Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Sågen – hederlig handkraft som håller än
Inspiration
Sågen - hederligt handkraft som håller än

Den som ville ha en riktigt högkvalitativ timmersvans under 1800-talet fick köpa sågen från Kanada och USA. Traditionen levde kvar i marknadsföringen även när svenska sågar blivit minst lika bra. Som på den här Sandviksågen från 50-talet döpt till Canada 500.

Sågen – hederlig handkraft som håller än

Fogsvansen, bågsågen och timmersvansen är de mest klassiska varianterna av sågar.  Men vid sidan av dessa finns en nästan oändligt omfångsrik flora av specialsågar för olika ändamål. Det handlar om allt från kirurgiska instrument till specialslipade blad för trädbeskärning och stamkvistning. Antagligen är det därför som sågen har haft – och fortfarande har – ett liv efter elektriciteten.

När sågade du ved med en klassisk bågsåg senast? Förmodligen var det inte igår – eller i år. Den användningen har fått ge vika för vedkapar och motorsågar. Däremot finns det andra fenomen i vår tid som talar till sågens fördel. När inredningsprogrammen på tv radar upp sig i tablåerna föds det nya hemmasnickare varje dag. För en sådan är fogsvansen ett oumbärligt universalverktyg. Billiga och stryktåliga gör de jobbet där eldrivna prylar inte passar eller där sladden är för kort.

Alltid plats för bra handsåg

Den här trenden gillas av Edsbynföretaget G-Man, en av två svenska producenter som fortfarande finns.

– Man sa redan för 30 år sedan att de här produkterna skulle försvinna. Men det finns alltid plats för en bra handsåg, säger vd Ulf Bäckström. Samtidigt måste han erkänna att marknaden inte ser ut att växa nämnvärt, åtminstone inte i Sverige.

– Vi får lita till exportsidan där det finns en starkt expanderande marknad. I många fattiga länder är elverktyg inte ens ett alternativ, säger Ulf Bäckström.

Svenska sågar har gott renommé

Professionella snickare och byggnadsarbetare använder handkraft allt mer sällan. Pelle Fältskog är snickare på Visingsö. Han berättar att det rör sig om en gång i veckan:

– Det är i vissa extremfall man plockar fram fogsvansen. Som exempelvis när jag girar ihop vindskivorna på plats uppe vid taket. Eller kanske om det är någon liten grej, som en liststump som ska sågas till. Då är det smidigt att ta till handsågen. Jag skulle i alla fall aldrig åka ut på ett jobb utan att ha med mig fogsvansen, säger han.

Svenska sågar har ett gott renommé världen runt. Men nuförtiden är det inte svenskt stål som biter. Både G-Man och Bahco (tidigare Sandvik) köper sitt stål från Tyskland och England.

Ändå är "Made in Sweden"-stämpeln fortfarande säljande. Det beror på den långa traditionen, yrkeskunskapen och den höga kvaliteten. Sågtillverkning är ett precisionsarbete av stora mått:

– Det handlar mycket om beräkningar, en hundradels millimeter kan ha betydelse. Geometri på hög nivå, säger Ulf Bäckström och börjar prata skränkning, tandspetsvinklar, spånrum och filningsfas.

Design, färg och form

I fabriken där 20 personer jobbar med produktionen är mycket automatiserat. Filmaskinen som slipar bågsågsbladrullar i stort sett dygnet runt, och fogsvansbladen stansas ut och slipas i en rasande fart. Därmed inte sagt att den mänskliga faktorn inte behövs. Ett vakande öga är nödvändigt för att kontrollera att maskinerna gör sitt jobb. Människans kunskap och påhittighet behövs också förstås när det gäller produktutveckling och att ta fram nya modeller.

– Fast nuförtiden handlar det mer om design, färg och form än nydanande uppfinningar, säger Ulf Bäckström och pekar på en timmersvans av 50-talsmodell.  Du ser, förutom att trähandtaget bytts mot plast har det egentligen inte hänt så mycket. Den senaste stora förändringen på området skedde när härdningen blev regel på 50-talet. Dessförinnan slipade användarna om sin såg när den blev slö i stället för att köpa en ny.

Genombrott på vikingatiden

Det är fascinerande att se hur ett verktyg i stort sett håller formen genom 1000 år. Visserligen finns det embryon till något som ser ut som en såg långt tidigare – det äldsta svenska fyndet har över 5000 år på nacken – men de var knappast användbara för träarbete:

– Nej, det var en flintasten som korshöggs för att få fram sågtänder. Hur pass effektiva de var är svårt att svara på och förmodligen användes de för att bearbeta skinn eller för att skära kvistar till bete åt boskapen, säger arkeolog Olle Hörfors.

För att hitta sågar som har likheter med dagens exemplar får vi gå tillbaka till vikingatiden.

De äldsta bevarade sågarna från svenska fynd hittades tillsammans med en mängd andra vikingatida timmermansverktyg i Mästermyren på Gotland. Vid den här tiden hade även uppfinningar som spik, borr och tunna plankor fått fäste i det som i dag kallas Sverige. Det är i det sammanhanget som sågens verkliga genombrott ska placeras in, enligt Olle Hörfors.

Nästa stora hopp i utvecklingen i vårt land kom under 1500-1600-talen. Då dyker de stora tvåmanssågarna upp för första gången i samband med att den växande stormakten behöver en större krigsflotta.

– Som så ofta i historien är det militära drivkrafter bakom många viktiga teknologiska genombrott, konstaterar Hörfors.

Både fälla och kapa

Inom skogsbruket skulle det dock dröja länge innan sågen blev ett verktyg för var man. Vi får faktiskt hoppa fram till 1800-talets andra hälft innan yxan började känna på verkligt tuff konkurrens.

En anledning var att sågar var så dyra att tillverka att nästan ingen hade råd att köpa dem. Uppgifter från Siljansfors skogsmuseum berättar exempelvis att en ny tvåmans stocksåg år 1844 kostade motsvarande 20 tolvtimmars dagsverken för en skogshuggare i Dalarna.

Först i slutet av århundradet var stocksågar i allmänt och utbrett bruk i de svenska skogarna, och då hade även timmersvansen gjort sitt intåg. Med den kunde huggaren både fälla och kapa trädet med samma verktyg. Timmersvansen regerade länge i skogen och det var inte förrän motorsågens intåg på 50- talet som den hade spelat ut sin roll.

Men det är en annan historia!

Bilder-sågen-Jens-009sol.jpgförhistorisk1sol.jpg
Svenska sågar har ett gott renommé. Men nuförtiden är det inte svenskt stål som biter. Både G-Man och Bahco köper sitt stål från Tyskland och England. Bild höger: Det här sågliknande redskapet är daterat till 3000 f kr.

 

Grundläggande sågkunskap

Sågen är ett verktyg som måste väljas med omsorg beroende på vilket resultat som önskas av arbetet. Förenklat sett är det tre avgörande egenskaper som styr: tändernas utformning, klingans form och tjocklek samt klingans härdning och skränkning.

Tänderna har tre uppgifter: Att skära av träets fibrer, att bryta loss de avskurna fibrerna så att det bildas spån, och slutligen att transportera bort spånen. För en fogsvans av standardmodell brukar det oftast finnas tre grundläggande tandningar att välja på: raktandning, snedtandning och universaltandning.

Raka tänder passar bäst för kapning, snedtandning är anpassad för att klyva virket längs träets fiber, och universaltandningen är, som namnet avslöjar, en blandning av de båda andra.

Klingans form och tjocklek kan i stort sett variera oändligt beroende på vad ändamålet är. På samma sätt är det med skränkningen, alltså hur mycket tänderna böjs ut åt sidorna. Ju bredare skränkning desto bredare snitt och mindre risk att bladet kläms fast.

 

Så får du fason på den gamla timmersvansen 

Gamla sågar finns i massor på logar, vindar och i uthus. Har du ingen är det lätt att hitta äldre exemplar på loppmarknader och auktioner. Förr härdade man inte sågarna, så även om de vid en första anblick verkar rostiga och obrukbara kan man i de flesta fall få dem i brukbart skick.

  1. Putsa bort all rost med duk eller sliprondell.
  2. Därefter ska du slipa och skränka tänderna. Filen bör vara enkelgradig och storleken varierar med varje såg. Grundjobbet är att få alla tänderna lika långa.
  3. Nu är det dags för formfilningen. Fila ena kanten på alla sågens tänder i ett sträck för att få in känslan för rätt vinkel, därefter de andra. Kom ihåg att filen ska skjutas ifrån kroppen och att sågbladet sitter stadigt.
  4. Nästa moment är att skränka tänderna, så att sågen inte ska klämmas fast i trädet när man fäller eller kapar. För detta krävs ett skränkjärn som garanterar att alla tänder viks ut lika mycket. Om några tänder viks ut mer än andra hugger sågen fast och om tänderna konsekvent är mer utvikta åt ena sidan kommer sågen att dra snett.
  5. Slutmomentet kallas för fasfilning och syftar till att få den slutgiltiga skärpan på tänderna. Man filar snett nedifrån och skärper varje tand från fyra håll.

Räkna inte med att resultatet blir perfekt första gången. Som med allt hantverk krävs det några misslyckade försök innan man lär sig!

Men belöningen är mödan värd, det är en häftig känsla att fälla en stor fura med en timmersvans eller en tvåmans stocksåg. Samtidigt är det en kulturgärning att föra gamla kunskaper vidare.​


 

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Hämtar in feed...

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Inspiration Nygallrat i Mörkhult - Gott och blandat

Nygallrat i Mörkhult – gott och blandat

​När man är van att hugga själv, så tänker man efter både en och två gånger innan man släpper in nytt folk i sin skog. Men för Anna-Lena Påhlsson i Mörkhult norr om Laholm blev vårens gallring en positiv upplevelse. "Jag var lite orolig när maskinen kom. Men när jag hade pratat med Peter och Jan-Christer så släppte det. De tänkte precis som jag – och det kändes tryggt."

Inspiration Välj rätt blomma till din midsommarkrans

Välj rätt blommor till din midsommarkrans

Nu är midsommarafton alldeles runt hörnet och snart är det dags att binda en krans. Att välja rätt blommor för dagen är inte alltid särskilt lätt. Vad är viktigt att tänka på? Här är tipsen som garanterar en fin krans dagen till ära. ​​​

Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Inspiration Nya vindar på Mostorps Gård

Nya vindar på Mostorps Gård

Mostorps Gård i halländska Slöinge är idag ett lantbruk med produktion av närproducerat nötkött, säger Peter von Braun. Skogen är idag inte huvudnäringen, men ett värdefullt komplement.

Möt Sydved Ett rådjurskid.

Oväntat möte med storögt rådjurskid

​Sydvedaren Josef Karlsson gjorde en gullig upptäckt på ett besök i Bredaryd. När han promenerade runt och inventerade plantor fick han plötsligt syn på ett ensamt rådjurskid som låg en bit bort.

Möt Sydved Torr vår älskar Granbarkborren

Granbarkborren älskar en torr vår

​Granbarkborren svärmar sedan ett par veckor tillbaka för andra gången i år. På distrikt Jönköping håller man därför ett extra öga i skogen för att skydda bestånden.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Inspiration Grillade vildsvinskotletter

Grillade vildsvinskotletter

​Vildsvin är ett smakrikt vilt som passar perfekt att lägga på grillen. Tillsammans med en fräsch avokadosallad och het mangosås lovar vi en riktig festmåltid.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Inspiration Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

​Det är inte alltid de stora avverkningarna som gör en skogsägare lyckligast. För Ingrid Andersson och Cecilia Andersson i Allgunnaryd utanför Lammhult är det skogsvården och det gemensamma arbetet som skänker den största glädjen.

Inspiration Checklista för distansskogsägaren

Checklista för dig som äger skog på distans

​Här får du som äger skog på distans, och kanske inte besöker din fastighet så ofta, tips på skogliga aktiviteter som det är bra att ha koll på.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Möt Sydved Nyanställda på utbildningsdag om grot

Nyanställda på utbildningsdag om grot

Grot är ett viktigt sortiment för Sydved, under torsdagen fick de nyanställda på distrikt Älmhult lära sig mer om hur grotvältan ska se ut och vad som är viktigt att tänka på vid hantering av grot. Utbildningen var ett initiativ av Stora Enso Bioenergis försörjningsledare Greger Johansson.

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?