Sydved.se / Skogsägarliv / Möt Sydveds skogsägare / Livslust och brukarglädje på Munkebo gård

Livslust och brukarglädje på Munkebo gård

Månne har familjen Indebetou på Munkebo gård begåvats med en lantbrukargen. Kärleken till jorden går som en röd tråd genom generationerna. Här finns inga måsten eller kvävande förväntningar – det mesta verkar gå på lust. När fötterna väl förankrats i de bördiga lerjordarna, så tycks ingen vilja gå härifrån.

Den fjärde generationen i form av alldeles nykläckta Elis, tre veckor, har visserligen inget val. Men om brorsorna Nils och Oskar – som är på förskolan den här vårvinterförmiddagen – får bestämma, så är det lantbrukarlivet som gäller.

– Ibland blir de alldeles ifrån sig när jag kör dem till förskolan och de ser att farfar är ute med lastaren. När man hämtar dem på eftermiddagen och frågar vad de gör, så svarar de i kör: "Vi kör hönsskit", skrattar Malin Indebetou. Runt köksbordet sitter förutom Malin och hennes Calle också farfar Govert och familjens Sydvedare Christer Johansson.

Från storstan till Västgötaslätten

På Munkebo lever generationerna tätt tillsammans, så låt oss för enkelhetens skull reda ut släktbanden direkt. Historien tog sin början 1639 när Govert In de Betou emigrerade från Holland till Sverige. Han slog sig ner i Nyköping där han startade det första svenska stärkelsebruket. Släkten Indebetou har under århundradena gjort många avtryck i historieböckerna, bland annat som politiker och riksdagsmän, börsmäklare och författare av uppslagsverk. Släkten ägde under lång tid också Forsa Bruk i Sörmland. Och nästan 400 år senare så gör sig Govert den förste fortfarande påmind. Farfar Govert är – som traditionen bjuder – döpt efter sin anfader.

– Det brukar vara varannan Govert och varannan Carl-Gustaf, fast vi har fuskat lite, säger Malin och ler mot Calle som följaktligen är uppkallad efter sin farfar.

Familjen kom till Munkebo, någon mil väster om Hjo, år 1937.

– Pappa tyckte mycket om djur, och älskade hästar. Han drömde alltid om att bli bonde, storstadspojk som han var. Under sin ungdom i Stockholm praktiserade han på många gårdar, berättar Govert. Till slut blev det lantbruksskolan i Svalöv där Carl-Gustaf Indebetou kärade ner sig i rektorns dotter, Goverts mamma Ingrid. Kuppen gick hem och efter vidare studier på Alnarp fick han jobb som rättare på en gård i Västergötland.

– Han började snart leta efter något eget. Utbudet av gårdar var ganska stort på den tiden och Munkebo var den han fastnade för. Han såg möjligheterna, resonerar Govert och får medhåll av Calle:

– Idag är Munkebo en rationell och lättbrukad enhet. Men det har inte alltid varit så. Den här trakten kännetecknas av svårarbetade lerjordar som förr i världen gav missväxt vart och vartannat år. Men med moderna jordbruksmaskiner är situationen en annan.

Lyckat generationsskifte

Carl-Gustaf var tidigt ute på många sätt. Redan på 50-talet lade han ner mjölkproduktionen till förmån för köttdjur. Govert och hans bror Knut växte upp med jordbruket och det var också alldeles självklart att de skulle ta över, vilket de också gjorde 1975. Då hade även Govert utbildat sig på Svalöv och hunnit med en spännande tid som lantbruksarbetare i USA.

– Jag har aldrig ens funderat på något annat. Jag älskar det här livet. Calle är likadan. Han startade eget och började föda upp kalvar redan i tonåren, minns Govert. För fem år sedan var det dags att skifta igen, när Calle och Malin tog över.

"Munkebo har ett spännande arv att förvalta. Namnet kommer sig av att de medeltida munkarna anlade en fäbod här. De reste mellan Alvastra och Varnhem, tog båten över Vättern och stannade här för att äta och vila."

– Knut har två lantbruksintresserade söner. Men för femtontalet år sedan köpte Knut och jag granngården Solberga och nu passade det så bra att vi kunde dela på det hela. Knut och hans familj driver Solberga och Calle och Malin driver Munkebo. Jag och min fru Lotta bor kvar i mangårdsbyggnaden och Malin och Calle bor här i Knuts gamla hus, säger Govert och låter sådär nöjd och tacksam som bara en far och bonde kan göra. Driften av Munkebo är säkrad ytterligare en generation och alla trivs med sina val. Också Malin har hittat hem.

– Jag är uppvuxen på landet och har alltid varit inställd på att jag ska leva och arbeta på en gård. Under flera perioder har jag praktiserat och jobbat på olika gårdar i trakten, bland annat med grisuppfödning. Sedan jobbade jag på Granngården inne i Hjo ett tag. Det var där jag träffade Calle…

Brinner för byggnadsvård

Malin har studerat vid Alnarp.

– Det var mycket ekonomi och företagande i utbildningen, något som kommer väl till pass nu när jag har tagit över ansvaret för ekonomin och bokföringen på gården. Jag har jobbat på Länsförsäkringar Bank under några år, men sedan en tid tillbaka är det heltid i familjeföretaget. Det känns jättebra, säger Malin som också är den som har hand om gårdens tre hektar stora jordgubbsodling för självplockning.

– Det är en ganska liten del av omsättningen men vi tycker att det är en rolig verksamhet. Det är trevligt att kunna välkomna gäster till gården. Vi har också en badtunna till uthyrning för konferens och familjemys – och i dammarna här nedanför odlar vi kräftor. Just kräftodlingen, berättar Malin, är väldigt poppis bland traktens barnfamiljer. Eftersom dammarna är så små behöver man inte ge sig ut i båt utan kan fiska från stranden. Malin är mycket intresserad av natur- och kulturmiljö och är aktiv i Trädgårds-föreningen i Hjo. Men hennes stora passion är byggnadsvård. Ett stenkast bort väntar familjens nya hus. Ett tvåvånings trähus i sekelskiftesstil med fasad i falurött och vackra fönsterbågar i guldockra. Hela huset har byggts för att smälta in i miljön och Malin har noga valt byggmetoder och detaljer. I köket ligger högvis med facklitteratur och tidningar.

– Jag har hamstrat vedspis, kakelugnar och andra begagnade detaljer ända sedan vi började planera…

För ett år sedan drog bygget i gång och just nu hamras och spikas det för fullt inne i det nya huset som ändå ser gammalt ut. Till julen ska det förhoppningsvis vara klart för inflyttning.

Från Alvastra till Varnhem

Munkebo har ett spännande arv att förvalta. Namnet kommer sig av att de medeltida munkarna anlade en fäbod här.

– De reste mellan Alvastra och Varnhem, tog båten över Vättern och stannade här för att äta och vila. Vi hittar hela tiden nya spår efter dem, men allra mest spännande är nog den här, säger Govert och halar fram en liten blänkande silverplåt ur jackfickan. Till vardags ligger den i bankfacket.

– Den har varit uppe och vänt på Historiska museet. De tror att den har suttit på ett altare. Vi tyckte att det var roligt att vi fick tillbaka den. Munkarna har satt sina spår också ute i markerna som är pepprade av lökar och medicinalväxter. Men även senare ägare har satt sin prägel. En av dem är lantbrukare Muhr som drev Munkebo på 1800-talet.

– Han var tidig med bevattningssystem. Genom att gräva ner ihåliga stockar så utnyttjade han självfallet från källan som ligger högre upp på fastigheten. Det händer ibland att vi träfar på stockarna när vi gör markarbeten. De är fantastiskt välbehållna, berättar Calle.

Kackel i kycklinghuset

Men det som vardagen kretsar kring på Munkebo är ändå fjäderfän. I början av 1990-talet fick familjen en förfrågan om kycklingproduktion från Lantmännen. Ett äventyr förstås, men Govert och Knut tyckte det lät spännande.

– På banken var de måttligt roade. Det första kycklinghuset kostade mer att bygga än vad gården var taxerad till. Men det gick ju bra, konstaterar Govert.

Sedan dess har verksamheten expanderat och Calle och Malin driver i dag tre kycklinghus. På ett år handlar det om åtta omgångar à 300000 kycklingar. Det är så många små dunbollar att man nästan blir snurrig när man tänker på det, och massor av foder går det åt.

– Vi gör åt med 50 ton per dag. Vi driver egen växtodling men är bara självförsörjande till hälften. Resten köper vi in, säger Calle Skogen på Munkebo sträcker sig över 180 hektar och är också den en viktig gröda. En stor del av veden flisas för att mata gårdens två stora värmepannor. Kycklingarna vill ha det varmt och skönt. 35 grader ska det vara och det får inte bli vare sig för kallt eller för varmt.

– Vi har en omloppstid på 35 dagar, så en dags tapp är otänkbart. Vi har ständig jour – om en värmepanna, foderautomat eller dator havererar så måste vi rycka in direkt, förklarar Malin. Hon och Calle har dock två anställda som hjälper till. Medarbetarna jobbar även i skogen med att hugga bränsle och röjer vid behov. Men slutavverkningen av massaved och timmer, den är vikt åt Christer Johansson och hans team. Christer bor bara ett stenkast bort, på andra sidan ån. Kan man få bättre garanti på att jobbet blir bra gjort?

– Ja, så länge det är rätt entreprenörer, skrattar Calle:

– Det ska vara Christer som servar och bröderna Klahr som kör. Då vet man att det blir rätt gjort!


Tre generationer på Munkebo. Farfar Govert Indebetou, Calle, Malin och, sovandes i vagnen, nyfödde Elis. Det nybyggda kycklinghuset ses i bakgrunden. Kycklinguppfödningen är gårdens huvudnäring i kombination med växtodling.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Kunskap Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

​Har du certifierat ditt skogsbruk? Om inte, kan det vara dags nu. Allt fler producenter och slutkunder ställer krav på certifierad träråvara och efterfrågan ökar. Ahlstrom-Munksjö, Kinnarps och Tetra Pak är några av de svenska företag som satt upp höga mål för framtiden.

Möt Sydved Traktorrace blev till en folkfest i Hylletofta

Traktorrace blev till en folkfest i Hylletofta

​Lördagen den 16 september var det traktorrace i Hylletofta utanför Vrigstad. Sydveds distrikt Jönköping var självfallet på plats och det blev en riktig folkfest ute i skogen!

Kunskap Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen, letande efter en slutavverkning. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Möt Sydved Skogsarbetare / manuellhuggare till Skåne och Blekinge

Skogsarbetare / manuellhuggare till Skåne och Blekinge

​Vill du bli en del av ett starkt skogsföretag med framtiden för sig? Sydved söker självständiga och kunniga skogsarbetare / manuellhuggare som ser skogen som sin framtid. 

Möt Sydved Sydved ses i skogen

Vi ses i skogen

​Nu syns vi bättre i skogen. Detta nu när alla maskiner som kör åt Sydveds distrikt Hylte har fått Sydved-dekaler för att tydligt visa vilka som arbetar med gallring och slutavverkning i skogen. Just nu är det också bra efterfrågan på både massaved och timmer, så passa på med skogliga åtgärder!

Inspiration Sådan jakt sådan hund

Sådan jakt sådan hund

​Apporterande hund för fågeljakten? Eller drivande hundar för små- eller klövvilt? Eller en eftersökshund? En skällande fågelhund? Som du märker finns det hundar för alla typer av jakt. Här några exempel som förutom sina jaktegenskaper även lär bli din allra bästa vän.

Kunskap Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

​Markberedning, plantering, röjning, gallring och avverkning – och sen markberedning
och plantering igen… Skogsbrukets kretslopp fortsätter i det oändliga och ger en unik
förnyelsebar råvara.

Inspiration Bjud på skogens läckra bär

Bjud på skogens läckra bär

​Låt dina vänner smaka av skogens läckra bär. Överraska med en ljuvlig mandelkaka med björnbärsmousse till eftermiddagsfikat eller runda av en måltid med hemmagjord smultronglass.

Möt Sydved Välkommen till Jordbrukardagen i Valdemarsvik

Jordbrukardagen i Valdemarsvik

Den 23 september anordnas Jordbrukardagen i Valdemarsvik. Välkommen att träffa oss Sydvedare i vår monter, där ni kan prata om allt från planta till timmerstock med oss!

Inspiration Yxan – på hugget genom årtusenden.

Yxan – på hugget genom årtusenden

På senare år har elverktygen formligen exploderat i omfattning och gamla beprövade lösningar har fått ge vika. Men vissa redskap är för bra, för grundläggande för att bytas ut. Ett av dem är yxan, en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar någonsin.

Inspiration Blodsugande älgfluga

Blodsugande älgflugor på bettet

​Om du vistas i skog och mark har du säkert fått ett bett av den blodsugande älgflugan, även kallad hjortlusfluga och älglus.

Möt Sydved Försök med digital snitsling på Toverums Säteri

Försök med digital snitsling på Toverums Säteri

​På Toverums Säteri inom distrikt Kalmar har det gjorts försök med digital snitsling genom att använda ett drönarfoto. Fotot visas i skördarens dator och skördaren positioneras sedan via gps.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Möt Sydved Artikelbild

Full fart på avverkningarna

​Nu är augusti här och det är full fart på avverkningarna runt om på distrikt Hässleholm. Vi har god avsättning för samtliga sortiment.

Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Kolmiledag 2017 2.jpg

Kolmiledag i Dammtorp

Lördagen den 16 september är det åter igen dax för kolmiledag i Dammtorp. Sydved hälsar dig varmt välkommen!
Inspiration Följ grotens väg från avverkning till panna.

Följ grotens väg från avverkning till panna

Många skogsägare väljer att ta ut grot vid avverkningar. Förutom det ekonomiska tillskottet så tycker många att det blir lättare med skogsvården när man slipper riset på hygget.

Möt Sydved What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Sydveds app för skogsägare

Ny film visar finesserna med Sydveds app för skogsägare

​Nyfiken på Sydveds app för skogsägare? Titta då på den här filmen som kort och koncist visar vad du som skogsägare kan ha för nytta av appen Min skog.

Kunskap Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen, letande efter en slutavverkning. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?