Sydved.se / Skogsägarliv / Möt Sydveds skogsägare / Livslust och brukarglädje på Munkebo gård

Livslust och brukarglädje på Munkebo gård

Månne har familjen Indebetou på Munkebo gård begåvats med en lantbrukargen. Kärleken till jorden går som en röd tråd genom generationerna. Här finns inga måsten eller kvävande förväntningar – det mesta verkar gå på lust. När fötterna väl förankrats i de bördiga lerjordarna, så tycks ingen vilja gå härifrån.

Den fjärde generationen i form av alldeles nykläckta Elis, tre veckor, har visserligen inget val. Men om brorsorna Nils och Oskar – som är på förskolan den här vårvinterförmiddagen – får bestämma, så är det lantbrukarlivet som gäller.

– Ibland blir de alldeles ifrån sig när jag kör dem till förskolan och de ser att farfar är ute med lastaren. När man hämtar dem på eftermiddagen och frågar vad de gör, så svarar de i kör: "Vi kör hönsskit", skrattar Malin Indebetou. Runt köksbordet sitter förutom Malin och hennes Calle också farfar Govert och familjens Sydvedare Christer Johansson.

Från storstan till Västgötaslätten

På Munkebo lever generationerna tätt tillsammans, så låt oss för enkelhetens skull reda ut släktbanden direkt. Historien tog sin början 1639 när Govert In de Betou emigrerade från Holland till Sverige. Han slog sig ner i Nyköping där han startade det första svenska stärkelsebruket. Släkten Indebetou har under århundradena gjort många avtryck i historieböckerna, bland annat som politiker och riksdagsmän, börsmäklare och författare av uppslagsverk. Släkten ägde under lång tid också Forsa Bruk i Sörmland. Och nästan 400 år senare så gör sig Govert den förste fortfarande påmind. Farfar Govert är – som traditionen bjuder – döpt efter sin anfader.

– Det brukar vara varannan Govert och varannan Carl-Gustaf, fast vi har fuskat lite, säger Malin och ler mot Calle som följaktligen är uppkallad efter sin farfar.

Familjen kom till Munkebo, någon mil väster om Hjo, år 1937.

– Pappa tyckte mycket om djur, och älskade hästar. Han drömde alltid om att bli bonde, storstadspojk som han var. Under sin ungdom i Stockholm praktiserade han på många gårdar, berättar Govert. Till slut blev det lantbruksskolan i Svalöv där Carl-Gustaf Indebetou kärade ner sig i rektorns dotter, Goverts mamma Ingrid. Kuppen gick hem och efter vidare studier på Alnarp fick han jobb som rättare på en gård i Västergötland.

– Han började snart leta efter något eget. Utbudet av gårdar var ganska stort på den tiden och Munkebo var den han fastnade för. Han såg möjligheterna, resonerar Govert och får medhåll av Calle:

– Idag är Munkebo en rationell och lättbrukad enhet. Men det har inte alltid varit så. Den här trakten kännetecknas av svårarbetade lerjordar som förr i världen gav missväxt vart och vartannat år. Men med moderna jordbruksmaskiner är situationen en annan.

Lyckat generationsskifte

Carl-Gustaf var tidigt ute på många sätt. Redan på 50-talet lade han ner mjölkproduktionen till förmån för köttdjur. Govert och hans bror Knut växte upp med jordbruket och det var också alldeles självklart att de skulle ta över, vilket de också gjorde 1975. Då hade även Govert utbildat sig på Svalöv och hunnit med en spännande tid som lantbruksarbetare i USA.

– Jag har aldrig ens funderat på något annat. Jag älskar det här livet. Calle är likadan. Han startade eget och började föda upp kalvar redan i tonåren, minns Govert. För fem år sedan var det dags att skifta igen, när Calle och Malin tog över.

"Munkebo har ett spännande arv att förvalta. Namnet kommer sig av att de medeltida munkarna anlade en fäbod här. De reste mellan Alvastra och Varnhem, tog båten över Vättern och stannade här för att äta och vila."

– Knut har två lantbruksintresserade söner. Men för femtontalet år sedan köpte Knut och jag granngården Solberga och nu passade det så bra att vi kunde dela på det hela. Knut och hans familj driver Solberga och Calle och Malin driver Munkebo. Jag och min fru Lotta bor kvar i mangårdsbyggnaden och Malin och Calle bor här i Knuts gamla hus, säger Govert och låter sådär nöjd och tacksam som bara en far och bonde kan göra. Driften av Munkebo är säkrad ytterligare en generation och alla trivs med sina val. Också Malin har hittat hem.

– Jag är uppvuxen på landet och har alltid varit inställd på att jag ska leva och arbeta på en gård. Under flera perioder har jag praktiserat och jobbat på olika gårdar i trakten, bland annat med grisuppfödning. Sedan jobbade jag på Granngården inne i Hjo ett tag. Det var där jag träffade Calle…

Brinner för byggnadsvård

Malin har studerat vid Alnarp.

– Det var mycket ekonomi och företagande i utbildningen, något som kommer väl till pass nu när jag har tagit över ansvaret för ekonomin och bokföringen på gården. Jag har jobbat på Länsförsäkringar Bank under några år, men sedan en tid tillbaka är det heltid i familjeföretaget. Det känns jättebra, säger Malin som också är den som har hand om gårdens tre hektar stora jordgubbsodling för självplockning.

– Det är en ganska liten del av omsättningen men vi tycker att det är en rolig verksamhet. Det är trevligt att kunna välkomna gäster till gården. Vi har också en badtunna till uthyrning för konferens och familjemys – och i dammarna här nedanför odlar vi kräftor. Just kräftodlingen, berättar Malin, är väldigt poppis bland traktens barnfamiljer. Eftersom dammarna är så små behöver man inte ge sig ut i båt utan kan fiska från stranden. Malin är mycket intresserad av natur- och kulturmiljö och är aktiv i Trädgårds-föreningen i Hjo. Men hennes stora passion är byggnadsvård. Ett stenkast bort väntar familjens nya hus. Ett tvåvånings trähus i sekelskiftesstil med fasad i falurött och vackra fönsterbågar i guldockra. Hela huset har byggts för att smälta in i miljön och Malin har noga valt byggmetoder och detaljer. I köket ligger högvis med facklitteratur och tidningar.

– Jag har hamstrat vedspis, kakelugnar och andra begagnade detaljer ända sedan vi började planera…

För ett år sedan drog bygget i gång och just nu hamras och spikas det för fullt inne i det nya huset som ändå ser gammalt ut. Till julen ska det förhoppningsvis vara klart för inflyttning.

Från Alvastra till Varnhem

Munkebo har ett spännande arv att förvalta. Namnet kommer sig av att de medeltida munkarna anlade en fäbod här.

– De reste mellan Alvastra och Varnhem, tog båten över Vättern och stannade här för att äta och vila. Vi hittar hela tiden nya spår efter dem, men allra mest spännande är nog den här, säger Govert och halar fram en liten blänkande silverplåt ur jackfickan. Till vardags ligger den i bankfacket.

– Den har varit uppe och vänt på Historiska museet. De tror att den har suttit på ett altare. Vi tyckte att det var roligt att vi fick tillbaka den. Munkarna har satt sina spår också ute i markerna som är pepprade av lökar och medicinalväxter. Men även senare ägare har satt sin prägel. En av dem är lantbrukare Muhr som drev Munkebo på 1800-talet.

– Han var tidig med bevattningssystem. Genom att gräva ner ihåliga stockar så utnyttjade han självfallet från källan som ligger högre upp på fastigheten. Det händer ibland att vi träfar på stockarna när vi gör markarbeten. De är fantastiskt välbehållna, berättar Calle.

Kackel i kycklinghuset

Men det som vardagen kretsar kring på Munkebo är ändå fjäderfän. I början av 1990-talet fick familjen en förfrågan om kycklingproduktion från Lantmännen. Ett äventyr förstås, men Govert och Knut tyckte det lät spännande.

– På banken var de måttligt roade. Det första kycklinghuset kostade mer att bygga än vad gården var taxerad till. Men det gick ju bra, konstaterar Govert.

Sedan dess har verksamheten expanderat och Calle och Malin driver i dag tre kycklinghus. På ett år handlar det om åtta omgångar à 300000 kycklingar. Det är så många små dunbollar att man nästan blir snurrig när man tänker på det, och massor av foder går det åt.

– Vi gör åt med 50 ton per dag. Vi driver egen växtodling men är bara självförsörjande till hälften. Resten köper vi in, säger Calle Skogen på Munkebo sträcker sig över 180 hektar och är också den en viktig gröda. En stor del av veden flisas för att mata gårdens två stora värmepannor. Kycklingarna vill ha det varmt och skönt. 35 grader ska det vara och det får inte bli vare sig för kallt eller för varmt.

– Vi har en omloppstid på 35 dagar, så en dags tapp är otänkbart. Vi har ständig jour – om en värmepanna, foderautomat eller dator havererar så måste vi rycka in direkt, förklarar Malin. Hon och Calle har dock två anställda som hjälper till. Medarbetarna jobbar även i skogen med att hugga bränsle och röjer vid behov. Men slutavverkningen av massaved och timmer, den är vikt åt Christer Johansson och hans team. Christer bor bara ett stenkast bort, på andra sidan ån. Kan man få bättre garanti på att jobbet blir bra gjort?

– Ja, så länge det är rätt entreprenörer, skrattar Calle:

– Det ska vara Christer som servar och bröderna Klahr som kör. Då vet man att det blir rätt gjort!


Tre generationer på Munkebo. Farfar Govert Indebetou, Calle, Malin och, sovandes i vagnen, nyfödde Elis. Det nybyggda kycklinghuset ses i bakgrunden. Kycklinguppfödningen är gårdens huvudnäring i kombination med växtodling.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved JW Skogstjänst har investerat i ny skördare

JW Skogstjänst har investerat i ny skördare

​JW skogstjänst har i dagarna fått sin nya skördare, en John Deere 1270 G. Företaget består av Anders Talmark och Urban Wallström. Inköpare Håkan Johanson och Markus Moberg var ute och tittade på den nya investeringen.

Möt Sydved Sydved på besök på Linnéuniversitetet i Växjö

Sydved på besök på Linnéuniversitetet i Växjö

Sydved har gästat kursen skogsteknik på Linnéuniversitetet i Växjö, och lärt studenterna om hur Sydved arbetar med kedjan skogsägarmöte, drivningsplanering, avverkning och uppföljning.

Möt Sydved Sydved söker virkesinköpare till trakterna norr om Göteborg

Vi söker en virkesinköpare till trakterna kring Göteborg

​Sydveds satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare till trakterna norr och öster om Göteborg.

Inspiration Björnens päls är mycket tät och isolerande.

Pälsar på sig

​Med pälsen håller djuren värmen. Så sant. Men att den också  är viktig för att kommunicera och känna av sin omgivning är kanske inte lika välkänt. Välkommen in under pälsen!

Inspiration Saftigt bröd med filmjölk

Saftigt bröd med filmjölk

​​Vill du baka ett nyttigt och gott bröd med nötter och frukt, då har du hittat det rätta receptet. Lättbakat är det också; det är egentligen bara röra i hop smeten och sätta in brödet i ugnen.

Kunskap Spårlös avverkning – minimerar markskador och ger effektivare skotning

Spårlös avverkning – metod som skonar skogsmiljön

Med metoden Spårlös avverkning planeras avverkningen utifrån ett eller flera välplanerade basstråk inne i trakten som underlättar skotningen. På så sätt minimeras risken för markskador och maskinernas effektivitet ökar. Metoden används både i gallring och slutavverkning.

Kunskap

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Dialogmöte längs en mycket lång skogsväg i Fritsla

Dialogmöte längs en mycket lång skogsväg i Fritsla

Johan Halldén, Sydvedare i Marks kommun, har träffat en av sina produktiongrupper och virkestransportören för att dryfta gemensamma frågor. En solig eftermiddag i slutet av januari mötte han proffsåkaren Henrik från Redslareds Skogstransport och gänget från PEB Skogsavverkning längs en mycket lång skogsbilväg i trakten av Fritsla.

Inspiration Levande trätak

Levande trätak

​Traditionellt är det kyrkostiften som har beställt när en äldre kyrka ska renoveras. På senare år har det dykt upp nya kunder och projekt. Tak och fasader av ekspån andas och lever och håller i minst 100 år, enligt Lars Brihall på Saljebygdens Tak- och fasadspån.

Möt Sydved Vänta inte till sista dagen!

Leveransvirke: vänta inte till sista dagen!

​Just nu rullar skogsindustrin på för högtryck och det råder medvind för produkter baserade på skogsråvara. Efterfrågan är för tillfället god på samtliga virkessortiment från bioenergi och massaved till sågbara sortiment. Detta innebär bra och höjda priser för dig som skogsägare.

Kunskap Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

​Markberedning, plantering, röjning, gallring och avverkning – och sen markberedning
och plantering igen… Skogsbrukets kretslopp fortsätter i det oändliga och ger en unik
förnyelsebar råvara.

Möt Sydved Nu finns Mobilt BankID på Min skog

Nu finns Mobilt BankID för Min skog

​Nu lanserar vi Mobilt BankID på MIn skog, skogsägarens personliga sidor på sydved.se. Här ser du bland annat dina ut- och inbetalningar, fakturor och uppgifter om dina uppdrag hos Sydved. Även ditt senaste årsbesked finns här.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat, laserskanning och vinterutflykten i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Därför Sydved Gallringsentreprenör sökes!

Gallringsentreprenör sökes!

​​Distrikt Kalmars norra delar utökar och vi söker därmed fler entreprenörer att samarbeta med i gallringsskogen.

Inspiration Blåmes

Blåmes

​Den lilla blåmesen är med sin blågula dräkt enkel att känna igen, på fågelborden eller allra  längst ute på en gren för att leta föda.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Möt Sydved Ny metod minskar betesskador av vilt

Ny metod minskar betesskador av vilt i skogen

​Det går att vända den negativa trenden med för lite tall och omfattande viltbetesskador i skogen. Det visar en ny metod som Skogsstyrelsen tagit fram tillsammans med skogsbranschen. Nu ska den framgångsrika satsningen spridas över landet.

Inspiration Yxan – på hugget genom årtusenden.

Yxan – på hugget genom årtusenden

På senare år har elverktygen formligen exploderat i omfattning och gamla beprövade lösningar har fått ge vika. Men vissa redskap är för bra, för grundläggande för att bytas ut. Ett av dem är yxan, en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar någonsin.

Kunskap Nygallrat i två generationer.

Nygallrat i två generationer

​En förstagallring och en andragallring på uppdrag av femte och fjärde generationen. När familjen Wirsenius i Virserum ska gallra, går förtroendet till Sydved.

Möt Sydved Henrik Svensen investerar i ny maskin

Henrick Svensén investerar i ny maskin

​Henrick Svensén har investerat i en Eco Log 580D för slutavverkning. Första objektet är kört och Henrick är nöjd med resultatet.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Så läser du trädens årsringar

Så läser du trädens årsringar

​I trädens årsringar står tiden still. Ett redskapsskjul vid en kyrka i Småland som visar sig vara Sveriges äldsta träbyggnad. Har du någon gång studerat trädets årsringar är det sannolikt för att räkna ut trädets ålder. Sydved har gått under barken på stammen.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?