Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel / Allt löv är inte ädelt!
Kunskap
Allt löv är inte ädelt.

Allt löv är inte ädelt!

Lövträden har ekonomisk betydelse och är samtidigt bra för den biologiska mångfalden.
Ofta tänker man på ädellöv som ek och bok, men det är björk, al och asp som är topp tre bland lövträden. Tillsammans utgör de nästan 90 procent av lövvirkesförrådet i Sverige. Läs om anläggning, skötsel och användning av de tre släktena. Kanske är det något för din fastighet?

BJÖRK

 

Vårtbjörk och glasbjörk

I Sverige finns vårtbjörk och glasbjörk. Båda är pionjärträd vilket betyder att de vandrar in först på ett obevuxet område. De är anpassade till att växa på kala marker, vilket innebär att de tål stora temperaturskillnader men också att de kräver mycket ljus och utrymme. Den största skillnaden mellan arterna är att de har olika markkrav och i viss mån också deras produktionsförmåga.

Markkrav

Vårtbjörken växer bäst på näringsrika, friska marker, gärna med rörligt grundvatten.
Nerlagda åkrar som är väldränerade passar till exempel bra. Vårtbjörken kan också växa på torrare ståndorter men då blir tillväxten låg. Undvik björkodling på kraftiga lerjordar.
Glasbjörken kan till skillnad från vårtbjörken växa också på fuktiga och våta marker med högt grundvattenstånd. Glasbjörken tål också frost bättre än vårtbjörken.

Användning

Det är ingen större skillnad på vad de olika björkarterna används till. Björkvirket är ett medeltungt, medelhårt och segt virke. Men glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar inte samma flammighet som vårtbjörken. Virket står inte emot fukt särskilt bra och är därför inte lämpligt för utomhusbruk utan specialbehandling.

De klenare dimensionerna av björk är eftertraktad massaved för pappersmassa. Björkvirket används också till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv, men också spån och träfiberskivor, plywood, kemiska produkter och cellulosa. Barken kan användas för näverslöjd. Bland mer ovanliga användningsområden finns framställning av björkdricka och björkvin från saven.

Naturvärde

Björken utgör ett viktigt inslag i naturens mångfald. Björkarna är sammantaget vårt tredje vanligaste trädslag och är snabbt på plats på brända, avverkade eller andra typer av blottlagda markytor. Grova björkar blir ofta naturvärdesträd. Spara dem gärna i trädgrupper och tillsammans med andra trädslag. Björkar, liksom aspar, blir inte lika gamla som barrträd och ädla lövträd. De kan därför relativt snabbt bidra till att öka andelen död ved i skogen.

Omloppstid

Björkbestånd får enligt skogsvårdslagen slutavverkas tidigast vid 45–55 års ålder beroende på bonitet, markens bördighet, men kan bli 300 år gammal. Om målet är högsta volymproduktion och hög timmerkvalitet är en lämplig slutålder 60–75 år. Beståndet bör ha uppnått minst 25 cm i medeldiameter.

Föryngring

Plantering eller sådd är av genetiska skäl lämplig i större delen av landet. Det förädlade
material som finns i dag är överlägset jämfört med beståndsfröplantor.

Vid plantering på skogsmark görs en normal markberedning. Jordbruksmark bör helplöjas och harvas eller plöjas. Björken hämmas mycket av överskärmning (när andra träd med högre kronor skuggar). Förbandet på skogsmark ska vara 2000–2500 plantor/ha och på jordbruksmark 2500 – 3000 plantor/ha. Det är nämligen större risk att plantorna dör på jordbruksmark.

Naturlig föryngring

Björkar förökar sig lätt, både med frön och med stubbskott. Fröfall från hängena sker både på hösten, då fröna gror omedelbart, och på våren efter. De här fröna gror efter en viloperiod under vintern. Björkfrön finns ofta också i fröbanken i marken. De marker som är
lämpliga för att självföryngra i är fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar, mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd eller frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig.

 

AL

 

Klibbal och gråal

I Sverige finns klibbal och gråal. Klibbalen är framförallt utbredd i Götaland och Svealand, medan gråalen är mer nordlig och främst finns i Svealand och Norrland.Allt löv är inte ädelt!

Markkrav

Klibbalen är det enda av våra trädslag som är anpassad till blöta marker. Den kräver djup, näringsrik och mullrik jord med rörligt grundvatten för bästa utveckling och tillväxt. Den
växer ofta vid gränsen till öppet vatten, men trivs också på friska marker. Klibbalen
kan däremot inte växa på djupa torvmarker. Gråalen producerar bäst på finjordshaltig mark men växer också på torrare och mager mark. Klibbal är mycket ljuskrävande medan gråal inte kräver fullt lika mycket ljus. Gråal är också mer frosttålig än klibbal, som ändå
klarar sig relativt bra på frostlänta marker.

Användning

I dag används alvirket i första hand inom möbelindustrin, men emballage och energived är
andra användningsområden. Gråalens virke räknas som mindre värdefullt medan klibbalen
är mer användbart. Den mest kända användningen av klibbal är till träskor men också till
möbler och som rökerived. Historiskt sett har alen använts till exempelvis pålar,
vattenledningar, färgning och ved.

Naturvärde

Alen har ett högt naturvärde. På alens rötter växer mikroorganismer som fångar in kväve och alen kan därför binda luftkväve. Alarna är därför goda markförbättrare och kvävegödslare. Alkärr är artrika och särpräglade biotoper som är väl värda att skydda. I dag värnas de områden där alen växer för naturens skull. Såväl klibbal och gråal förekommer alltså i kantzoner mot vatten, klibbalen i sumpskogar och kärr som är biologiskt rika miljöer på många sätt. Siskor och andra småfåglar kalasar på fröna. Fladdermöss, groddjur, snäckor och insekter trivs också där.

Omloppstid

Båda arterna är mycket snabbväxande i ungdomen, gråalen ännu mer än klibbalen. Men
efter runt 25 år passerar klibbalen gråalens höjdtillväxt. Om målet är grovt kvalitetstimmer är
omloppstiden 50–60 år. Välskötta bestånd och förädlat material kan ha en omloppstid på 40–50 år.

Naturlig föryngring

Klibbalen föryngras antingen genom fröspridning eller stubbskott. Alen är ett utpräglat pionjärträd och fröna måste ha mineraljordskontakt för att kunna gro. Klibbalen har stor förmåga att bilda stubbskott, men den avtar i takt med trädets ålder. Stubbarna förstörs nämligen efter hand av röta, det är därför som samma stubbe inte går att utnyttja mer än 2–3
generationer. Gråalen föryngras naturligt främst genom rotskott.

 

ASP

 

Uttrycket ”att darra som ett asplöv” kommer från att asplöven med sina långa platta skaft darrar vid minsta vindfläkt. Aspen är ljuskrävande men också relativt härdig mot vinterkyla och vårfrost.

Allt löv är inte ädelt! 

Markkrav

Asp är ett pionjärträd som växer på de flesta ståndorter men producerar bäst på finjordsrika moräner, gärna kalkhaltiga med bra vattentillgång. De bästa växtplatserna är sluttningar med
översilande grundvatten. På svaga marker växer aspen långsamt och risken för röta är stor. När barken är slät och gröngrå är det ett tecken på att aspen växer bra.

Användning

Ved från asp är vit, porös och lätt. Aspen används framförallt till massaved men har också stor betydelse som material till tändstickor. Det är tack vare den raka fiberriktningen, förmågan till spjälkning och att brinna bra. Andra produkter som kan tillverkas av asp är pallar, lådor, träull, bastulavar, spånskivor och byggmodeller.

Naturvärde

Aspens relativt mjuka ved gör den attraktiv för hålbyggande fåglar. Senare tas håligheterna över av andra arter. Grova aspar är värdefulla naturvärdesträd men det är också värdefullt med mindre inslag av yngre asp i en skog. I de delar av landet där ädla lövträd saknas
är aspen en bra ersättare. Om det finns gott om grova aspar nära varandra kan man välja att kapa högstubbar av några. Lämnar man också kvar trädtoppar och träddelar skapas död ved av olika ålder.

Omloppstid

Tillväxten hos asp når sin topp efter 40 års ålder, men för hybriddaspen sker tillväxttoppen
upp till 20 år tidigare eftersom den har en betydligt snabbare omloppstid. Aspen är i regel avverkningsmogen vid 50–60 års ålder. Välgallrad vanlig asp kan på bra marker nå
slutavverkningsdimensioner ännu tidigare. Hybridasp kan avverkas innan 30 års ålder.

Naturlig föryngring

Aspens frö har en mycket kortvarig grobarhet. Det gör att föryngring av asp med fröträdsställning är en alltför osäker metod för att användas praktiskt. Däremot går det bra att föryngra asp med hjälp av rotskott. Uppslaget kan bli rikligt, från 20000 till 200000 per hektar. De flesta rotskotten kommer från klena rötter som ligger relativt nära markytan. Det är de här skotten man helst ska bygga beståndet på. Skott från tjocka rötter nära moderträdet överför ofta röta från stubben till de unga träden, och därför ska de undvikas som trädval.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Välkommen till Sydveds skogsdag på Gölinge gård!

Välkommen till Sydveds skogsdag på Gölinge gård!

​Fredagen den 27 oktober arrangerar Sydved en skogdag på Gölinge gård, Odensvi. Även Malwa Forest finns på plats och visar upp sin kombimaskin för skördning och skotning.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Inspiration Vildsvinsjärpar

Vildsvinsjärpar - vilt och vackert

Vilt och vackert på tallriken. Ackompanjerat med ett glas rött vin blir detta en smakfull middag till helgen. Anders Levén delar med sig av ett av sina spännande recept på vildsvin.

Kunskap Bästa metoden ​– röja i stråk

Bästa metoden ​– röja i stråk

​Röjer du själv i din skog? Då är det viktigt med planeringen när du väl är på plats i skogen. Det är där man tjänar in tiden. Många tycker att den bästa metoden är att röja i stråk.

Möt Sydved Ny Komatsuskotare i södra Halland.

Ny Komatsuskotare kör i södra Halland

​MA Skogsvård fick härom veckan sin nya skotare Komatsu 845 levererad. Skotaren kommer främst köra i de södra delarna av Halland,

Kunskap Virkesmätning: så här går det till

Virkesmätning: så här går det till

​Travmätningen av virket på bil har tidigare skett mest manuellt, men nu mäts mer och mer massaved genom kameramätning av timmerbilarnas last, så kallad fjärrmätning. Se film om hur mätningen fungerar vid Nymölla bruk

Möt Sydved Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Torsdagen den 19 Oktober samlades ett antal Sydvedare på Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Temat för dagen var bokskogsskötsel och Nils Gabrielsson, tidigare förvaltare på godset Trolle Ljungby, var med och delade med sig av sin livslånga erfarenhet av förvaltning av godsets skogar.
Kunskap Kronviltet återvänder till de sydsvenska skogarna.

Kronviltet återvänder till de sydsvenska skogarna

Kronviltet ökar och kan snart finnas på var mans mark. Jägare och skogsägare hälsar dem med glädje, men för skogsbruket innebär det också utmaningar. De ståtliga djuren kan gå riktigt illa åt barken i granskogarna. "I takt med att kronviltstammen växer måste vi förändra våra skogsskötselmetoder", säger kronviltexperten Anders Jarnemo.

Möt Sydved Bra fart hos björken

Bra fart hos björken

​Efter stormen Gudrun ville kommunen i Osby få mer variation i friluftsområdet Klinten. Bland annat har man lyft fram björken. Här berättar vi vad som har hänt med beståndet fram till idag, och spekulerar om framtiden.

Möt Sydved Också en form av markberedning

Bokollonår i Skåne: en annan form av markberedning

​I nordvästra Skåne kan man med hjälp av vildsvin förbereda marken för bokollonen.

Möt Sydved Nu gäller bara mobilnummer på Sydved

Kontakta Sydved med mobilnummer

​Under hösten försvinner Sydveds nuvarande 01046-nummer. Sen når du oss endast på våra befintliga mobilnummer.

Kunskap Skjut inte upp generationsskiftet

Skjut inte upp generationsskiftet!

​Ta tag i frågan om generationsskifte i god tid! Tidigare har skatter och lagar bromsat, men idag lägger de ofta inga hinder i vägen, säger Mats Bygge, skattekonsult på Areal i Stockholm.

Inspiration Så får du personlig prägel på gårdsplanen

Så får du personlig prägel på gårdsplanen

​Du ser på skylten när du är framme! Vårt hus är det med vindflöjeln! Vi har en klocka på ladugårdsgaveln! Här tipsar vi om olika dekorationer för din gårdsplan.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Möt Sydved Blad faller tyst ...

Blad faller tyst ...

​Andra veckan i oktober och dagstempen överstiger 15 grader, samtidigt som lövträden sprakar i höstfärger och bladen faller. Är det verkligen höst, eller?

Möt Sydved En grupp från Letskogs avverkningar har diplomerats

En grupp från Letskogs avverkningar har diplomerats

Nu är en av två avverkningsgrupper från Letskogs avverkningar AB diplomerad i Spårlös avverkning. I gruppen ingår Simon Skarin och Markus Fröjd. Den andra gruppen kontrolleras senare i höst.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Möt Sydved Sydved och Skogsstyrelsen arrangerade skogsdag i Holmstorp

Sydved och Skogsstyrelsen arrangerade skogsdag i Holmstorp

​Den 29 september arrangerade distrikt Aspa tillsammans med Skogsstyrelsen en skogsdag i Holmstorp utanför Vintrosa. Temat var skogsbruk med variation.

Möt Sydved Ny markberedare på distrikt Hässleholm

Ny markberedare på distrikt Hässleholm

​Leif Magnussons markberedning har investerat i ny maskin för markberedning. Det är en Komatsu 875 som kommer att köra främst i de östra och södra delarna av distrikt Hässleholm.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Möt Sydved Vill du bli Sydveds virkesinköpare i Markaryd och Ljungby?

Vill du bli virkesinköpare i Markaryd och Ljungby?

​Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i Kronobergs län. Inköpsområdet är Markaryds kommun och delar av Ljungby kommun.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?