Sydved.se / Skogsägarliv / Möt Sydveds skogsägare / Livslust och brukarglädje på Munkebo gård

Livslust och brukarglädje på Munkebo gård

Månne har familjen Indebetou på Munkebo gård begåvats med en lantbrukargen. Kärleken till jorden går som en röd tråd genom generationerna. Här finns inga måsten eller kvävande förväntningar – det mesta verkar gå på lust. När fötterna väl förankrats i de bördiga lerjordarna, så tycks ingen vilja gå härifrån.

Den fjärde generationen i form av alldeles nykläckta Elis, tre veckor, har visserligen inget val. Men om brorsorna Nils och Oskar – som är på förskolan den här vårvinterförmiddagen – får bestämma, så är det lantbrukarlivet som gäller.

– Ibland blir de alldeles ifrån sig när jag kör dem till förskolan och de ser att farfar är ute med lastaren. När man hämtar dem på eftermiddagen och frågar vad de gör, så svarar de i kör: "Vi kör hönsskit", skrattar Malin Indebetou. Runt köksbordet sitter förutom Malin och hennes Calle också farfar Govert och familjens Sydvedare Christer Johansson.

Från storstan till Västgötaslätten

På Munkebo lever generationerna tätt tillsammans, så låt oss för enkelhetens skull reda ut släktbanden direkt. Historien tog sin början 1639 när Govert In de Betou emigrerade från Holland till Sverige. Han slog sig ner i Nyköping där han startade det första svenska stärkelsebruket. Släkten Indebetou har under århundradena gjort många avtryck i historieböckerna, bland annat som politiker och riksdagsmän, börsmäklare och författare av uppslagsverk. Släkten ägde under lång tid också Forsa Bruk i Sörmland. Och nästan 400 år senare så gör sig Govert den förste fortfarande påmind. Farfar Govert är – som traditionen bjuder – döpt efter sin anfader.

– Det brukar vara varannan Govert och varannan Carl-Gustaf, fast vi har fuskat lite, säger Malin och ler mot Calle som följaktligen är uppkallad efter sin farfar.

Familjen kom till Munkebo, någon mil väster om Hjo, år 1937.

– Pappa tyckte mycket om djur, och älskade hästar. Han drömde alltid om att bli bonde, storstadspojk som han var. Under sin ungdom i Stockholm praktiserade han på många gårdar, berättar Govert. Till slut blev det lantbruksskolan i Svalöv där Carl-Gustaf Indebetou kärade ner sig i rektorns dotter, Goverts mamma Ingrid. Kuppen gick hem och efter vidare studier på Alnarp fick han jobb som rättare på en gård i Västergötland.

– Han började snart leta efter något eget. Utbudet av gårdar var ganska stort på den tiden och Munkebo var den han fastnade för. Han såg möjligheterna, resonerar Govert och får medhåll av Calle:

– Idag är Munkebo en rationell och lättbrukad enhet. Men det har inte alltid varit så. Den här trakten kännetecknas av svårarbetade lerjordar som förr i världen gav missväxt vart och vartannat år. Men med moderna jordbruksmaskiner är situationen en annan.

Lyckat generationsskifte

Carl-Gustaf var tidigt ute på många sätt. Redan på 50-talet lade han ner mjölkproduktionen till förmån för köttdjur. Govert och hans bror Knut växte upp med jordbruket och det var också alldeles självklart att de skulle ta över, vilket de också gjorde 1975. Då hade även Govert utbildat sig på Svalöv och hunnit med en spännande tid som lantbruksarbetare i USA.

– Jag har aldrig ens funderat på något annat. Jag älskar det här livet. Calle är likadan. Han startade eget och började föda upp kalvar redan i tonåren, minns Govert. För fem år sedan var det dags att skifta igen, när Calle och Malin tog över.

"Munkebo har ett spännande arv att förvalta. Namnet kommer sig av att de medeltida munkarna anlade en fäbod här. De reste mellan Alvastra och Varnhem, tog båten över Vättern och stannade här för att äta och vila."

– Knut har två lantbruksintresserade söner. Men för femtontalet år sedan köpte Knut och jag granngården Solberga och nu passade det så bra att vi kunde dela på det hela. Knut och hans familj driver Solberga och Calle och Malin driver Munkebo. Jag och min fru Lotta bor kvar i mangårdsbyggnaden och Malin och Calle bor här i Knuts gamla hus, säger Govert och låter sådär nöjd och tacksam som bara en far och bonde kan göra. Driften av Munkebo är säkrad ytterligare en generation och alla trivs med sina val. Också Malin har hittat hem.

– Jag är uppvuxen på landet och har alltid varit inställd på att jag ska leva och arbeta på en gård. Under flera perioder har jag praktiserat och jobbat på olika gårdar i trakten, bland annat med grisuppfödning. Sedan jobbade jag på Granngården inne i Hjo ett tag. Det var där jag träffade Calle…

Brinner för byggnadsvård

Malin har studerat vid Alnarp.

– Det var mycket ekonomi och företagande i utbildningen, något som kommer väl till pass nu när jag har tagit över ansvaret för ekonomin och bokföringen på gården. Jag har jobbat på Länsförsäkringar Bank under några år, men sedan en tid tillbaka är det heltid i familjeföretaget. Det känns jättebra, säger Malin som också är den som har hand om gårdens tre hektar stora jordgubbsodling för självplockning.

– Det är en ganska liten del av omsättningen men vi tycker att det är en rolig verksamhet. Det är trevligt att kunna välkomna gäster till gården. Vi har också en badtunna till uthyrning för konferens och familjemys – och i dammarna här nedanför odlar vi kräftor. Just kräftodlingen, berättar Malin, är väldigt poppis bland traktens barnfamiljer. Eftersom dammarna är så små behöver man inte ge sig ut i båt utan kan fiska från stranden. Malin är mycket intresserad av natur- och kulturmiljö och är aktiv i Trädgårds-föreningen i Hjo. Men hennes stora passion är byggnadsvård. Ett stenkast bort väntar familjens nya hus. Ett tvåvånings trähus i sekelskiftesstil med fasad i falurött och vackra fönsterbågar i guldockra. Hela huset har byggts för att smälta in i miljön och Malin har noga valt byggmetoder och detaljer. I köket ligger högvis med facklitteratur och tidningar.

– Jag har hamstrat vedspis, kakelugnar och andra begagnade detaljer ända sedan vi började planera…

För ett år sedan drog bygget i gång och just nu hamras och spikas det för fullt inne i det nya huset som ändå ser gammalt ut. Till julen ska det förhoppningsvis vara klart för inflyttning.

Från Alvastra till Varnhem

Munkebo har ett spännande arv att förvalta. Namnet kommer sig av att de medeltida munkarna anlade en fäbod här.

– De reste mellan Alvastra och Varnhem, tog båten över Vättern och stannade här för att äta och vila. Vi hittar hela tiden nya spår efter dem, men allra mest spännande är nog den här, säger Govert och halar fram en liten blänkande silverplåt ur jackfickan. Till vardags ligger den i bankfacket.

– Den har varit uppe och vänt på Historiska museet. De tror att den har suttit på ett altare. Vi tyckte att det var roligt att vi fick tillbaka den. Munkarna har satt sina spår också ute i markerna som är pepprade av lökar och medicinalväxter. Men även senare ägare har satt sin prägel. En av dem är lantbrukare Muhr som drev Munkebo på 1800-talet.

– Han var tidig med bevattningssystem. Genom att gräva ner ihåliga stockar så utnyttjade han självfallet från källan som ligger högre upp på fastigheten. Det händer ibland att vi träfar på stockarna när vi gör markarbeten. De är fantastiskt välbehållna, berättar Calle.

Kackel i kycklinghuset

Men det som vardagen kretsar kring på Munkebo är ändå fjäderfän. I början av 1990-talet fick familjen en förfrågan om kycklingproduktion från Lantmännen. Ett äventyr förstås, men Govert och Knut tyckte det lät spännande.

– På banken var de måttligt roade. Det första kycklinghuset kostade mer att bygga än vad gården var taxerad till. Men det gick ju bra, konstaterar Govert.

Sedan dess har verksamheten expanderat och Calle och Malin driver i dag tre kycklinghus. På ett år handlar det om åtta omgångar à 300000 kycklingar. Det är så många små dunbollar att man nästan blir snurrig när man tänker på det, och massor av foder går det åt.

– Vi gör åt med 50 ton per dag. Vi driver egen växtodling men är bara självförsörjande till hälften. Resten köper vi in, säger Calle Skogen på Munkebo sträcker sig över 180 hektar och är också den en viktig gröda. En stor del av veden flisas för att mata gårdens två stora värmepannor. Kycklingarna vill ha det varmt och skönt. 35 grader ska det vara och det får inte bli vare sig för kallt eller för varmt.

– Vi har en omloppstid på 35 dagar, så en dags tapp är otänkbart. Vi har ständig jour – om en värmepanna, foderautomat eller dator havererar så måste vi rycka in direkt, förklarar Malin. Hon och Calle har dock två anställda som hjälper till. Medarbetarna jobbar även i skogen med att hugga bränsle och röjer vid behov. Men slutavverkningen av massaved och timmer, den är vikt åt Christer Johansson och hans team. Christer bor bara ett stenkast bort, på andra sidan ån. Kan man få bättre garanti på att jobbet blir bra gjort?

– Ja, så länge det är rätt entreprenörer, skrattar Calle:

– Det ska vara Christer som servar och bröderna Klahr som kör. Då vet man att det blir rätt gjort!


Tre generationer på Munkebo. Farfar Govert Indebetou, Calle, Malin och, sovandes i vagnen, nyfödde Elis. Det nybyggda kycklinghuset ses i bakgrunden. Kycklinguppfödningen är gårdens huvudnäring i kombination med växtodling.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

avverkningigruvan1_2.jpg

Gruvan ska leva igen

​"Tänk dig ljudet av handslägga, slagborr och en och annan dynamitladdning. Skottkärror
med bruten sten som körs fram och tippas utför slänten där borta." Christer Johanssons beskrivning av arbetet i Gräne Gruva vid 1900-talets början är levande och tydlig. Precis som han tänkt när han inledde satsningen för öppna detta geologiskt intressanta område för en bredare publik.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

När Elisabeth och Håkan Thureson köpte Tångerda Gård fick de veta att aspbeståndet troligen var rötskadat och behövde avverkas snarast. Men virket var prima, och transporterades till tändsticksfabriken i Vetlanda. Nu är andra generationens aspbestånd på gång.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Björnens päls är mycket tät och isolerande.

Pälsar på sig

​Med pälsen håller djuren värmen. Så sant. Men att den också  är viktig för att kommunicera och känna av sin omgivning är kanske inte lika välkänt. Välkommen in under pälsen!

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.