande öga är nödvändigt för att kontrollera att maskinerna gör sitt jobb. Människans kunskap och påhittighet behövs också förstås när det gäller produktutveckling och att ta fram nya modeller.

– Fast nuförtiden handlar det mer om design, färg och form än nydanande uppfinningar, säger Ulf Bäckström och pekar på en timmersvans av 50-talsmodell.  Du ser, förutom att trähandtaget bytts mot plast har det egentligen inte hänt så mycket. Den senaste stora förändringen på området skedde när härdningen blev regel på 50-talet. Dessförinnan slipade användarna om sin såg när den blev slö i stället för att köpa en ny.

Genombrott på vikingatiden

Det är fascinerande att se hur ett verktyg i stort sett håller formen genom 1000 år. Visserligen finns det embryon till något som ser ut som en såg långt tidigare – det äldsta svenska fyndet har över 5000 år på nacken – men de var knappast användbara för träarbete:

– Nej, det var en flintasten som korshöggs för att få fram sågtänder. Hur pass effektiva de var är svårt att svara på och förmodligen användes de för att bearbeta skinn eller för att skära kvistar till bete åt boskapen, säger arkeolog Olle Hörfors.

För att hitta sågar som har likheter med dagens exemplar får vi gå tillbaka till vikingatiden.

De äldsta bevarade sågarna från svenska fynd hittades tillsammans med en mängd andra vikingatida timmermansverktyg i Mästermyren på Gotland. Vid den här tiden hade även uppfinningar som spik, borr och tunna plankor fått fäste i det som i dag kallas Sverige. Det är i det sammanhanget som sågens verkliga genombrott ska placeras in, enligt Olle Hörfors.

Nästa stora hopp i utvecklingen i vårt land kom under 1500-1600-talen. Då dyker de stora tvåmanssågarna upp för första gången i samband med att den växande stormakten behöver en större krigsflotta.

– Som så ofta i historien är det militära drivkrafter bakom många viktiga teknologiska genombrott, konstaterar Hörfors.

Både fälla och kapa

Inom skogsbruket skulle det dock dröja länge innan sågen blev ett verktyg för var man. Vi får faktiskt hoppa fram till 1800-talets andra hälft innan yxan började känna på verkligt tuff konkurrens.

En anledning var att sågar var så dyra att tillverka att nästan ingen hade råd att köpa dem. Uppgifter från Siljansfors skogsmuseum berättar exempelvis att en ny tvåmans stocksåg år 1844 kostade motsvarande 20 tolvtimmars dagsverken för en skogshuggare i Dalarna.

Först i slutet av århundradet var stocksågar i allmänt och utbrett bruk i de svenska skogarna, och då hade även timmersvansen gjort sitt intåg. Med den kunde huggaren både fälla och kapa trädet med samma verktyg. Timmersvansen regerade länge i skogen och det var inte förrän motorsågens intåg på 50- talet som den hade spelat ut sin roll.

Men det är en annan historia!

Bilder-sågen-Jens-009sol.jpgförhistorisk1sol.jpg
Svenska sågar har ett gott renommé. Men nuförtiden är det inte svenskt stål som biter. Både G-Man och Bahco köper sitt stål från Tyskland och England. Bild höger: Det här sågliknande redskapet är daterat till 3000 f kr.

 

Grundläggande sågkunskap

Sågen är ett verktyg som måste väljas med omsorg beroende på vilket resultat som önskas av arbetet. Förenklat sett är det tre avgörande egenskaper som styr: tändernas utformning, klingans form och tjocklek samt klingans härdning och skränkning.

Tänderna har tre uppgifter: Att skära av träets fibrer, att bryta loss de avskurna fibrerna så att det bildas spån, och slutligen att transportera bort spånen. För en fogsvans av standardmodell brukar det oftast finnas tre grundläggande tandningar att välja på: raktandning, snedtandning och universaltandning.

Raka tänder passar bäst för kapning, snedtandning är anpassad för att klyva virket längs träets fiber, och universaltandningen är, som namnet avslöjar, en blandning av de båda andra.

Klingans form och tjocklek kan i stort sett variera oändligt beroende på vad ändamålet är. På samma sätt är det med skränkningen, alltså hur mycket tänderna böjs ut åt sidorna. Ju bredare skränkning desto bredare snitt och mindre risk att bladet kläms fast.

 

Så får du fason på den gamla timmersvansen 

Gamla sågar finns i massor på logar, vindar och i uthus. Har du ingen är det lätt att hitta äldre exemplar på loppmarknader och auktioner. Förr härdade man inte sågarna, så även om de vid en första anblick verkar rostiga och obrukbara kan man i de flesta fall få dem i brukbart skick.

  1. Putsa bort all rost med duk eller sliprondell.
  2. Därefter ska du slipa och skränka tänderna. Filen bör vara enkelgradig och storleken varierar med varje såg. Grundjobbet är att få alla tänderna lika långa.
  3. Nu är det dags för formfilningen. Fila ena kanten på alla sågens tänder i ett sträck för att få in känslan för rätt vinkel, därefter de andra. Kom ihåg att filen ska skjutas ifrån kroppen och att sågbladet sitter stadigt.
  4. Nästa moment är att skränka tänderna, så att sågen inte ska klämmas fast i trädet när man fäller eller kapar. För detta krävs ett skränkjärn som garanterar att alla tänder viks ut lika mycket. Om några tänder viks ut mer än andra hugger sågen fast och om tänderna konsekvent är mer utvikta åt ena sidan kommer sågen att dra snett.
  5. Slutmomentet kallas för fasfilning och syftar till att få den slutgiltiga skärpan på tänderna. Man filar snett nedifrån och skärper varje tand från fyra håll.

Räkna inte med att resultatet blir perfekt första gången. Som med allt hantverk krävs det några misslyckade försök innan man lär sig!

Men belöningen är mödan värd, det är en häftig känsla att fälla en stor fura med en timmersvans eller en tvåmans stocksåg. Samtidigt är det en kulturgärning att föra gamla kunskaper vidare.​


 

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

​Markberedning, plantering, röjning, gallring och avverkning – och sen markberedning
och plantering igen… Skogsbrukets kretslopp fortsätter i det oändliga och ger en unik
förnyelsebar råvara.

Inspiration En listig räv

Listig som en räv

​Klok som en uggla eller kanske pigg som en ekorre? Har du koll på talesätten?

Inspiration Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Möt Sydved Skogsdag i regn och rusk på distrikt Hylte.

Skogsdag i regn och rusk

Onsdag den 1 november bjöd Sydveds Viktor Mallander och Anders Persson in till skogsdag på Håkan Karlsson fastighet som ligger mellan Sjönevad och Krogsered. Temat var gallring.

Inspiration Så tar du hand om älgen efter skottet

Så tar du hand om älgen efter skottet

​Var sitter rullen på en älg? Och högreven? Hanteringen av viltet är helt avgörande för köttets kvalitet och smak, enligt Torsten Mörner på Svenska Jägareförbundet som här delar med sig av sina bästa tips.

Möt Sydved Artikelbild

Långsiktigt arbete i bokskogen ger resultat

Långsiktighet och ibland tålamod är A och O vad gäller bokskogsskötsel. Då kan man få så här fint resultat i bokskogen.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Möt Sydved Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerade

Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerad

Nu är även gallringsgruppen från Letskogs avverkningar diplomerad i Spårlös avverkning. Gruppen består av Andreas Malmkvist, Niklas Agtorp, Samuel Eriksson och Simon Andersson. Engagerade killar som denna krispiga novembermorgon var på plats långt före utsatt tid.

Inspiration En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

Inspiration Saffransbiscotti

Biscotti med smak av saffran

​Biscotti, den italienska skorpan, har blivit en svensk klassiker. Passar utmärkt till glöggen!

Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Kunskap Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken. Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen, tror att utvecklingen av drönare inom skogsbruket kommer att explodera inom bara ett par år.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Kunskap Fakta gallring

Fakta gallring

​Gallring är den viktigaste åtgärden du kan göra i skogen. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Dessutom kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid.

Inspiration Full fart i julgransfabriken

Full fart i julgransfabriken

​"Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del trädgårdsmästeri." Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och produktion av julgranar och pyntegrönt.

Möt Sydved Sydved byter telefonnummer

Vi byter telefonnummer på Sydved

​Från och med onsdag den 25 oktober upphör Sydveds gamla telefonnummer som börjar på 01046. Du når oss enkelt på våra gamla 070-nummer.

Möt Sydved Leverantörsbild från Over there

Så transporteras massaveden Over there

​På resa i Minnesota upptäckte Sydveds leverantör Björn Karlsson lastbilar lastade med massaved på "fel" håll. Ett sätt att lasta som förr förekom även i Sverige. Men även om vi inte gör så längre, så funkar denna lösning utmärkt för pappersbruket i Minnesota.

Möt Sydved Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Torsdagen den 19 Oktober samlades ett antal Sydvedare på Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Temat för dagen var bokskogsskötsel och Nils Gabrielsson, tidigare förvaltare på godset Trolle Ljungby, var med och delade med sig av sin livslånga erfarenhet av förvaltning av godsets skogar.
Inspiration Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?