Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel / Allt löv är inte ädelt!
Kunskap
Allt löv är inte ädelt.

Allt löv är inte ädelt!

Lövträden har ekonomisk betydelse och är samtidigt bra för den biologiska mångfalden.
Ofta tänker man på ädellöv som ek och bok, men det är björk, al och asp som är topp tre bland lövträden. Tillsammans utgör de nästan 90 procent av lövvirkesförrådet i Sverige. Läs om anläggning, skötsel och användning av de tre släktena. Kanske är det något för din fastighet?

BJÖRK

 

Vårtbjörk och glasbjörk

I Sverige finns vårtbjörk och glasbjörk. Båda är pionjärträd vilket betyder att de vandrar in först på ett obevuxet område. De är anpassade till att växa på kala marker, vilket innebär att de tål stora temperaturskillnader men också att de kräver mycket ljus och utrymme. Den största skillnaden mellan arterna är att de har olika markkrav och i viss mån också deras produktionsförmåga.

Markkrav

Vårtbjörken växer bäst på näringsrika, friska marker, gärna med rörligt grundvatten.
Nerlagda åkrar som är väldränerade passar till exempel bra. Vårtbjörken kan också växa på torrare ståndorter men då blir tillväxten låg. Undvik björkodling på kraftiga lerjordar.
Glasbjörken kan till skillnad från vårtbjörken växa också på fuktiga och våta marker med högt grundvattenstånd. Glasbjörken tål också frost bättre än vårtbjörken.

Användning

Det är ingen större skillnad på vad de olika björkarterna används till. Björkvirket är ett medeltungt, medelhårt och segt virke. Men glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar inte samma flammighet som vårtbjörken. Virket står inte emot fukt särskilt bra och är därför inte lämpligt för utomhusbruk utan specialbehandling.

De klenare dimensionerna av björk är eftertraktad massaved för pappersmassa. Björkvirket används också till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv, men också spån och träfiberskivor, plywood, kemiska produkter och cellulosa. Barken kan användas för näverslöjd. Bland mer ovanliga användningsområden finns framställning av björkdricka och björkvin från saven.

Naturvärde

Björken utgör ett viktigt inslag i naturens mångfald. Björkarna är sammantaget vårt tredje vanligaste trädslag och är snabbt på plats på brända, avverkade eller andra typer av blottlagda markytor. Grova björkar blir ofta naturvärdesträd. Spara dem gärna i trädgrupper och tillsammans med andra trädslag. Björkar, liksom aspar, blir inte lika gamla som barrträd och ädla lövträd. De kan därför relativt snabbt bidra till att öka andelen död ved i skogen.

Omloppstid

Björkbestånd får enligt skogsvårdslagen slutavverkas tidigast vid 45–55 års ålder beroende på bonitet, markens bördighet, men kan bli 300 år gammal. Om målet är högsta volymproduktion och hög timmerkvalitet är en lämplig slutålder 60–75 år. Beståndet bör ha uppnått minst 25 cm i medeldiameter.

Föryngring

Plantering eller sådd är av genetiska skäl lämplig i större delen av landet. Det förädlade
material som finns i dag är överlägset jämfört med beståndsfröplantor.

Vid plantering på skogsmark görs en normal markberedning. Jordbruksmark bör helplöjas och harvas eller plöjas. Björken hämmas mycket av överskärmning (när andra träd med högre kronor skuggar). Förbandet på skogsmark ska vara 2000–2500 plantor/ha och på jordbruksmark 2500 – 3000 plantor/ha. Det är nämligen större risk att plantorna dör på jordbruksmark.

Naturlig föryngring

Björkar förökar sig lätt, både med frön och med stubbskott. Fröfall från hängena sker både på hösten, då fröna gror omedelbart, och på våren efter. De här fröna gror efter en viloperiod under vintern. Björkfrön finns ofta också i fröbanken i marken. De marker som är
lämpliga för att självföryngra i är fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar, mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd eller frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig.

 

AL

 

Klibbal och gråal

I Sverige finns klibbal och gråal. Klibbalen är framförallt utbredd i Götaland och Svealand, medan gråalen är mer nordlig och främst finns i Svealand och Norrland.Allt löv är inte ädelt!

Markkrav

Klibbalen är det enda av våra trädslag som är anpassad till blöta marker. Den kräver djup, näringsrik och mullrik jord med rörligt grundvatten för bästa utveckling och tillväxt. Den
växer ofta vid gränsen till öppet vatten, men trivs också på friska marker. Klibbalen
kan däremot inte växa på djupa torvmarker. Gråalen producerar bäst på finjordshaltig mark men växer också på torrare och mager mark. Klibbal är mycket ljuskrävande medan gråal inte kräver fullt lika mycket ljus. Gråal är också mer frosttålig än klibbal, som ändå
klarar sig relativt bra på frostlänta marker.

Användning

I dag används alvirket i första hand inom möbelindustrin, men emballage och energived är
andra användningsområden. Gråalens virke räknas som mindre värdefullt medan klibbalen
är mer användbart. Den mest kända användningen av klibbal är till träskor men också till
möbler och som rökerived. Historiskt sett har alen använts till exempelvis pålar,
vattenledningar, färgning och ved.

Naturvärde

Alen har ett högt naturvärde. På alens rötter växer mikroorganismer som fångar in kväve och alen kan därför binda luftkväve. Alarna är därför goda markförbättrare och kvävegödslare. Alkärr är artrika och särpräglade biotoper som är väl värda att skydda. I dag värnas de områden där alen växer för naturens skull. Såväl klibbal och gråal förekommer alltså i kantzoner mot vatten, klibbalen i sumpskogar och kärr som är biologiskt rika miljöer på många sätt. Siskor och andra småfåglar kalasar på fröna. Fladdermöss, groddjur, snäckor och insekter trivs också där.

Omloppstid

Båda arterna är mycket snabbväxande i ungdomen, gråalen ännu mer än klibbalen. Men
efter runt 25 år passerar klibbalen gråalens höjdtillväxt. Om målet är grovt kvalitetstimmer är
omloppstiden 50–60 år. Välskötta bestånd och förädlat material kan ha en omloppstid på 40–50 år.

Naturlig föryngring

Klibbalen föryngras antingen genom fröspridning eller stubbskott. Alen är ett utpräglat pionjärträd och fröna måste ha mineraljordskontakt för att kunna gro. Klibbalen har stor förmåga att bilda stubbskott, men den avtar i takt med trädets ålder. Stubbarna förstörs nämligen efter hand av röta, det är därför som samma stubbe inte går att utnyttja mer än 2–3
generationer. Gråalen föryngras naturligt främst genom rotskott.

 

ASP

 

Uttrycket ”att darra som ett asplöv” kommer från att asplöven med sina långa platta skaft darrar vid minsta vindfläkt. Aspen är ljuskrävande men också relativt härdig mot vinterkyla och vårfrost.

Allt löv är inte ädelt! 

Markkrav

Asp är ett pionjärträd som växer på de flesta ståndorter men producerar bäst på finjordsrika moräner, gärna kalkhaltiga med bra vattentillgång. De bästa växtplatserna är sluttningar med
översilande grundvatten. På svaga marker växer aspen långsamt och risken för röta är stor. När barken är slät och gröngrå är det ett tecken på att aspen växer bra.

Användning

Ved från asp är vit, porös och lätt. Aspen används framförallt till massaved men har också stor betydelse som material till tändstickor. Det är tack vare den raka fiberriktningen, förmågan till spjälkning och att brinna bra. Andra produkter som kan tillverkas av asp är pallar, lådor, träull, bastulavar, spånskivor och byggmodeller.

Naturvärde

Aspens relativt mjuka ved gör den attraktiv för hålbyggande fåglar. Senare tas håligheterna över av andra arter. Grova aspar är värdefulla naturvärdesträd men det är också värdefullt med mindre inslag av yngre asp i en skog. I de delar av landet där ädla lövträd saknas
är aspen en bra ersättare. Om det finns gott om grova aspar nära varandra kan man välja att kapa högstubbar av några. Lämnar man också kvar trädtoppar och träddelar skapas död ved av olika ålder.

Omloppstid

Tillväxten hos asp når sin topp efter 40 års ålder, men för hybriddaspen sker tillväxttoppen
upp till 20 år tidigare eftersom den har en betydligt snabbare omloppstid. Aspen är i regel avverkningsmogen vid 50–60 års ålder. Välgallrad vanlig asp kan på bra marker nå
slutavverkningsdimensioner ännu tidigare. Hybridasp kan avverkas innan 30 års ålder.

Naturlig föryngring

Aspens frö har en mycket kortvarig grobarhet. Det gör att föryngring av asp med fröträdsställning är en alltför osäker metod för att användas praktiskt. Däremot går det bra att föryngra asp med hjälp av rotskott. Uppslaget kan bli rikligt, från 20000 till 200000 per hektar. De flesta rotskotten kommer från klena rötter som ligger relativt nära markytan. Det är de här skotten man helst ska bygga beståndet på. Skott från tjocka rötter nära moderträdet överför ofta röta från stubben till de unga träden, och därför ska de undvikas som trädval.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Kunskap Artikelbild

Stora Enso: Ett steg bort från plastsamhället

​Stora Enso storsatsar i Hylte bruk och ska producera biokompositgranulater, kulor små som opoppade popcorn, som kan användas där man i vanliga fall använder plast. Skillnaden är att i dessa granulat har hälften av plasten ersatts med förnybar granfiber. Investeringen är en del i Stora Ensos omvandling till ett tillväxtföretag inom förnybara material.

Möt Sydved Film: Nygallrat med Sydved

Film: Nygallrat med Sydved

Sydved är gallringsspecialisten med kompetensen att maxa värdet på din fastighet. Se den här filmen som visar på Sydveds fullservicekoncept.

Möt Sydved Skogsbrand i Forsvik

Skogsbrand i Forsvik!

Att brandrisken är stor fick skogsägaren Jan Stureson i Forsvik erfara när ett område med storskog i åldern omkring 120 år av okänd anledning tog fyr.

Möt Sydved Skogsfest på Elmia Wood: gallring, mingel och maskiner

Skogsfest på Elmia Wood: gallring, mingel och maskiner

​I den numera välkända och väl intrampade Sydvedsmontern i Bratteborgs skogar samlades
många besökare under Elmia Woods fyra dagar. För att grilla en korv, prata gallring, lyssna
på lite musik, eller kanske bara vila benen en stund.

Möt Sydved Artikelbild

Nitta Rundvirke tog hem Golden Logger 2017

​Under Elmia Wood 2017 så tilldelades Nitta Rundvirke från Hökerum utanför Ulricehamn Skogforsk och Elmia Woods pris, Golder Logger 2017.

Inspiration Gör din egen flädersaft i sommar

Gör din egen flädersaft i sommar

​Nu blommar fläderbuskarna för fullt. Ut och plocka och gör din egna läskande saft till sommarens sköna dagar.

Möt Sydved Oskar är ny skogsaspirant i Hässleholm

Oskar är ny skogsaspirant i Hässleholm

​Oskar Nilsson, 22 år är ny aspirant på distrikt Hässleholm. Han bor utanför Osby och kommer vara aktiv i hela distriktet.

Inspiration Artikelbild

Gör ett eget mobilt utekök i sommar

Det blir lätt mycket som samlas runt grillen; utrustning, mat och människor. Så varför inte satsa på ett mobilt utekök med generösa arbetsytor. Vi ger dig de bästa tipsen här!

Inspiration Så underhåller du ditt torp

Så underhåller du ditt torp

​Den gamla vägen som leder mig upp mot torpet är sådär perfekt. Med en alldeles proportionerlig mittsträng av gräs. Håkan Areslätt på torpet Rödjedal utanför Jönköping är det ordning och reda. Här delar han med sig av några bra tips inför torpsommaren.

Inspiration Följ grotens väg från avverkning till panna.

Följ grotens väg från avverkning till panna

Många skogsägare väljer att ta ut grot vid avverkningar. Förutom det ekonomiska tillskottet så tycker många att det blir lättare med skogsvården när man slipper riset på hygget.

Kunskap Tips och råd till dig som bor långt ifrån din skog.

Bor du långt ifrån din skog?

​Sommaren med sina långa ljusa kvällar och många lediga dagar ger inspiration till att tänka på framtiden. En härlig tid att ta vara på, särskilt om du bor långt från din fastighet, och mest besöker den under sommaren. Ägna gärna några dagar åt att skaffa dig koll på det aktuella läget i skogen. Några punkter att bocka av:

Kunskap Dikesrensning ger friskare skog.

Dikesrensning ger friskare skog

​Dikesrensning är en skogsskötselåtgärd som förbättrar balansen mellan syre och vatten i marken. I många fall ger det dig en friskare skog som växer bättre.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Min skog – dina personliga sidor

Min skog – dina personliga sidor

​Samarbetar du med Sydved? Genom Min skog, som är dina personliga sidor, får du ännu bättre koll på de skogliga uppdragen med Sydved.

Kunskap Sydveds handbok Skatterna i skogen.

Skatterna i skogen

Nu kan du som leverantör till Sydved kostnadsfritt beställa 2017 års version av "Skatterna i skogen".

Möt Sydved What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Möt Sydved Sydveds app för skogsägare

Ny film visar finesserna med Sydveds app för skogsägare

​Nyfiken på Sydveds app för skogsägare? Titta då på den här filmen som kort och koncist visar vad du som skogsägare kan ha för nytta av appen Min skog.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Inspiration JP Virke och Sydveds Tomas Trygg

Fullt fokus på nettot i kustnära skogsbruk

​JP Virke och Sydved är sedan många år ett tätt sammansvetsat skogsteam på Orust och Tjörn. Sydveds Tomas Trygg och entreprenörsbröderna Henrik Vinghamre och Niklas Pettersson kan kustnära skogsbruk. Små, vindpinade skiften och utmanande terräng ställer stora krav på erfarenhet och kompetens.

Inspiration Det vackra slutet en bra början

Det vackra slutet en bra början

​"Jag tycker faktiskt att ett hygge kan vara vackert, säger skogsägaren Kjell Johansson. Naturen har lämpligt nog skapat en kulle mitt på hygget, som en teaterbalkong för oss att beskåda hela härligheten från. Och det är svårt att säga emot. Rätt utförd har också en slutavverkning sin estetiska tjusning.

Möt Sydved Gilla Sydved på Facebook!

Nu finns Sydved på Facebook

​Besök Sydved på Facebook för de senaste nyheterna.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?