Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel / Allt löv är inte ädelt!
Kunskap
Allt löv är inte ädelt.

Allt löv är inte ädelt!

Lövträden har ekonomisk betydelse och är samtidigt bra för den biologiska mångfalden.
Ofta tänker man på ädellöv som ek och bok, men det är björk, al och asp som är topp tre bland lövträden. Tillsammans utgör de nästan 90 procent av lövvirkesförrådet i Sverige. Läs om anläggning, skötsel och användning av de tre släktena. Kanske är det något för din fastighet?

BJÖRK

 

Vårtbjörk och glasbjörk

I Sverige finns vårtbjörk och glasbjörk. Båda är pionjärträd vilket betyder att de vandrar in först på ett obevuxet område. De är anpassade till att växa på kala marker, vilket innebär att de tål stora temperaturskillnader men också att de kräver mycket ljus och utrymme. Den största skillnaden mellan arterna är att de har olika markkrav och i viss mån också deras produktionsförmåga.

Markkrav

Vårtbjörken växer bäst på näringsrika, friska marker, gärna med rörligt grundvatten.
Nerlagda åkrar som är väldränerade passar till exempel bra. Vårtbjörken kan också växa på torrare ståndorter men då blir tillväxten låg. Undvik björkodling på kraftiga lerjordar.
Glasbjörken kan till skillnad från vårtbjörken växa också på fuktiga och våta marker med högt grundvattenstånd. Glasbjörken tål också frost bättre än vårtbjörken.

Användning

Det är ingen större skillnad på vad de olika björkarterna används till. Björkvirket är ett medeltungt, medelhårt och segt virke. Men glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar inte samma flammighet som vårtbjörken. Virket står inte emot fukt särskilt bra och är därför inte lämpligt för utomhusbruk utan specialbehandling.

De klenare dimensionerna av björk är eftertraktad massaved för pappersmassa. Björkvirket används också till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv, men också spån och träfiberskivor, plywood, kemiska produkter och cellulosa. Barken kan användas för näverslöjd. Bland mer ovanliga användningsområden finns framställning av björkdricka och björkvin från saven.

Naturvärde

Björken utgör ett viktigt inslag i naturens mångfald. Björkarna är sammantaget vårt tredje vanligaste trädslag och är snabbt på plats på brända, avverkade eller andra typer av blottlagda markytor. Grova björkar blir ofta naturvärdesträd. Spara dem gärna i trädgrupper och tillsammans med andra trädslag. Björkar, liksom aspar, blir inte lika gamla som barrträd och ädla lövträd. De kan därför relativt snabbt bidra till att öka andelen död ved i skogen.

Omloppstid

Björkbestånd får enligt skogsvårdslagen slutavverkas tidigast vid 45–55 års ålder beroende på bonitet, markens bördighet, men kan bli 300 år gammal. Om målet är högsta volymproduktion och hög timmerkvalitet är en lämplig slutålder 60–75 år. Beståndet bör ha uppnått minst 25 cm i medeldiameter.

Föryngring

Plantering eller sådd är av genetiska skäl lämplig i större delen av landet. Det förädlade
material som finns i dag är överlägset jämfört med beståndsfröplantor.

Vid plantering på skogsmark görs en normal markberedning. Jordbruksmark bör helplöjas och harvas eller plöjas. Björken hämmas mycket av överskärmning (när andra träd med högre kronor skuggar). Förbandet på skogsmark ska vara 2000–2500 plantor/ha och på jordbruksmark 2500 – 3000 plantor/ha. Det är nämligen större risk att plantorna dör på jordbruksmark.

Naturlig föryngring

Björkar förökar sig lätt, både med frön och med stubbskott. Fröfall från hängena sker både på hösten, då fröna gror omedelbart, och på våren efter. De här fröna gror efter en viloperiod under vintern. Björkfrön finns ofta också i fröbanken i marken. De marker som är
lämpliga för att självföryngra i är fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar, mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd eller frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig.

 

AL

 

Klibbal och gråal

I Sverige finns klibbal och gråal. Klibbalen är framförallt utbredd i Götaland och Svealand, medan gråalen är mer nordlig och främst finns i Svealand och Norrland.Allt löv är inte ädelt!

Markkrav

Klibbalen är det enda av våra trädslag som är anpassad till blöta marker. Den kräver djup, näringsrik och mullrik jord med rörligt grundvatten för bästa utveckling och tillväxt. Den
växer ofta vid gränsen till öppet vatten, men trivs också på friska marker. Klibbalen
kan däremot inte växa på djupa torvmarker. Gråalen producerar bäst på finjordshaltig mark men växer också på torrare och mager mark. Klibbal är mycket ljuskrävande medan gråal inte kräver fullt lika mycket ljus. Gråal är också mer frosttålig än klibbal, som ändå
klarar sig relativt bra på frostlänta marker.

Användning

I dag används alvirket i första hand inom möbelindustrin, men emballage och energived är
andra användningsområden. Gråalens virke räknas som mindre värdefullt medan klibbalen
är mer användbart. Den mest kända användningen av klibbal är till träskor men också till
möbler och som rökerived. Historiskt sett har alen använts till exempelvis pålar,
vattenledningar, färgning och ved.

Naturvärde

Alen har ett högt naturvärde. På alens rötter växer mikroorganismer som fångar in kväve och alen kan därför binda luftkväve. Alarna är därför goda markförbättrare och kvävegödslare. Alkärr är artrika och särpräglade biotoper som är väl värda att skydda. I dag värnas de områden där alen växer för naturens skull. Såväl klibbal och gråal förekommer alltså i kantzoner mot vatten, klibbalen i sumpskogar och kärr som är biologiskt rika miljöer på många sätt. Siskor och andra småfåglar kalasar på fröna. Fladdermöss, groddjur, snäckor och insekter trivs också där.

Omloppstid

Båda arterna är mycket snabbväxande i ungdomen, gråalen ännu mer än klibbalen. Men
efter runt 25 år passerar klibbalen gråalens höjdtillväxt. Om målet är grovt kvalitetstimmer är
omloppstiden 50–60 år. Välskötta bestånd och förädlat material kan ha en omloppstid på 40–50 år.

Naturlig föryngring

Klibbalen föryngras antingen genom fröspridning eller stubbskott. Alen är ett utpräglat pionjärträd och fröna måste ha mineraljordskontakt för att kunna gro. Klibbalen har stor förmåga att bilda stubbskott, men den avtar i takt med trädets ålder. Stubbarna förstörs nämligen efter hand av röta, det är därför som samma stubbe inte går att utnyttja mer än 2–3
generationer. Gråalen föryngras naturligt främst genom rotskott.

 

ASP

 

Uttrycket ”att darra som ett asplöv” kommer från att asplöven med sina långa platta skaft darrar vid minsta vindfläkt. Aspen är ljuskrävande men också relativt härdig mot vinterkyla och vårfrost.

Allt löv är inte ädelt! 

Markkrav

Asp är ett pionjärträd som växer på de flesta ståndorter men producerar bäst på finjordsrika moräner, gärna kalkhaltiga med bra vattentillgång. De bästa växtplatserna är sluttningar med
översilande grundvatten. På svaga marker växer aspen långsamt och risken för röta är stor. När barken är slät och gröngrå är det ett tecken på att aspen växer bra.

Användning

Ved från asp är vit, porös och lätt. Aspen används framförallt till massaved men har också stor betydelse som material till tändstickor. Det är tack vare den raka fiberriktningen, förmågan till spjälkning och att brinna bra. Andra produkter som kan tillverkas av asp är pallar, lådor, träull, bastulavar, spånskivor och byggmodeller.

Naturvärde

Aspens relativt mjuka ved gör den attraktiv för hålbyggande fåglar. Senare tas håligheterna över av andra arter. Grova aspar är värdefulla naturvärdesträd men det är också värdefullt med mindre inslag av yngre asp i en skog. I de delar av landet där ädla lövträd saknas
är aspen en bra ersättare. Om det finns gott om grova aspar nära varandra kan man välja att kapa högstubbar av några. Lämnar man också kvar trädtoppar och träddelar skapas död ved av olika ålder.

Omloppstid

Tillväxten hos asp når sin topp efter 40 års ålder, men för hybriddaspen sker tillväxttoppen
upp till 20 år tidigare eftersom den har en betydligt snabbare omloppstid. Aspen är i regel avverkningsmogen vid 50–60 års ålder. Välgallrad vanlig asp kan på bra marker nå
slutavverkningsdimensioner ännu tidigare. Hybridasp kan avverkas innan 30 års ålder.

Naturlig föryngring

Aspens frö har en mycket kortvarig grobarhet. Det gör att föryngring av asp med fröträdsställning är en alltför osäker metod för att användas praktiskt. Däremot går det bra att föryngra asp med hjälp av rotskott. Uppslaget kan bli rikligt, från 20000 till 200000 per hektar. De flesta rotskotten kommer från klena rötter som ligger relativt nära markytan. Det är de här skotten man helst ska bygga beståndet på. Skott från tjocka rötter nära moderträdet överför ofta röta från stubben till de unga träden, och därför ska de undvikas som trädval.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Artikelbild

Full fart på avverkningarna

​Nu är augusti här och det är full fart på avverkningarna runt om på distrikt Hässleholm. Vi har god avsättning för samtliga sortiment.

Möt Sydved Välkommen till Sydveds monter på Medevimässan!

Välkommen till Medevimässan på Medevi Brunn!

​Fredag och lördag den här veckan (18-19 augusti) är du varmt välkommen till Sydveds monter på Medevimässan. Det blir spännande och upplevelserika dagar, inte minst för dig som gillar skog, hundar och jakt.

Inspiration Ladda för jakt!

Ladda för jakt!

​Nu väntar en ny härlig jaktsäsong. Men innan du ger dig ut i skogen är det viktigt att ha vapenvården gjord, hunden i trim och passen röjda. Här får du en checklista med det viktigaste inför jakten.

Inspiration På jakt efter skogens gula guld

Lyckad jakt på skogens gula guld

Den senaste tidens regn gör att det nu går att hitta fina gula kantareller i skogen på flera håll runt om i Götaland. Så nu är det bara att ge sig ut i skogen på svampjakt!

Möt Sydved Skogskväll på Österbymo motormuseum

Skogskväll på Österbymo motormuseum

Närmare 200 skogsägare besökte distrikt Jönköpings skogskväll på Veteranmotormuseet i Österbymo. På plats var också Kinda-Ydre Sparbank samt Brostorps Gårdsmejeri. Stämningen var härlig och det fanns en tro på framtiden och skogsägande.

Inspiration Kräftfisket – en del av det svenska

Kräftfisket – en del av det svenska

​Kräftor och kräftfiske i augusti är en del av den svenska traditionen, även om regleringen om tid försvunnit sedan några år tillbaka

Kunskap Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen, letande efter något som ser ut som en slutavverkning. En skotad trave timmer avslöjar att det är nära. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Möt Sydved Lär känna din Sydvedare – Tomas Trygg

Lär känna din Sydvedare – Tomas Trygg

​Passa på och bekanta dig mer med Tomas Trygg, som är distriktschef för distrikt Falköping. Han växte upp i skogarna utanför Färgelanda i Dalsland och bor nu med sin familj på norra Orust.

Inspiration Grillad röding med sparris och nordisk pesto

Grillad röding med sparris och nordisk pesto

​Sommartider är grilltider! Vi bjuder på en rustik rätt med finess där den fina fisken får lite extra tyngd av stompad färskpotatis. Lättlagat och smakrikt med svenska råvaror i säsong!

Inspiration Artikelbild

Såpa – skogens gröngula guld

Baserad på tallolja från svenska skogar bryts såpan lätt ner i naturen och klimatmedvetna hushåll har upptäckt att den inte bara biter på mattor och skurgolv.

Möt Sydved Försök med digital snitsling på Toverums Säteri

Försök med digital snitsling på Toverums Säteri

​På Toverums Säteri inom distrikt Kalmar har det gjorts försök med digital snitsling genom att använda ett drönarfoto. Fotot visas i skördarens dator och skördaren positioneras sedan via gps.

Kunskap Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

​Sydsvenska skogsägare röjer som aldrig förr. Antalet röjda hektar per år har mer än fördubblats i Götaland de senaste 15 åren. Fortsätt så!, uppmanar Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. ”Det är dags för alla skogsägare att hoppa på röjningståget –för det kommer att behövas!”

Möt Sydved Vardagshjältar i syd

Vardagshjältar i syd

M.A. Skogsvård med ägare Mats Andersson i spetsen är en av de företag som håller i gång den viktiga sommarproduktionen av virke inom distrikt Hylte. Nyligen har de investerat i en skotare för att bli ännu effektivare.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Min skog – dina personliga sidor

Min skog – dina personliga sidor

​Samarbetar du med Sydved? Genom Min skog, som är dina personliga sidor, får du ännu bättre koll på de skogliga uppdragen med Sydved.

Möt Sydved Artikelbild

Börje Axelsson skogsentreprenad investerar

​Börje Axelsson Skogsentreprenad utanför Ljungby fick under onsdagen sin fabriksnya John Deere 1070e levererad. Med denna nyinvestering har Börje tillsammans med sina anställda och den lokale inköparen Carl-Johan Savin stärkt sin position som den främsta gallringspecialisten runt Ljungby.

Kunskap Generationsväxla med enkla och robusta lösningar

Generationsväxla med enkla och robusta lösningar

​Många skogsägare överlåter sin fastighet som gåva. En överlåtelseform som ofta har flera  fördelar för både givare och mottagare. Martin Lindskogs tips är att inte krångla till det med  knepiga gåvovillkor och att noggrant dokumentera hela generationsväxlingen.

Möt Sydved What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Film: Nygallrat med Sydved

Film: Nygallrat med Sydved

Sydved är gallringsspecialisten med kompetensen att maxa värdet på din fastighet. Se den här filmen som visar på Sydveds fullservicekoncept.

Möt Sydved Sydveds app för skogsägare

Ny film visar finesserna med Sydveds app för skogsägare

​Nyfiken på Sydveds app för skogsägare? Titta då på den här filmen som kort och koncist visar vad du som skogsägare kan ha för nytta av appen Min skog.

Möt Sydved Fjärrmätningen kommer starkt i Sydsverige.

Fjärrmätningen kommer starkt i Sydsverige

​Fjärrmätningen är på stark frammarsch i Sydsverige under 2017. Fjärrmätning är en annan form av travmätning, än den som traditionellt skett vid mätbrygga. Den gäller i första hand enbart rundved.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?