Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Sågen – hederlig handkraft som håller än
Inspiration
Sågen - hederligt handkraft som håller än

Den som ville ha en riktigt högkvalitativ timmersvans under 1800-talet fick köpa sågen från Kanada och USA. Traditionen levde kvar i marknadsföringen även när svenska sågar blivit minst lika bra. Som på den här Sandviksågen från 50-talet döpt till Canada 500.

Sågen – hederlig handkraft som håller än

Fogsvansen, bågsågen och timmersvansen är de mest klassiska varianterna av sågar.  Men vid sidan av dessa finns en nästan oändligt omfångsrik flora av specialsågar för olika ändamål. Det handlar om allt från kirurgiska instrument till specialslipade blad för trädbeskärning och stamkvistning. Antagligen är det därför som sågen har haft – och fortfarande har – ett liv efter elektriciteten.

När sågade du ved med en klassisk bågsåg senast? Förmodligen var det inte igår – eller i år. Den användningen har fått ge vika för vedkapar och motorsågar. Däremot finns det andra fenomen i vår tid som talar till sågens fördel. När inredningsprogrammen på tv radar upp sig i tablåerna föds det nya hemmasnickare varje dag. För en sådan är fogsvansen ett oumbärligt universalverktyg. Billiga och stryktåliga gör de jobbet där eldrivna prylar inte passar eller där sladden är för kort.

Alltid plats för bra handsåg

Den här trenden gillas av Edsbynföretaget G-Man, en av två svenska producenter som fortfarande finns.

– Man sa redan för 30 år sedan att de här produkterna skulle försvinna. Men det finns alltid plats för en bra handsåg, säger vd Ulf Bäckström. Samtidigt måste han erkänna att marknaden inte ser ut att växa nämnvärt, åtminstone inte i Sverige.

– Vi får lita till exportsidan där det finns en starkt expanderande marknad. I många fattiga länder är elverktyg inte ens ett alternativ, säger Ulf Bäckström.

Svenska sågar har gott renommé

Professionella snickare och byggnadsarbetare använder handkraft allt mer sällan. Pelle Fältskog är snickare på Visingsö. Han berättar att det rör sig om en gång i veckan:

– Det är i vissa extremfall man plockar fram fogsvansen. Som exempelvis när jag girar ihop vindskivorna på plats uppe vid taket. Eller kanske om det är någon liten grej, som en liststump som ska sågas till. Då är det smidigt att ta till handsågen. Jag skulle i alla fall aldrig åka ut på ett jobb utan att ha med mig fogsvansen, säger han.

Svenska sågar har ett gott renommé världen runt. Men nuförtiden är det inte svenskt stål som biter. Både G-Man och Bahco (tidigare Sandvik) köper sitt stål från Tyskland och England.

Ändå är "Made in Sweden"-stämpeln fortfarande säljande. Det beror på den långa traditionen, yrkeskunskapen och den höga kvaliteten. Sågtillverkning är ett precisionsarbete av stora mått:

– Det handlar mycket om beräkningar, en hundradels millimeter kan ha betydelse. Geometri på hög nivå, säger Ulf Bäckström och börjar prata skränkning, tandspetsvinklar, spånrum och filningsfas.

Design, färg och form

I fabriken där 20 personer jobbar med produktionen är mycket automatiserat. Filmaskinen som slipar bågsågsbladrullar i stort sett dygnet runt, och fogsvansbladen stansas ut och slipas i en rasande fart. Därmed inte sagt att den mänskliga faktorn inte behövs. Ett vakande öga är nödvändigt för att kontrollera att maskinerna gör sitt jobb. Människans kunskap och påhittighet behövs också förstås när det gäller produktutveckling och att ta fram nya modeller.

– Fast nuförtiden handlar det mer om design, färg och form än nydanande uppfinningar, säger Ulf Bäckström och pekar på en timmersvans av 50-talsmodell.  Du ser, förutom att trähandtaget bytts mot plast har det egentligen inte hänt så mycket. Den senaste stora förändringen på området skedde när härdningen blev regel på 50-talet. Dessförinnan slipade användarna om sin såg när den blev slö i stället för att köpa en ny.

Genombrott på vikingatiden

Det är fascinerande att se hur ett verktyg i stort sett håller formen genom 1000 år. Visserligen finns det embryon till något som ser ut som en såg långt tidigare – det äldsta svenska fyndet har över 5000 år på nacken – men de var knappast användbara för träarbete:

– Nej, det var en flintasten som korshöggs för att få fram sågtänder. Hur pass effektiva de var är svårt att svara på och förmodligen användes de för att bearbeta skinn eller för att skära kvistar till bete åt boskapen, säger arkeolog Olle Hörfors.

För att hitta sågar som har likheter med dagens exemplar får vi gå tillbaka till vikingatiden.

De äldsta bevarade sågarna från svenska fynd hittades tillsammans med en mängd andra vikingatida timmermansverktyg i Mästermyren på Gotland. Vid den här tiden hade även uppfinningar som spik, borr och tunna plankor fått fäste i det som i dag kallas Sverige. Det är i det sammanhanget som sågens verkliga genombrott ska placeras in, enligt Olle Hörfors.

Nästa stora hopp i utvecklingen i vårt land kom under 1500-1600-talen. Då dyker de stora tvåmanssågarna upp för första gången i samband med att den växande stormakten behöver en större krigsflotta.

– Som så ofta i historien är det militära drivkrafter bakom många viktiga teknologiska genombrott, konstaterar Hörfors.

Både fälla och kapa

Inom skogsbruket skulle det dock dröja länge innan sågen blev ett verktyg för var man. Vi får faktiskt hoppa fram till 1800-talets andra hälft innan yxan började känna på verkligt tuff konkurrens.

En anledning var att sågar var så dyra att tillverka att nästan ingen hade råd att köpa dem. Uppgifter från Siljansfors skogsmuseum berättar exempelvis att en ny tvåmans stocksåg år 1844 kostade motsvarande 20 tolvtimmars dagsverken för en skogshuggare i Dalarna.

Först i slutet av århundradet var stocksågar i allmänt och utbrett bruk i de svenska skogarna, och då hade även timmersvansen gjort sitt intåg. Med den kunde huggaren både fälla och kapa trädet med samma verktyg. Timmersvansen regerade länge i skogen och det var inte förrän motorsågens intåg på 50- talet som den hade spelat ut sin roll.

Men det är en annan historia!

Bilder-sågen-Jens-009sol.jpgförhistorisk1sol.jpg
Svenska sågar har ett gott renommé. Men nuförtiden är det inte svenskt stål som biter. Både G-Man och Bahco köper sitt stål från Tyskland och England. Bild höger: Det här sågliknande redskapet är daterat till 3000 f kr.

 

Grundläggande sågkunskap

Sågen är ett verktyg som måste väljas med omsorg beroende på vilket resultat som önskas av arbetet. Förenklat sett är det tre avgörande egenskaper som styr: tändernas utformning, klingans form och tjocklek samt klingans härdning och skränkning.

Tänderna har tre uppgifter: Att skära av träets fibrer, att bryta loss de avskurna fibrerna så att det bildas spån, och slutligen att transportera bort spånen. För en fogsvans av standardmodell brukar det oftast finnas tre grundläggande tandningar att välja på: raktandning, snedtandning och universaltandning.

Raka tänder passar bäst för kapning, snedtandning är anpassad för att klyva virket längs träets fiber, och universaltandningen är, som namnet avslöjar, en blandning av de båda andra.

Klingans form och tjocklek kan i stort sett variera oändligt beroende på vad ändamålet är. På samma sätt är det med skränkningen, alltså hur mycket tänderna böjs ut åt sidorna. Ju bredare skränkning desto bredare snitt och mindre risk att bladet kläms fast.

 

Så får du fason på den gamla timmersvansen 

Gamla sågar finns i massor på logar, vindar och i uthus. Har du ingen är det lätt att hitta äldre exemplar på loppmarknader och auktioner. Förr härdade man inte sågarna, så även om de vid en första anblick verkar rostiga och obrukbara kan man i de flesta fall få dem i brukbart skick.

  1. Putsa bort all rost med duk eller sliprondell.
  2. Därefter ska du slipa och skränka tänderna. Filen bör vara enkelgradig och storleken varierar med varje såg. Grundjobbet är att få alla tänderna lika långa.
  3. Nu är det dags för formfilningen. Fila ena kanten på alla sågens tänder i ett sträck för att få in känslan för rätt vinkel, därefter de andra. Kom ihåg att filen ska skjutas ifrån kroppen och att sågbladet sitter stadigt.
  4. Nästa moment är att skränka tänderna, så att sågen inte ska klämmas fast i trädet när man fäller eller kapar. För detta krävs ett skränkjärn som garanterar att alla tänder viks ut lika mycket. Om några tänder viks ut mer än andra hugger sågen fast och om tänderna konsekvent är mer utvikta åt ena sidan kommer sågen att dra snett.
  5. Slutmomentet kallas för fasfilning och syftar till att få den slutgiltiga skärpan på tänderna. Man filar snett nedifrån och skärper varje tand från fyra håll.

Räkna inte med att resultatet blir perfekt första gången. Som med allt hantverk krävs det några misslyckade försök innan man lär sig!

Men belöningen är mödan värd, det är en häftig känsla att fälla en stor fura med en timmersvans eller en tvåmans stocksåg. Samtidigt är det en kulturgärning att föra gamla kunskaper vidare.​


 

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Sydved på traditionsenlig skogsdag i Virestad

Sydved på traditionsenlig skogsdag i Virestad

​Lördagen den 14 mars arrangerade LRF traditionsenlig skogsdag i Linnefälle, strax utanför Virestad. Sydvedarna Lars-Göran Eriksson, Niklas Johansson, Ludwig Björkman och Greger Nilsson var på plats för att prata gallring och visa upp en beståndsgående Rottne H8 i sistagallring.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Inspiration Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Hos skickliga golvtillverkaren Kährs i Nybro blir vackra ekar till lika vackra golv som efterfrågas i hela Europa. Kährs är en av Europas ledande golvtillverkare och Sveriges största köpare av ektimmer.

Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Möt Sydved Gallringsakademin

Gallringsakademin utbildar i Tönnersjöhedens försökspark

​Förra veckan var det dags för Gallringsakademins grundutbildning i Tönnersjöhedens försökspark. Med på Sydveds utbildning var nyanställda inköpare och gallringsentreprenörer från fem av Sydveds distrikt.

Inspiration Tax

Tax

Här har vi en charmig och självständig hund med mycket energi och vilja!
Möt Sydved Missa inte skogsdag med Terri och Ponsse på Lönsholma!

Missa inte skogsdag med Terri och Ponsse på Lönsholma!

Välkommen till distrikt Hässleholms skogsdag lördagen den 28 april. Platsen är Lönsholma utanför Vittsjö, hos Ulla och Göran Jansson

Inspiration Glada är en skicklig flygare.

Glada

​Gladan var förr en utpräglad flyttfågel och när den anlände till Skåne i mars var det sed att börja äta merafton, en måltid mellan middag och kvällsvard. Den skicklige flygaren kallades därför också för meraftonsfågel.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så styr du upp planteringshelgen

Så styr du upp planteringshelgen

​Hygget är markberett och plantorna beställda. Släkten är inkallad och nu ska plantorna i jorden. Men hur sjutton styr man upp planteringshelgen på ett bra sätt? Och hur mycket hinner man med? Sydvedare Johan Källeskog hjälper dig med planeringen.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Inspiration Fixa gårdsplanen – gårdens hjärta!

Fixa gårdsplanen – gårdens hjärta!

Det är de små detaljerna på gårdsplanen som gör det. Nu när våren kommer är det perfekt tid att att fixa till detta gårdens hjärta. Kombinera gammalt med lite nytt och gårdsplanen får liv som aldrig förr!

Inspiration Hallonmuffins med  vaniljglasyr

Hallonmuffins med frisk vaniljglasyr

Lätt och smidigt bakar man bärmuffins på hallon, blåbär eller annat sött som just då finns i trädgården. Med vaniljglasyren förvandlar man bakverken till delikata bakelser som passar till och med de finaste kaffekalasen i bersån.
Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Nöjda leverantörer i Stora Bjälkabygget

Nöjda leverantörer i Stora Bjälkabygget

​Det är alltid roligt när man får ett erkännande från uppdragsgivaren, att de är tillfreds med arbetet som utförs. Här delar vi med oss av några bilder från leverantörer som var nöjda med avverkningen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Stefan Sjögren är ny entreprenör på distrikt Jönköping

​I byn Hjulvhult strax utanför Hestra. gallrar just nu Stefan Sjögrens skogsentreprenad. Sydvedare Mattias Svensson träffar Stefan när han är i full gång med en sistagallring av ett vackert tallbestånd.

Möt Sydved En avverkning bland många ...

En avverkning bland många ...

​Det hör inte till vanligheten att man hugger en, som på många ställen i landet är ett relativt sällsynt trädslag. Men här på en ö utanför Karlskrona är läget ett annat. Här har enen i princip tagit över hela ön och håller tillbaka all annan flora och markvegetation. Därför har man nu gallrat bland enbuskarna för att göra plats till annat. 

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved Jesper Gustavssons Åkeri i Kallinge nyinvesterar

Jesper Gustavssons Åkeri i Kallinge nyinvesterar

​Jesper Gustavssons Åkeri, som är beläget i Kallinge, har nyligen investerat i ett nytt komplett ekipage, en Volvo FH 750 Euroklass.

Kunskap Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

​Många skogsägare väljer att ta ut grenar och toppar, så kallad grot, när de föryngringsavverkar på sin fastighet. Men alla kanske inte tänker på att grot innehåller mycket energi som kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart. Här följer du skogsbränslets väg från hygge till värmeverk och till hemmet!

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?