Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel / Balans – nyckelord i ekskogen
Inspiration
Balans - nyckelord i ekskogen

Lars Karlsson, Skogsstyrelsen (till vänster) och Sydveds inköpare Magnus Eriksson ser en stor potential i att sköta sin ekskog. Både i ett produktionsperspektiv och för naturvårdens skull.

Balans – nyckelord i ekskogen

Kalmar län är ekrikast i Sverige. Åtminstone i volym mätt. Kanske därför inte så konstigt att Sydveds distrikt Nybro har blivit något av specialister på ekskog.

– Vi har ett nära samarbete med Skogsstyrelsens ekexpert Lars Karlsson och så har vi kunniga och erfarna entreprenörer. Dessutom är avsättningsmöjligheterna goda. Så visst kan man väl säga att vi är ekspecialister, säger Sydveds Magnus Eriksson.

Rena produktionsskogar av ek är inte speciellt vanliga idag. Lars Karlsson, på Skogsstyrelsen i Kalmar, berättar att det typiska fallet är gårdsnära ekbestånd med inslag av andra lövträd och buskar. Ofta är bestånden eftersatta och runt 100 år gamla.

Men bestånden är inte helt förlorade?

– Absolut inte, här har man en perfekt möjlighet att genomföra åtgärder som både gynnar produktion och miljö.

I det äldre eftersatta beståndet kan man till exempel plocka bort några av de fina produktionsstammarna och få ut fint timmer. Då gynnar man både produktionsstammar och låter de grenrika, "sparbanksekarna", stå kvar som blivande jätteträd för naturvård.

– Där kan man verkligen tala om balansskogsbruk i praktiken, säger Magnus Eriksson.

Varning för vattenskott

Omloppstiden för ekskog hamnar ofta på 120–150 år. Eken trivs bäst på lerblandad jord på lägre marker. För att skapa kvalitet i ett ekbestånd bör den växa upp i tätt förband. Det sker bäst om det finns möjlighet till självföryngring. Skogsodling genom plantering eller sådd är också ett alternativ, om än ett dyrt sådant.

– Området som ska föryngras bör hägnas. Vilttrycket är ett stort hot och beståndet bör därför vara hägnat till 25–30 års ålder, påpekar Lars Karlsson.

Röjning och gallring ska sättas in tidigt och genomföras ofta, säger Magnus Eriksson.

– Vid den tidiga gallringen tar du bort förväxande och grovgreniga träd.

Lars Karlsson berättar att ekens höjdtillväxt kulminerar tidigt för att sedan avta snabbt och att det är därför de tidiga gallringarna är viktiga. Förlorar man kronlängd under denna tid tar det lång tid att återställa den och man gör hela tiden förluster i stamutvecklingen.

– Risken för att få oönskade vattenskott är då också överhängande, inflikar Magnus Eriksson.

Vattenskott är grenar som eken producerar ur så kallade sovande knoppar på stammen, som kompensation om trädets balans mellan krona och rot rubbas.

Värdefulla dimensioner

Gallringar bör göras ungefär vart femte år fram tills att beståndet är 40–50 år. Därefter räcker det att gallra med tio års mellanrum. I denna ålder utses framtidsstammar med sju till åtta meter mellan stammarna jämnt fördelat. Det innebär cirka 200 stammar per hektar. Vid gallring bör man vara noga med att ge plats åt dessa träds kronor.

– Ekarna ska ha tillräckligt med utrymme för att grönkronan ska kunna täcka minst halva stammen. Då växer den bra och utvecklar grova, värdefulla dimensioner. Samtidigt får det inte bli för mycket ljus för då minskar den naturliga kvistrensningen, säger Lars Karlsson. Så viss undervegetation är viktig för ekens kvalitetsutveckling.

– Hasselsnår, mindre björkar och liknande skyddar ekstammarna från direkt solljus och minskar på så sätt risken för vattenskott, förklarar Magnus Eriksson.

En annan kvalitetsdanande åtgärd som därför kan bli aktuell är stamkvistning av huvudstammarna.

– Då kan man ju även se över eventuella vattenskott och ta bort dem också, tipsar Magnus Eriksson.

Netto som överraskar

Vid slutavverkning av ett ekbestånd med ren produktionsinriktning bör förbandet vara 15 meter mellan stammarna. Det ger ungefär 50–60 stammar på ett hektar. Då kan man räkna med att få såväl timmer, ved och flis Och kanske också ett överskott på kontot?

– Nettot ur avverkningarna brukar överraska många skogsägare positivt. Även om det är plockhuggningsaktiviteter i eftersatta bestånd blir det ofta bra netton. Samtidigt som man får en mer tillgänglig och vacker ekskog att vandra i, säger Magnus Eriksson.

 

 

Balansskogsbruk i ekskogen

  • Rätt mängd ljus.
  • Rätt mängd stammar.
  • Täta gallringsåtgärder.
  • Plockhugg produktionsvirket.
  • Spara jätteträd och död ved för naturvården.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Artikelbild

Benchmarking mellan distrikten: klengallring och skogsbränsle

Lite för sällan får vi Sydvedare, fyllda med skoglig erfarenhet, tillfälle att utbyta erfarenheter och goda idéer i skogsskötselfrågor till nytta för ditt skogsbrukande. Helt nyligen gavs dock ett sånt tillfälle, då distrikt Älmhult gästade den östra delen av distrikt Hylte för att diskutera klengallring och uttag av skogsbränsle.
Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Nu återupptäcker vi konsten att tälja.

Nu återupptäcker vi konsten att tälja

I jakten på avstressande och meningsfulla fritidssysselsättningar har vi börjat tälja igen. Att tälja är roligt, billigt och en kreativ utmaning för både nybörjare och erfarna. ​

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Stora Enso och Gasum ingår samarbete om att göra förnybar energi av spillvatten.

Satsning på biogas på Nymölla: förnybar energi av spillvatten

​Stora Enso och energibolaget Gasum bygger en biogasanläggning vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. Anläggningen kommer att förvandla brukets spillvatten till förnybar energi.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Dovhjort

Dovhjort

På 1500-talet kom dovhjorten till Sverige och fanns då i hägn på gods och kungsgårdar. Nu finns flera vilda bestånd framför allt i landets sydligaste delar.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Spår från en gammal järngruva

Sydvedaren Daniel Axelsson gjorde en ovanlig upptäckt i trakterna kring Ramkvilla. Insprängt bland träden hittade han tunnel eller en så kallad "stollgång".

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.