Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Tomtar och troll – skogens väsen
Inspiration
Artikelbild

Tomtar och troll – skogens väsen

Skogen och naturen har triggat fantasin hos människan i alla tider, och skapat berättelser om älvor och vättar och andra väsen. Här får du en kort presentation av våra vanligaste väsen enligt folktron.

Tomten
En gestalt i nordisk folktro som tänktes råda över gårdens väl och ve. Hade vresigt temperament och såg ut som en liten vadmalsklädd bonde.

Det gällde att hålla sig väl med tomten och inte förarga honom på något sätt. Då såg han till att det gick bra för gården och hjälpte till med sådant som skörden eller larmade vid eldsvådor. Om man misskötte djuren eller inte behandlade honom väl kunde han hämnas.

I en av många sägner kring tomten sägs att han i ilskan över att det inte fanns någon smörklick i julgröten slår ihjäl en ko. Många brukade sätta ut en stor skål med gröt till tomten vid jul för att hålla honom på gott humör.

Skogsrået
Ett väsen som i folktron troddes råda över skogen och alla dess djur. Kolare, tjärbrännare och andra män som arbetade ensamma i skogen kunde få besök av en förförisk kvinna som ville bli älskarinna åt dem. Framifrån var hon skön, men när hon vände ryggen till var hennes rygg urholkad som en rutten trädstam.

Ibland varnade hon för faror och andra gånger, exempelvis om en man värjde sig mot hennes närmanden, kunde hon ställa till mycket besvär för honom. Ofta gav man skogsrået skulden för missöden i skogen. Bommade man med ett skott eller gick vilse i skogen skyllde man på skogsrået.

Kallades även skogssnuvan, skogsfrun, råndan eller skogstippan.

Näcken
Ett vattenväsen som höll till i vattendrag och lockade till sig människor, särskilt unga kvinnor, genom att spela vackert på fiol. I sydligaste Sverige var han en stor förförare, så kvinnor fick undvika bäckar och sjöar där han höll till. Särskilt farligt lär det ha varit då näckrosorna blommade.

Gamla tiders näck var sällan naken, utan var ordentligt klädd med grå vadmalskläder. Nästan alla väsen kunde skifta gestalt, men näcken var den skickligaste.

Näcken uppfattades ofta som farlig, både för att man trodde att han kunde dränka människor och för att han kunde alstra sjukdomar.

Han var också spelman med magiskt tvingande spel, men kunde också lära ut konsten att spela fiol till människor. I Sydsverige kallades näcken även älven, ellen, bäckamannen, bäckahästen och strömkarl.

Älvor
Älvorna beskrivs ofta som vitklädda, dansande kvinnovarelser som visade sig vid gryningen eller skymningen. I äldre tradition fanns även älvakungar.

Bodde under jorden, men höll vanligen till i skogar, berg, kullar och runt gravhögar. Där älvorna hade dansat kunde man se ringar i gräset.

Älvorna betraktades som sjukdomsalstrare. Om man störde dem, till exempel genom att passera över eller smutsa ned i en älvring, fanns risk att de skulle hämnas. Älvorna kunde till exempel blåsa på benen så att de blev fulla av utslag – älvablåst.

Bilden av dimslöjor som dansande älvor över sankta ängar kommer från romantikens konstnärer och författare.

Troll
Människoliknande väsen som bodde i berg, gravhögar eller skogar. De levde i stort sett som människor och för många troll var boskapsskötsel den främsta näringen.

Trollen såg ut som människor; i många fall var de till och med vackrare än människorna, åtminstone trollflickorna. Endast då och då beskrivs trollen som fula och anskrämliga.

De kunde leva i grannsämja med människorna, men ofta beskrevs de som tjuvaktiga och farliga. Det pratades om människor som hade blivit bergtagna av trollen, det vill säga lurade in till deras boningar inne i berget och sedan fått sitta där en längre eller kortare tid.

Trollen kunde också röva bort nyfödda barn och ersätta det med en trollunge, en bortbyting. I folksagorna är trollen identiska med jättarna. Deras roll är då att vara övernaturligt stora och farliga motståndare till sagornas hjältar.

Vättar
I sydsvensk folktro kan man höra talas om vättar – ett underjordiskt väsen som lever under jorden, i berg eller stenbumlingar. Är fredliga och bor ofta i närheten av människornas bostäder och har bara kontakt med gårdsfolket om de blir uppretade, till exempel om smutsvatten eller urin tränger ned till dem. Då kan de hämnas på korna eller ge barnen sjukdomar.

I norrländsk folktro finns vittror som på många sätt uppträder som vättarna. Särskilt vittrorna förknippades med fäbodlivet och det sades att de höll egen boskap. Vittrornas kor påstods ge mycket mer mjölk än människornas. Då och då ägnade sig vittrorna åt bergtagning och att byta barn, på samma sätt som trollen.

Vitterkvinnorna, som kunde vara mycket vackra, tyckte också om att förföra ensamma män.

Liten bild

Tomten var en gestalt i nordisk folktro som tänktes råda över gårdens väl och ve.

Liten bild

Framifrån var skogsrået skön, men när hon vände ryggen till var hennes rygg urholkad som en rutten trädstam.

Liten bild

Näcken höll till i vattendrag och lockade till sig människor genom att spela vackert på fiol.

Liten bild

Älvorna beskrivs ofta som vitklädda, dansande kvinnovarelser som visade sig vid gryningen eller skymningen.

Liten bild

Trollen var människoliknande väsen som bodde i berg, gravhögar eller skogar.

Liten bild

Vättarna var fredliga och bodde ofta i närheten av människornas bostäder; under jorden, i berg eller stenbumlingar.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

​Markberedning, plantering, röjning, gallring och avverkning – och sen markberedning
och plantering igen… Skogsbrukets kretslopp fortsätter i det oändliga och ger en unik
förnyelsebar råvara.

Inspiration En listig räv

Listig som en räv

​Klok som en uggla eller kanske pigg som en ekorre? Har du koll på talesätten?

Inspiration Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Möt Sydved Skogsdag i regn och rusk på distrikt Hylte.

Skogsdag i regn och rusk

Onsdag den 1 november bjöd Sydveds Viktor Mallander och Anders Persson in till skogsdag på Håkan Karlsson fastighet som ligger mellan Sjönevad och Krogsered. Temat var gallring.

Inspiration Så tar du hand om älgen efter skottet

Så tar du hand om älgen efter skottet

​Var sitter rullen på en älg? Och högreven? Hanteringen av viltet är helt avgörande för köttets kvalitet och smak, enligt Torsten Mörner på Svenska Jägareförbundet som här delar med sig av sina bästa tips.

Möt Sydved Artikelbild

Långsiktigt arbete i bokskogen ger resultat

Långsiktighet och ibland tålamod är A och O vad gäller bokskogsskötsel. Då kan man få så här fint resultat i bokskogen.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Möt Sydved Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerade

Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerad

Nu är även gallringsgruppen från Letskogs avverkningar diplomerad i Spårlös avverkning. Gruppen består av Andreas Malmkvist, Niklas Agtorp, Samuel Eriksson och Simon Andersson. Engagerade killar som denna krispiga novembermorgon var på plats långt före utsatt tid.

Inspiration En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

Inspiration Saffransbiscotti

Biscotti med smak av saffran

​Biscotti, den italienska skorpan, har blivit en svensk klassiker. Passar utmärkt till glöggen!

Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Kunskap Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken. Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen, tror att utvecklingen av drönare inom skogsbruket kommer att explodera inom bara ett par år.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Kunskap Fakta gallring

Fakta gallring

​Gallring är den viktigaste åtgärden du kan göra i skogen. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Dessutom kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid.

Inspiration Full fart i julgransfabriken

Full fart i julgransfabriken

​"Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del trädgårdsmästeri." Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och produktion av julgranar och pyntegrönt.

Möt Sydved Sydved byter telefonnummer

Vi byter telefonnummer på Sydved

​Från och med onsdag den 25 oktober upphör Sydveds gamla telefonnummer som börjar på 01046. Du når oss enkelt på våra gamla 070-nummer.

Möt Sydved Leverantörsbild från Over there

Så transporteras massaveden Over there

​På resa i Minnesota upptäckte Sydveds leverantör Björn Karlsson lastbilar lastade med massaved på "fel" håll. Ett sätt att lasta som förr förekom även i Sverige. Men även om vi inte gör så längre, så funkar denna lösning utmärkt för pappersbruket i Minnesota.

Möt Sydved Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Torsdagen den 19 Oktober samlades ett antal Sydvedare på Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Temat för dagen var bokskogsskötsel och Nils Gabrielsson, tidigare förvaltare på godset Trolle Ljungby, var med och delade med sig av sin livslånga erfarenhet av förvaltning av godsets skogar.
Inspiration Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?