Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Yxan – på hugget genom årtusenden
Inspiration
Artikelbild

Yxan – på hugget genom årtusenden

Verktyg kommer och går – men yxan, kniven och sågen består. Det där ordstävet finns egentligen inte, men håll med om att det låter rätt bra! På senare år har elverktygen formligen exploderat i omfattning och gamla beprövade lösningar har fått ge vika. Men vissa redskap är för bra, för grundläggande för att bytas ut. Läs om skogens tre grundläggande verktyg. Först ut är yxan, en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar någonsin.

Varje gång du svingar en yxa mot en vresig vedklabbe eller kvistar en nyfälld trädstam gör du något som människor gjort före dig i många tusentals år. För professionellt bruk i stor skala har yxan sedan länge förlorat sin betydelse. Visserligen har varje snickare och båtbyggare naturligvis ändamålsenliga yxor i verktygsboxen, men i skogsbruket är den ett minne blott. 

I våra dagar är det istället på jaktturen, under campingsemestern och framför allt på vedbacken som yxan har sin mest naturliga hemvist. Att hugga sin egen ved har blivit en växande folkrörelse, och förutom lägre energikostnader får hemmaeldaren även lite nyttig motion. 

Yxspår miljoner år tillbaka

Sett i backspegeln har yxan varit betydligt mer grundläggande än så, och de äldsta spåren går flera miljoner år tillbaka i tiden. Arkeologen Olle Hörfors anser till och med att användandet av yxliknande stenar är något som definierar att vara människa.

– Om en schimpans hittar en rund sten som ligger bra i handen kan den använda stenen att hugga och slå med. Men den förstår inte att man kan behålla den och göra den bättre.

Steget från den enkla stenen i handen till något som liknar våra yxor lät dock vänta på sig. I Norden är de äldsta fynden av stenyxor med skaft av trä eller ben daterade till omkring 9000 fKr.

Järn som material blev inte vanligt förrän omkring 500 f Kr, men därefter har yxan sett i princip likadan ut: Ett skaft av trä och ett huvud av smitt stål.

– Nästa stora grej kommer faktiskt inte förrän med plastens intåg på 1950- talet, säger Olle Hörfors.

Yxan gjorde jobbet

Yxans oerhörda betydelse för människan gäller inte bara riktigt långt tillbaka i historien. Kom ihåg att vårt lands välstånd fick en flygande start i och med det storskaliga skogsbrukets start under mitten av 1800-talet. Givetvis var det de ångdrivna sågverken som gjorde att virket kunde exploateras i högre tempo. Men för huggarna i skogen var det handkraft med yxa och såg som gjorde jobbet. Skogsbolagen behövde ofantliga mängder av verktyg och små och stora smedjor startades i rask takt.

När motorsågen under 1950- och 60- talen slog ut yxan som redskap i skogsbruket försvann även de flesta producenterna. Försöken att effektivisera tillverkningen hjälpte inte och försäljningen av yxor sjönk drastiskt.

Renässans i svenska hem

I dag finns bara tre inhemska producenter kvar: Gränsfors, Hultafors och Wetterlings. Dessa har kunnat överleva genom att lämna det storskaliga och återvända till gamla beprövade metoder att smida yxor. Med hjälp av offensiv marknadsföring och produkter av hög kvalitet har yxan fått något av en renässans i de svenska hemmen.

På Hultsbruk utanför Norrköping arbetar 18 personer med tillverkning åt Hultafors. Här finns traditioner som hållits levande sedan slutet av 1600- talet, och fortfarande tillverkas yxor med hantverksmässiga metoder.

– Vi bytte inriktning i början av 90- talet. Då slutade vi använda plaster och färger i produktionen. Nu är det bara återvinningsbart naturmaterial som gäller. Vi visar träet och stålet som det ser ut och döljer inget, berättar platschef Bo Wetterhall.

Stålbitar hamras till yxhuvudyxan

Hjärtat i fabriken är den stora excenterpressen där stålbitarna hamras ut till yxhuvuden. Där, i hettan bredvid ugnarna, jobbar Michael Crgonja och Kurt Johansson för dagen med klyvyxor. Michael är försmed och sköter grovjobbet. Sedan tar Kurt över, gör finjusteringar och bankar dit den klassiska stämpeln.

Arbetet är krävande och det fordras känsla för form, god förmåga att mäta med ögonen och kunskap i att kunna "läsa" stålets temperatur för att slutprodukten ska bli bra. När huvudet svalnat ska eggen slipas och få ett skaft av amerikansk hickory. De billigare modellerna  obotslipas, men den lite exklusivare Classic-serien brynes fortfarande för hand.

– Hur fin en yxa är beror, förutom stålets kvalitet, på hur mycket den bearbetas. Ju fler hammarslag desto bättre hårdhet och kvalitet, säger Bo Wetterhall.

Försäljningstopp i juletid

Under en normal arbetsvecka produceras omkring 2000 yxor av olika sorter på Hultsbruk. Norden är den största marknaden, därefter följer Nya Guinea och Sydafrika. Till de länderna gäller särskilda krav. Där ska yxorna se ut som de gjorde på 1970-talet i Sverige. Mycket plast, färg och blankpolerat stål alltså!

– Vi har försökt att lansera de modeller som vi säljer mest av här hemma, men det blev  tvärstopp. Försäljarna trodde vi försökte lura på dem gamla grejer, säger Bo och skrattar.

 Hur ser då yxans framtid ut? Om vi  får tro Bo Wetterhall är marknaden stabil. Kvalitetsprodukter finns det alltid en marknad för, anser han.

– Försäljningskurvan har vänt uppåt igen och ligger nu ganska konstant. Billiga, valsade importyxor vänder sig till en annan kundgrupp än de svenska produkterna, säger han.

Bäst går affärerna kring juletid, det har blivit populärt att ge bort en exklusiv yxa till nära och kära. En annan försäljningstopp infaller i början av november. Andra söndagen i den månaden firar vi ju fars dag, och allt fler verkar byta bort slipsen mot en snygg yxa. Det tror vi att farsgubben gillar!

hulstsbruk2sol.jpg hultsbruk9sol.jpg
Smeden Michael Crgonja lyfter de glödgande stålämnena från ugnen och hamrar fram dem till önskat resultat. När yxhuvudena svalnat är det dags för slipning och skaftning.

 

Yxkunskap och skötsel

Huggande och täljande yxor

Variationen i olika yxors utformning och användning är mycket stor, men i grunden skiljer man mellan huggande och täljande yxor. Huggyxan är gjord för att spräcka isär och hugga av fibrerna i träet, medan exempelvis en snickaryxa med sin långa, tunna och raka egg gör det möjligt att tälja i träet.

En kvalitetsyxa som sköts rätt och inte får allvarliga skador håller i princip hur länge som helst. Viktigast för livslängden är att använda den till det den är ämnad för. Exempelvis ska man aldrig slå på nacken (bakdelen) eller använda yxan som slägga. Endast en särskild släggyxa klarar sådana påfrestningar.

Slipning

Att slipa rätt är också viktigt. Först åtgärdas större jack med slipmaskin eller flatfil. Det gäller då att vara försiktig så att inte eggen blir för varm och härdningen förstörs. Sedan är det dags för finlir och då är våtslipning med en roterande slipsten att föredra. Som avslutning brynes eggen med ett fint bryne. Kom ihåg att vända yxan ofta så att bryningen blir likartad på båda sidor.

Oljning

Som slutkläm är det bra att olja in yxhuvudet med linolja och se över skaftet, lite olja där också skadar inte. Den som följer dessa enkla råd får en yxa som kan gå i arv i flera generationer.

 

Yxkastning

yxkastning1sol.jpg
När det ska vankas lite äventyr och spänning på företagets kickoff plockas allt oftare den dubbeleggade storyxan fram. Det lite skräckinjagande redskapet brukades förr i världen för timmerhuggning, men har de senaste 30 åren fått ett nytt användningsområde: yxkastning.

Varenda marknad eller turistattraktion med koppling till friluftsliv har yxkastning på programmet.

Dagens yxkastarsport utvecklades av kanadensiska skogshuggare på 1800-talet. När de fick tråkigt under de månadslånga huggarlägren började de att kasta sina yxor mot mål. Yxorna hade ett blad för kvistning och ett för huggning, vilket visade sig ge den balans som gjorde dem idealiska som kastverktyg.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Kunskap Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

​Många gränslinjer växer igen med åren och det är inte alltid lätt att veta var skiljelinjen mellan den egna och grannens fastighet går. Men för dig som äger en skogsfastighet är tydliga gränser i det närmaste ett måste, inte minst vid avverkning och annat skogsbrukande.

Inspiration Nygallrat i Slagdala

Nygallrat i Slagdala

​Vi har nyss gallrat 7 hektar hos nyblivne skogsägaren Tobias Hägg i Slagdala. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

​Det finns få professionella motormanuella huggare kvar i Sverige, men efterfrågan är stor.  Stefan Johnsson och Matti Hänninen tillhör proffsen, och har arbetat tillsammans i över 30 år.

Möt Sydved Hur påverkas egentligen träden av torkan?

Hur påverkas egentligen träden av torkan?

​En rekordvarm maj månad har ökat brandrisken i våra skogar, men också skogens välmående i allmänhet påverkas av väderleken.

Inspiration Nygallrat i Mörkhult - Gott och blandat

Nygallrat i Mörkhult – gott och blandat

​När man är van att hugga själv, så tänker man efter både en och två gånger innan man släpper in nytt folk i sin skog. Men för Anna-Lena Påhlsson i Mörkhult norr om Laholm blev vårens gallring en positiv upplevelse. "Jag var lite orolig när maskinen kom. Men när jag hade pratat med Peter och Jan-Christer så släppte det. De tänkte precis som jag – och det kändes tryggt."

Inspiration Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

​Praktfull med sina tydliga ränder och taggiga fenor. Enligt sägnen fick abborren sin vackra teckning när Sankte Per tappade sina nycklar i en damm och abborren vägrade hjälpa till att ta upp dem. De andra fiskarna blev då så arga att de randade (slog) abborren så hårt att ränderna sitter i än idag.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Kunskap Artikelbild

Snytbaggeskydd: mekaniska skydd ersätter kemisk behandling

​Har du en FSC® (C015573)-certifierad fastighet? Kom då ihåg att 2018 är sista året som
det är tillåtet att sätta kemiskt behandlade plantor.

Möt Sydved Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

​Lagom till midsommar anlände Vidigssons skogsavverkningars nya skördare till skogen och måndag morgon kunde den starta upp sitt första gallringsuppdrag. Den nya skördaren är en John Deere 1070G. Maskinens hemområde kommer att vara i skogarna runt Hallaryd och Osby, i gränstrakterna mellan Skåne och Småland.

Möt Sydved Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

​Distrikt Älmhults och Stora Enso Bioenergis flisentreprenör Skabe flis AB har under senaste veckan provkört den nya lastbilshuggen i trakterna runt Växjö.

Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Möt Sydved Johan Olsson förstärker distrikt Älmhult

Johan Olsson förstärker distrikt Kalmar

​Johan Olsson är ny inköpare på distrikt Kalmar. Kontakta gärna Johan om du har skogliga frågor eller vill att han kommer ut till dig och din fastighet.

Inspiration Gremolata med hasselnötter

Gremolata med hasselnötter

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Ett rådjurskid.

Oväntat möte med storögt rådjurskid

​Sydvedaren Josef Karlsson gjorde en gullig upptäckt på ett besök i Bredaryd. När han promenerade runt och inventerade plantor fick han plötsligt syn på ett ensamt rådjurskid som låg en bit bort.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?