Sydved.se / Skogsägarliv / Kultur och historia / Yxan – på hugget genom årtusenden
Inspiration
Artikelbild

Yxan – på hugget genom årtusenden

Verktyg kommer och går – men yxan, kniven och sågen består. Det där ordstävet finns egentligen inte, men håll med om att det låter rätt bra! På senare år har elverktygen formligen exploderat i omfattning och gamla beprövade lösningar har fått ge vika. Men vissa redskap är för bra, för grundläggande för att bytas ut. Läs om skogens tre grundläggande verktyg. Först ut är yxan, en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar någonsin.

Varje gång du svingar en yxa mot en vresig vedklabbe eller kvistar en nyfälld trädstam gör du något som människor gjort före dig i många tusentals år. För professionellt bruk i stor skala har yxan sedan länge förlorat sin betydelse. Visserligen har varje snickare och båtbyggare naturligvis ändamålsenliga yxor i verktygsboxen, men i skogsbruket är den ett minne blott. 

I våra dagar är det istället på jaktturen, under campingsemestern och framför allt på vedbacken som yxan har sin mest naturliga hemvist. Att hugga sin egen ved har blivit en växande folkrörelse, och förutom lägre energikostnader får hemmaeldaren även lite nyttig motion. 

Yxspår miljoner år tillbaka

Sett i backspegeln har yxan varit betydligt mer grundläggande än så, och de äldsta spåren går flera miljoner år tillbaka i tiden. Arkeologen Olle Hörfors anser till och med att användandet av yxliknande stenar är något som definierar att vara människa.

– Om en schimpans hittar en rund sten som ligger bra i handen kan den använda stenen att hugga och slå med. Men den förstår inte att man kan behålla den och göra den bättre.

Steget från den enkla stenen i handen till något som liknar våra yxor lät dock vänta på sig. I Norden är de äldsta fynden av stenyxor med skaft av trä eller ben daterade till omkring 9000 fKr.

Järn som material blev inte vanligt förrän omkring 500 f Kr, men därefter har yxan sett i princip likadan ut: Ett skaft av trä och ett huvud av smitt stål.

– Nästa stora grej kommer faktiskt inte förrän med plastens intåg på 1950- talet, säger Olle Hörfors.

Yxan gjorde jobbet

Yxans oerhörda betydelse för människan gäller inte bara riktigt långt tillbaka i historien. Kom ihåg att vårt lands välstånd fick en flygande start i och med det storskaliga skogsbrukets start under mitten av 1800-talet. Givetvis var det de ångdrivna sågverken som gjorde att virket kunde exploateras i högre tempo. Men för huggarna i skogen var det handkraft med yxa och såg som gjorde jobbet. Skogsbolagen behövde ofantliga mängder av verktyg och små och stora smedjor startades i rask takt.

När motorsågen under 1950- och 60- talen slog ut yxan som redskap i skogsbruket försvann även de flesta producenterna. Försöken att effektivisera tillverkningen hjälpte inte och försäljningen av yxor sjönk drastiskt.

Renässans i svenska hem

I dag finns bara tre inhemska producenter kvar: Gränsfors, Hultafors och Wetterlings. Dessa har kunnat överleva genom att lämna det storskaliga och återvända till gamla beprövade metoder att smida yxor. Med hjälp av offensiv marknadsföring och produkter av hög kvalitet har yxan fått något av en renässans i de svenska hemmen.

På Hultsbruk utanför Norrköping arbetar 18 personer med tillverkning åt Hultafors. Här finns traditioner som hållits levande sedan slutet av 1600- talet, och fortfarande tillverkas yxor med hantverksmässiga metoder.

– Vi bytte inriktning i början av 90- talet. Då slutade vi använda plaster och färger i produktionen. Nu är det bara återvinningsbart naturmaterial som gäller. Vi visar träet och stålet som det ser ut och döljer inget, berättar platschef Bo Wetterhall.

Stålbitar hamras till yxhuvudyxan

Hjärtat i fabriken är den stora excenterpressen där stålbitarna hamras ut till yxhuvuden. Där, i hettan bredvid ugnarna, jobbar Michael Crgonja och Kurt Johansson för dagen med klyvyxor. Michael är försmed och sköter grovjobbet. Sedan tar Kurt över, gör finjusteringar och bankar dit den klassiska stämpeln.

Arbetet är krävande och det fordras känsla för form, god förmåga att mäta med ögonen och kunskap i att kunna "läsa" stålets temperatur för att slutprodukten ska bli bra. När huvudet svalnat ska eggen slipas och få ett skaft av amerikansk hickory. De billigare modellerna  obotslipas, men den lite exklusivare Classic-serien brynes fortfarande för hand.

– Hur fin en yxa är beror, förutom stålets kvalitet, på hur mycket den bearbetas. Ju fler hammarslag desto bättre hårdhet och kvalitet, säger Bo Wetterhall.

Försäljningstopp i juletid

Under en normal arbetsvecka produceras omkring 2000 yxor av olika sorter på Hultsbruk. Norden är den största marknaden, därefter följer Nya Guinea och Sydafrika. Till de länderna gäller särskilda krav. Där ska yxorna se ut som de gjorde på 1970-talet i Sverige. Mycket plast, färg och blankpolerat stål alltså!

– Vi har försökt att lansera de modeller som vi säljer mest av här hemma, men det blev  tvärstopp. Försäljarna trodde vi försökte lura på dem gamla grejer, säger Bo och skrattar.

 Hur ser då yxans framtid ut? Om vi  får tro Bo Wetterhall är marknaden stabil. Kvalitetsprodukter finns det alltid en marknad för, anser han.

– Försäljningskurvan har vänt uppåt igen och ligger nu ganska konstant. Billiga, valsade importyxor vänder sig till en annan kundgrupp än de svenska produkterna, säger han.

Bäst går affärerna kring juletid, det har blivit populärt att ge bort en exklusiv yxa till nära och kära. En annan försäljningstopp infaller i början av november. Andra söndagen i den månaden firar vi ju fars dag, och allt fler verkar byta bort slipsen mot en snygg yxa. Det tror vi att farsgubben gillar!

hulstsbruk2sol.jpg hultsbruk9sol.jpg
Smeden Michael Crgonja lyfter de glödgande stålämnena från ugnen och hamrar fram dem till önskat resultat. När yxhuvudena svalnat är det dags för slipning och skaftning.

 

Yxkunskap och skötsel

Huggande och täljande yxor

Variationen i olika yxors utformning och användning är mycket stor, men i grunden skiljer man mellan huggande och täljande yxor. Huggyxan är gjord för att spräcka isär och hugga av fibrerna i träet, medan exempelvis en snickaryxa med sin långa, tunna och raka egg gör det möjligt att tälja i träet.

En kvalitetsyxa som sköts rätt och inte får allvarliga skador håller i princip hur länge som helst. Viktigast för livslängden är att använda den till det den är ämnad för. Exempelvis ska man aldrig slå på nacken (bakdelen) eller använda yxan som slägga. Endast en särskild släggyxa klarar sådana påfrestningar.

Slipning

Att slipa rätt är också viktigt. Först åtgärdas större jack med slipmaskin eller flatfil. Det gäller då att vara försiktig så att inte eggen blir för varm och härdningen förstörs. Sedan är det dags för finlir och då är våtslipning med en roterande slipsten att föredra. Som avslutning brynes eggen med ett fint bryne. Kom ihåg att vända yxan ofta så att bryningen blir likartad på båda sidor.

Oljning

Som slutkläm är det bra att olja in yxhuvudet med linolja och se över skaftet, lite olja där också skadar inte. Den som följer dessa enkla råd får en yxa som kan gå i arv i flera generationer.

 

Yxkastning

yxkastning1sol.jpg
När det ska vankas lite äventyr och spänning på företagets kickoff plockas allt oftare den dubbeleggade storyxan fram. Det lite skräckinjagande redskapet brukades förr i världen för timmerhuggning, men har de senaste 30 åren fått ett nytt användningsområde: yxkastning.

Varenda marknad eller turistattraktion med koppling till friluftsliv har yxkastning på programmet.

Dagens yxkastarsport utvecklades av kanadensiska skogshuggare på 1800-talet. När de fick tråkigt under de månadslånga huggarlägren började de att kasta sina yxor mot mål. Yxorna hade ett blad för kvistning och ett för huggning, vilket visade sig ge den balans som gjorde dem idealiska som kastverktyg.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Intervju med Sanna Gudmunsson, student från Stora Segerstad

Intervju med Sanna Gudmunsson, student från Stora Segerstad

Strax före jul var Stora Segerstad-studenten Sanna Gudmundsson på praktik hos oss på distrikt Älmhult. Sanna fick då följa med oss ut i skog och mark för att se och uppleva stora delar av en vanlig arbetsvardag.
Ny trend: Nu återupptäcker vi utflykten

Ny trend: Nu återupptäcker vi utflykten

​Under 2000-talet har allt färre svenskar rört sig i skog och mark. Men nu vänder trenden. Friluftsfrämjandet noterar en rekordökning i medlemsantalet och barnen står på kö till Skogsmulle. Det är dags att återupptäcka utflykten!

Vill du gå en grundkurs i att äga skog?

Vill du gå en grundkurs i att äga skog?

Vill du få en större inblick i ditt skogsägande? Då kan du passa på och gå en grundkurs i att äga skog. Sydveds Fredrik Samuelsson är en av föredragshållarna under fem innehållsrika sommardagar i Hjortseryd.
Rökt vilt på helgmenyn

Rökt vilt på helgmenyn

​Förr rökte man köttet eller fisken för att maten skulle hålla längre. Nuförtiden väljer vi rökt mat för den goda smakens skull. Här tipsar vi om tillbehören som ger det lilla extra till det rökta och vilda!  

Artikelbild

Spår av varg i nysnön

En snöig morgon i januari såg Sydveds inköpare Christer Olsson dessa tydliga spår av varg precis framför sin bil.
Korsberga Skogsentreprenad har investerat i ny lastbilshugg

Korsberga Skogsentreprenad har investerat i ny lastbilshugg

Nu finns det en ny lastbilshugg som kör i Skaraborgs skogar. Det är Korsberga Skogsentreprenad som i decmeber fick sin nya lastbilshugg.
Minst 500 000 skogskubikmeter fälldes av Alfrida

Minst 500 000 skogskubikmeter fälldes av Alfrida

Stormen Alfrida fällde minst 500 000 skogskubikmeter skog visar Skogsstyrelsens första övergripande inventering. Hårdast drabbat är Stockholms län.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.
Hannah Elversson – med passion för jakt

Hannah Elversson – med passion för jakt

​Jakten intresserar allt fler i Sverige. Hannah Elversson är en av dem som längtar efter att jaktsäsongen ska dra i gång. "Det är en speciell känsla av frihet blandat med spänning när man sitter där på jaktpasset hundra procent fokuserad och väntar", säger hon.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Sommarjobba på Sydved sommaren 2019?

Vi söker sommarjobbare till Sydved!

Vill du jobba på Sydved i sommar? Nu söker vi ett antal sommarjobbare till våra distriktskontor. Ett jobb som kan ge dig värdefull erfarenhet och viktiga kontakter för framtiden.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.