Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel / Allt löv är inte ädelt!
Kunskap
Allt löv är inte ädelt.

Allt löv är inte ädelt!

Lövträden har ekonomisk betydelse och är samtidigt bra för den biologiska mångfalden.
Ofta tänker man på ädellöv som ek och bok, men det är björk, al och asp som är topp tre bland lövträden. Tillsammans utgör de nästan 90 procent av lövvirkesförrådet i Sverige. Läs om anläggning, skötsel och användning av de tre släktena. Kanske är det något för din fastighet?

BJÖRK

 

Vårtbjörk och glasbjörk

I Sverige finns vårtbjörk och glasbjörk. Båda är pionjärträd vilket betyder att de vandrar in först på ett obevuxet område. De är anpassade till att växa på kala marker, vilket innebär att de tål stora temperaturskillnader men också att de kräver mycket ljus och utrymme. Den största skillnaden mellan arterna är att de har olika markkrav och i viss mån också deras produktionsförmåga.

Markkrav

Vårtbjörken växer bäst på näringsrika, friska marker, gärna med rörligt grundvatten.
Nerlagda åkrar som är väldränerade passar till exempel bra. Vårtbjörken kan också växa på torrare ståndorter men då blir tillväxten låg. Undvik björkodling på kraftiga lerjordar.
Glasbjörken kan till skillnad från vårtbjörken växa också på fuktiga och våta marker med högt grundvattenstånd. Glasbjörken tål också frost bättre än vårtbjörken.

Användning

Det är ingen större skillnad på vad de olika björkarterna används till. Björkvirket är ett medeltungt, medelhårt och segt virke. Men glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar inte samma flammighet som vårtbjörken. Virket står inte emot fukt särskilt bra och är därför inte lämpligt för utomhusbruk utan specialbehandling.

De klenare dimensionerna av björk är eftertraktad massaved för pappersmassa. Björkvirket används också till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv, men också spån och träfiberskivor, plywood, kemiska produkter och cellulosa. Barken kan användas för näverslöjd. Bland mer ovanliga användningsområden finns framställning av björkdricka och björkvin från saven.

Naturvärde

Björken utgör ett viktigt inslag i naturens mångfald. Björkarna är sammantaget vårt tredje vanligaste trädslag och är snabbt på plats på brända, avverkade eller andra typer av blottlagda markytor. Grova björkar blir ofta naturvärdesträd. Spara dem gärna i trädgrupper och tillsammans med andra trädslag. Björkar, liksom aspar, blir inte lika gamla som barrträd och ädla lövträd. De kan därför relativt snabbt bidra till att öka andelen död ved i skogen.

Omloppstid

Björkbestånd får enligt skogsvårdslagen slutavverkas tidigast vid 45–55 års ålder beroende på bonitet, markens bördighet, men kan bli 300 år gammal. Om målet är högsta volymproduktion och hög timmerkvalitet är en lämplig slutålder 60–75 år. Beståndet bör ha uppnått minst 25 cm i medeldiameter.

Föryngring

Plantering eller sådd är av genetiska skäl lämplig i större delen av landet. Det förädlade
material som finns i dag är överlägset jämfört med beståndsfröplantor.

Vid plantering på skogsmark görs en normal markberedning. Jordbruksmark bör helplöjas och harvas eller plöjas. Björken hämmas mycket av överskärmning (när andra träd med högre kronor skuggar). Förbandet på skogsmark ska vara 2000–2500 plantor/ha och på jordbruksmark 2500 – 3000 plantor/ha. Det är nämligen större risk att plantorna dör på jordbruksmark.

Naturlig föryngring

Björkar förökar sig lätt, både med frön och med stubbskott. Fröfall från hängena sker både på hösten, då fröna gror omedelbart, och på våren efter. De här fröna gror efter en viloperiod under vintern. Björkfrön finns ofta också i fröbanken i marken. De marker som är
lämpliga för att självföryngra i är fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar, mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd eller frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig.

 

AL

 

Klibbal och gråal

I Sverige finns klibbal och gråal. Klibbalen är framförallt utbredd i Götaland och Svealand, medan gråalen är mer nordlig och främst finns i Svealand och Norrland.Allt löv är inte ädelt!

Markkrav

Klibbalen är det enda av våra trädslag som är anpassad till blöta marker. Den kräver djup, näringsrik och mullrik jord med rörligt grundvatten för bästa utveckling och tillväxt. Den
växer ofta vid gränsen till öppet vatten, men trivs också på friska marker. Klibbalen
kan däremot inte växa på djupa torvmarker. Gråalen producerar bäst på finjordshaltig mark men växer också på torrare och mager mark. Klibbal är mycket ljuskrävande medan gråal inte kräver fullt lika mycket ljus. Gråal är också mer frosttålig än klibbal, som ändå
klarar sig relativt bra på frostlänta marker.

Användning

I dag används alvirket i första hand inom möbelindustrin, men emballage och energived är
andra användningsområden. Gråalens virke räknas som mindre värdefullt medan klibbalen
är mer användbart. Den mest kända användningen av klibbal är till träskor men också till
möbler och som rökerived. Historiskt sett har alen använts till exempelvis pålar,
vattenledningar, färgning och ved.

Naturvärde

Alen har ett högt naturvärde. På alens rötter växer mikroorganismer som fångar in kväve och alen kan därför binda luftkväve. Alarna är därför goda markförbättrare och kvävegödslare. Alkärr är artrika och särpräglade biotoper som är väl värda att skydda. I dag värnas de områden där alen växer för naturens skull. Såväl klibbal och gråal förekommer alltså i kantzoner mot vatten, klibbalen i sumpskogar och kärr som är biologiskt rika miljöer på många sätt. Siskor och andra småfåglar kalasar på fröna. Fladdermöss, groddjur, snäckor och insekter trivs också där.

Omloppstid

Båda arterna är mycket snabbväxande i ungdomen, gråalen ännu mer än klibbalen. Men
efter runt 25 år passerar klibbalen gråalens höjdtillväxt. Om målet är grovt kvalitetstimmer är
omloppstiden 50–60 år. Välskötta bestånd och förädlat material kan ha en omloppstid på 40–50 år.

Naturlig föryngring

Klibbalen föryngras antingen genom fröspridning eller stubbskott. Alen är ett utpräglat pionjärträd och fröna måste ha mineraljordskontakt för att kunna gro. Klibbalen har stor förmåga att bilda stubbskott, men den avtar i takt med trädets ålder. Stubbarna förstörs nämligen efter hand av röta, det är därför som samma stubbe inte går att utnyttja mer än 2–3
generationer. Gråalen föryngras naturligt främst genom rotskott.

 

ASP

 

Uttrycket ”att darra som ett asplöv” kommer från att asplöven med sina långa platta skaft darrar vid minsta vindfläkt. Aspen är ljuskrävande men också relativt härdig mot vinterkyla och vårfrost.

Allt löv är inte ädelt! 

Markkrav

Asp är ett pionjärträd som växer på de flesta ståndorter men producerar bäst på finjordsrika moräner, gärna kalkhaltiga med bra vattentillgång. De bästa växtplatserna är sluttningar med
översilande grundvatten. På svaga marker växer aspen långsamt och risken för röta är stor. När barken är slät och gröngrå är det ett tecken på att aspen växer bra.

Användning

Ved från asp är vit, porös och lätt. Aspen används framförallt till massaved men har också stor betydelse som material till tändstickor. Det är tack vare den raka fiberriktningen, förmågan till spjälkning och att brinna bra. Andra produkter som kan tillverkas av asp är pallar, lådor, träull, bastulavar, spånskivor och byggmodeller.

Naturvärde

Aspens relativt mjuka ved gör den attraktiv för hålbyggande fåglar. Senare tas håligheterna över av andra arter. Grova aspar är värdefulla naturvärdesträd men det är också värdefullt med mindre inslag av yngre asp i en skog. I de delar av landet där ädla lövträd saknas
är aspen en bra ersättare. Om det finns gott om grova aspar nära varandra kan man välja att kapa högstubbar av några. Lämnar man också kvar trädtoppar och träddelar skapas död ved av olika ålder.

Omloppstid

Tillväxten hos asp når sin topp efter 40 års ålder, men för hybriddaspen sker tillväxttoppen
upp till 20 år tidigare eftersom den har en betydligt snabbare omloppstid. Aspen är i regel avverkningsmogen vid 50–60 års ålder. Välgallrad vanlig asp kan på bra marker nå
slutavverkningsdimensioner ännu tidigare. Hybridasp kan avverkas innan 30 års ålder.

Naturlig föryngring

Aspens frö har en mycket kortvarig grobarhet. Det gör att föryngring av asp med fröträdsställning är en alltför osäker metod för att användas praktiskt. Däremot går det bra att föryngra asp med hjälp av rotskott. Uppslaget kan bli rikligt, från 20000 till 200000 per hektar. De flesta rotskotten kommer från klena rötter som ligger relativt nära markytan. Det är de här skotten man helst ska bygga beståndet på. Skott från tjocka rötter nära moderträdet överför ofta röta från stubben till de unga träden, och därför ska de undvikas som trädval.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Hämtar in feed...

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Sydgallringar diplomerade i Spårlös avverkning

Sydgallringar diplomerade i Spårlös avverkning

Nu har även Sydgallringars avverkningsgrupp med Ecolog 560 och Komatsu 830 klarat av diplomeringen för Spårlös avverkning.
Inspiration Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Inspiration Gallring grunden till ett aktivt skogsbruk.

Gallring är grunden till ett aktivt skogsbruk

​Sommar eller vinter. Höst eller vår. Gran eller tall. Oavsett årstid och trädslag är gallring grunden för en välskött och produktiv skog. Genom att välja rätt tidpunkt och anpassa arbetet efter förhållandena i just din skog optimerar du resultatet.

Möt Sydved Breda band hjälper!

Breda band hjälper!

​God planering och rätt utrustning är A och O när bärigheten i skogen inte är den bästa. Ett exempel på detta är genom att använda extra breda band på maskinen. Och det är vad J Carlsson har investerat till sin John Deere.

Möt Sydved Trädfällning vid spåren på Billingen.

Trädfällning vid spåren på Billingen

Nu har röjningen för att bredda det nya konstsnöspåret på Billingens fritidsområde i Skövde startat. Urban Wallström från Sydved manövrerade skogsavverkningsmaskinen.

Kunskap Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

​Många skogsägare väljer att ta ut grenar och toppar, så kallad grot, när de föryngringsavverkar på sin fastighet. Men alla kanske inte tänker på att grot innehåller mycket energi som kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart. Här följer du skogsbränslets väg från hygge till värmeverk och till hemmet!

Möt Sydved Artikelbild

Bröderna Wyckman satsar på Rottne igen

​Bröderna Erik och Henrik Wyckman, som kör för distrikt Kalmar, byter maskin och väljer även denna gång Rottnes skördare.

Inspiration Saftigt bröd med filmjölk

Saftigt bröd med filmjölk

​​Vill du baka ett nyttigt och gott bröd med nötter och frukt, då har du hittat det rätta receptet. Lättbakat är det också; det är egentligen bara röra i hop smeten och sätta in brödet i ugnen.

Inspiration Artikelbild

Vi väljer ut prylar för vinterutflykten!

Nödvändigt eller pryltokigt? Så länge du är rätt klädd så kräver vinterns skogsutflykter ingen extrautrustning. Att det är roligt är förstås en helt annan sak!

Kunskap Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Kunskap Nygallrat i två generationer.

Nygallrat i två generationer

​En förstagallring och en andragallring på uppdrag av femte och fjärde generationen. När familjen Wirsenius i Virserum ska gallra, går förtroendet till Sydved.

Inspiration Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

Inspiration Artikelbild

Björnen sover ...

Björnen har legat i sitt ide i någon månad nu. Den sover tungt, hjärtat slår långsammare än normalt och kroppstemperaturen sjunker några grader. På våren kommer en förmodat mycket hungrig björn ut ur idet och gräver fram myror, rötter, gräs och örter.

Möt Sydved Nu finns Mobilt BankID på Min skog

Nu finns Mobilt BankID för Min skog

​Nu lanserar vi Mobilt BankID på MIn skog, skogsägarens personliga sidor på sydved.se. Här ser du bland annat dina ut- och inbetalningar, fakturor och uppgifter om dina uppdrag hos Sydved. Även ditt senaste årsbesked finns här.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat, laserskanning och vinterutflykten i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Möt Sydved Artikelbild

Avverkningar trots regn och rusk

​Hösten och vinterns regnande har ställt till det en del i vår planering. Men det går att hitta avverkningar som är lämpliga att göra nu.

Kunskap Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

​Har du certifierat ditt skogsbruk? Om inte, kan det vara dags nu. Allt fler producenter och slutkunder ställer krav på certifierad träråvara och efterfrågan ökar. Ahlstrom-Munksjö, Kinnarps och Tetra Pak är några av de svenska företag som satt upp höga mål för framtiden.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Inspiration Det vackra slutet en bra början

Det vackra slutet en bra början

​"Jag tycker faktiskt att ett hygge kan vara vackert, säger skogsägaren Kjell Johansson. Naturen har lämpligt nog skapat en kulle mitt på hygget, som en teaterbalkong för oss att beskåda hela härligheten från. Och det är svårt att säga emot. Rätt utförd har också en slutavverkning sin estetiska tjusning.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?