Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel / Allt löv är inte ädelt!
Kunskap

Allt löv är inte ädelt!

Lövträden har ekonomisk betydelse och är samtidigt bra för den biologiska mångfalden.
Ofta tänker man på ädellöv som ek och bok, men det är björk, al och asp som är topp tre bland lövträden. Tillsammans utgör de nästan 90 procent av lövvirkesförrådet i Sverige. Läs om anläggning, skötsel och användning av de tre släktena. Kanske är det något för din fastighet?

BJÖRK Vårtbjörk och glasbjörkI Sverige finns vårtbjörk och glasbjörk. Båda är pionjärträd vilket betyder att de vandrar in först på ett obevuxet område. De är anpassade till att växa på kala marker, vilket innebär att de tål stora temperaturskillnader men också att de kräver mycket ljus och utrymme. Den största skillnaden mellan arterna är att de har olika markkrav och i viss mån också deras produktionsförmåga.MarkkravVårtbjörken växer bäst på näringsrika, friska marker, gärna med rörligt grundvatten.Nerlagda åkrar som är väldränerade passar till exempel bra. Vårtbjörken kan också växa på torrare ståndorter men då blir tillväxten låg. Undvik björkodling på kraftiga lerjordar.Glasbjörken kan till skillnad från vårtbjörken växa också på fuktiga och våta marker med högt grundvattenstånd. Glasbjörken tål också frost bättre än vårtbjörken.AnvändningDet är ingen större skillnad på vad de olika björkarterna används till. Björkvirket är ett medeltungt, medelhårt och segt virke. Men glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar inte samma flammighet som vårtbjörken. Virket står inte emot fukt särskilt bra och är därför inte lämpligt för utomhusbruk utan specialbehandling. De klenare dimensionerna av björk är eftertraktad massaved för pappersmassa. Björkvirket används också till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv, men också spån och träfiberskivor, plywood, kemiska produkter och cellulosa. Barken kan användas för näverslöjd. Bland mer ovanliga användningsområden finns framställning av björkdricka och björkvin från saven.NaturvärdeBjörken utgör ett viktigt inslag i naturens mångfald. Björkarna är sammantaget vårt tredje vanligaste trädslag och är snabbt på plats på brända, avverkade eller andra typer av blottlagda markytor. Grova björkar blir ofta naturvärdesträd. Spara dem gärna i trädgrupper och tillsammans med andra trädslag. Björkar, liksom aspar, blir inte lika gamla som barrträd och ädla lövträd. De kan därför relativt snabbt bidra till att öka andelen död ved i skogen.OmloppstidBjörkbestånd får enligt skogsvårdslagen slutavverkas tidigast vid 45–55 års ålder beroende på bonitet, markens bördighet, men kan bli 300 år gammal. Om målet är högsta volymproduktion och hög timmerkvalitet är en lämplig slutålder 60–75 år. Beståndet bör ha uppnått minst 25 cm i medeldiameter.FöryngringPlantering eller sådd är av genetiska skäl lämplig i större delen av landet. Det förädladematerial som finns i dag är överlägset jämfört med beståndsfröplantor.Vid plantering på skogsmark görs en normal markberedning. Jordbruksmark bör helplöjas och harvas eller plöjas. Björken hämmas mycket av överskärmning (när andra träd med högre kronor skuggar). Förbandet på skogsmark ska vara 2000–2500 plantor/ha och på jordbruksmark 2500 – 3000 plantor/ha. Det är nämligen större risk att plantorna dör på jordbruksmark.Naturlig föryngringBjörkar förökar sig lätt, både med frön och med stubbskott. Fröfall från hängena sker både på hösten, då fröna gror omedelbart, och på våren efter. De här fröna gror efter en viloperiod under vintern. Björkfrön finns ofta också i fröbanken i marken. De marker som ärlämpliga för att självföryngra i är fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar, mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd eller frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig. AL Klibbal och gråalI Sverige finns klibbal och gråal. Klibbalen är framförallt utbredd i Götaland och Svealand, medan gråalen är mer nordlig och främst finns i Svealand och Norrland.MarkkravKlibbalen är det enda av våra trädslag som är anpassad till blöta marker. Den kräver djup, näringsrik och mullrik jord med rörligt grundvatten för bästa utveckling och tillväxt. Denväxer ofta vid gränsen till öppet vatten, men trivs också på friska marker. Klibbalenkan däremot inte växa på djupa torvmarker. Gråalen producerar bäst på finjordshaltig mark men växer också på torrare och mager mark. Klibbal är mycket ljuskrävande medan gråal inte kräver fullt lika mycket ljus. Gråal är också mer frosttålig än klibbal, som ändåklarar sig relativt bra på frostlänta marker.AnvändningI dag används alvirket i första hand inom möbelindustrin, men emballage och energived ärandra användningsområden. Gråalens virke räknas som mindre värdefullt medan klibbalenär mer användbart. Den mest kända användningen av klibbal är till träskor men också tillmöbler och som rökerived. Historiskt sett har alen använts till exempelvis pålar,vattenledningar, färgning och ved.NaturvärdeAlen har ett högt naturvärde. På alens rötter växer mikroorganismer som fångar in kväve och alen kan därför binda luftkväve. Alarna är därför goda markförbättrare och kvävegödslare. Alkärr är artrika och särpräglade biotoper som är väl värda att skydda. I dag värnas de områden där alen växer för naturens skull. Såväl klibbal och gråal förekommer alltså i kantzoner mot vatten, klibbalen i sumpskogar och kärr som är biologiskt rika miljöer på många sätt. Siskor och andra småfåglar kalasar på fröna. Fladdermöss, groddjur, snäckor och insekter trivs också där.OmloppstidBåda arterna är mycket snabbväxande i ungdomen, gråalen ännu mer än klibbalen. Menefter runt 25 år passerar klibbalen gråalens höjdtillväxt. Om målet är grovt kvalitetstimmer äromloppstiden 50–60 år. Välskötta bestånd och förädlat material kan ha en omloppstid på 40–50 år.Naturlig föryngringKlibbalen föryngras antingen genom fröspridning eller stubbskott. Alen är ett utpräglat pionjärträd och fröna måste ha mineraljordskontakt för att kunna gro. Klibbalen har stor förmåga att bilda stubbskott, men den avtar i takt med trädets ålder. Stubbarna förstörs nämligen efter hand av röta, det är därför som samma stubbe inte går att utnyttja mer än 2–3generationer. Gråalen föryngras naturligt främst genom rotskott. ASP Uttrycket ”att darra som ett asplöv” kommer från att asplöven med sina långa platta skaft darrar vid minsta vindfläkt. Aspen är ljuskrävande men också relativt härdig mot vinterkyla och vårfrost. MarkkravAsp är ett pionjärträd som växer på de flesta ståndorter men producerar bäst på finjordsrika moräner, gärna kalkhaltiga med bra vattentillgång. De bästa växtplatserna är sluttningar medöversilande grundvatten. På svaga marker växer aspen långsamt och risken för röta är stor. När barken är slät och gröngrå är det ett tecken på att aspen växer bra.AnvändningVed från asp är vit, porös och lätt. Aspen används framförallt till massaved men har också stor betydelse som material till tändstickor. Det är tack vare den raka fiberriktningen, förmågan till spjälkning och att brinna bra. Andra produkter som kan tillverkas av asp är pallar, lådor, träull, bastulavar, spånskivor och byggmodeller.NaturvärdeAspens relativt mjuka ved gör den attraktiv för hålbyggande fåglar. Senare tas håligheterna över av andra arter. Grova aspar är värdefulla naturvärdesträd men det är också värdefullt med mindre inslag av yngre asp i en skog. I de delar av landet där ädla lövträd saknasär aspen en bra ersättare. Om det finns gott om grova aspar nära varandra kan man välja att kapa högstubbar av några. Lämnar man också kvar trädtoppar och träddelar skapas död ved av olika ålder.OmloppstidTillväxten hos asp når sin topp efter 40 års ålder, men för hybriddaspen sker tillväxttoppenupp till 20 år tidigare eftersom den har en betydligt snabbare omloppstid. Aspen är i regel avverkningsmogen vid 50–60 års ålder. Välgallrad vanlig asp kan på bra marker nåslutavverkningsdimensioner ännu tidigare. Hybridasp kan avverkas innan 30 års ålder.Naturlig föryngringAspens frö har en mycket kortvarig grobarhet. Det gör att föryngring av asp med fröträdsställning är en alltför osäker metod för att användas praktiskt. Däremot går det bra att föryngra asp med hjälp av rotskott. Uppslaget kan bli rikligt, från 20000 till 200000 per hektar. De flesta rotskotten kommer från klena rötter som ligger relativt nära markytan. Det är de här skotten man helst ska bygga beståndet på. Skott från tjocka rötter nära moderträdet överför ofta röta från stubben till de unga träden, och därför ska de undvikas som trädval.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Hämtar in feed...

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Temadag om poppel och hybridasp

Temadag om poppel och hybridasp

​Välkommen till Sydveds temadag om poppel och hybridasp, lördagen den 9 juni. Platsen är Sångeltorp.

Inspiration Så får du personlig prägel på gårdsplanen

Så får du personlig prägel på gårdsplanen

​Du ser på skylten när du är framme! Vårt hus är det med vindflöjeln! Vi har en klocka på ladugårdsgaveln! Här tipsar vi om olika dekorationer för din gårdsplan.

Inspiration Björken

Björken

Björkens skira grönska och vita stam är för många av oss förknippat med svensk sommar. När björken har fått musöron vet man att det inte är långt kvar till de förhoppningsvis soligare och varmare dagarna…

Möt Sydved Återskapande av hagmarker på Augerums gård

Återskapande av hagmarker på Augerums gård

​Sydveds Johan Bergman arrangerade tillsammans med ägarna Kerstin och Johan von Koch den 17 maj en exkursion för Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge. Målet var att inspektera och analysera utfallet av de bidragsfinansierade avverkningar som gjorts under vintern för att återskapa hagmarker i det gamla kulturlandskapet.

Möt Sydved Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

​I samband med att sommarvärmen kom på allvar till södra Sverige passade Sydveds distrikt Älmhult på att bjuda ett drygt 80-tal skogsägare på två bussresor till Stora Ensos massa- och pappersbruk Nymölla utanför Bromölla. Resan bjöd bland annat på en förevisning av fjärrmätning, en rundvandring i pappersbruket och ett besök i områdets vackra bokskogar.

Inspiration Artikelbild

En gång Snapphane ...


​"Jag känner folket. De är sådana, som man i godo kan få till vad man vill, ja bli Hans Majestät trofasta med liv och blod." Så uttalade sig danske generallöjtnanten Ebbe Ulfeldt om befolkningen i norra Skåne. En befolkning som tog strid för sin frihet i en orolig tid. En befolkning som vann folkets respekt för sina djärva tillslag mot svensken. En befolkning som kallades för snapphanar.

Möt Sydved Examensarbete i skogen

Examensarbete i skogen

​Tillsammans med Sydved utför Carl Philip Sandberg och Johan Nordstrand ett examensarbete. Båda studerar till skogsmästare i Skinnskatteberg och är i sommar färdiga med tre års utbildning. På bilden syns maskinförare Jonathan Nilsson och Carl-Filip.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Kunskap Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

​Fler och fler skogsägare väljer att certifiera sitt skogsbruk. Både för att man tycker det är viktigt med miljö och hållbarhetsfrågor, och för att man ser det ekonomiska värdet. Trenden är att efterfrågan på certifierad trädråvara fortsätter att öka.

Inspiration Smörgåstårta med smak av hav

Smörgåstårta med smak av hav

​På våren är helgerna och högtiderna många. Med läckra smörgåstårtor kommer man långt när gästerna är många och alla kanske inte kommer samtidigt. Här bjuder vi på en smörgåstårta med smak av hav.

Kunskap Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

​Cross Laminated Timber (CLT), kompositmaterial , mikrofibrillär cellulosa, lignin och textilier är fem områden där det sker skoglig forskning.

Inspiration Artikelbild

Pampig trädrad med franska influenser

Alléer som för mer än 200 år sedan anlades för att imponera på sin omgivning är värdefulla både för landskapsbilden och för djur- och naturlivet. Nu börjar många alléer bli gamla och behöver restaureras eller föryngras. Här får ni veta hur man går tillväga.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Möt Sydved Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Efter en lång vinter, är det nu dags att se över skogsbilvägen. Här får du några tips av oss.

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?