Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel
Inspiration

 

Full fart i julgransfabriken

"Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del trädgårdsmästeri. Varje gran får individuell skötsel flera gånger under sin omloppstid." Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och hans företags verksamhet: produktion av julgranar och granris för grav- och juldekorationer.

Jag möter Per strax utanför Sjöbo i Skåne. Det är mitten av november. En intensiv tid om man är julgransodlare.

– Telefonen ringer hela tiden. Varje dag har vi avverkningar och eftersom odlingarna ligger utspridda över hela Skåne blir det många mil i bilen, berättar han. Karriären som julgransodlare inleddes med Pers anställning på Domänverket under 1970-talet.

– Då var jag med om att plantera några områden med bland annat nobilisgran för produktion av ris. Det är till ett av dessa områden som vi ska åka till nu, berättar han. När Domänverket senare beslutade att sälja sina odlingar valde Per och några kollegor att köpa och dela upp arealerna mellan sig.

Kvistar med kottar

Dalby Granar är en av Sveriges största producenter av julgranar och ris. Av julgranarna går omkring 10000 till svenska hem. Riset förädlas dels i ett eget binderi till svenska kyrkogårdar, dels exporteras det till Polen där det binds till dekorationer för kunder i Europa, främst i Tyskland. Idag svarar riset för 80–85 procent av omsättningen – och med en årsproduktion som kommer att passera 1000 ton. Den största produktgruppen är täckare, det vill säga kvistar som binds samman och dekoreras med kottar och andra produkter från växtriket.

"Omloppstiden på en julgran är omkring 15 år. En nobilisgran för pyntegrönt skördas på grenar från 15 upptill 40 års ålder."

– Idag binds merparten med växtfibertråd istället för ståltråd. En kudde av halm bildar innandöme som till exempel kottar kan stickas i. På så sätt kan hela produkten komposteras. En stor fördel på kyrkogårdarna som annars måste lämna ståltrådsbundna produkter på deponi med allt vad det innebär i kostnader eftersom man betalar för vikt. En krans som ligger ute i ur och skur blir tung.

Arterna samsas

För att varje år kunna hålla granar redo för skörd lägger Per ett omfattande arealpussel.

– Vi erbjuder granar och ris både från egna marker och genom samarbeten med större gods och markägare runtom i Skåne.

Vi närmar oss odlingen utanför  Lövestad. Unik för att den kombinerar odling av rödgran, kungsgran samt nobilisgran för pyntegrönt.

– Vi har testat att låta dem samsas om utrymmet för att på så sätt nyttja markens produktionsförmåga på bästa sätt. Det blir också en form av plantering under skärm som gynnar kvaliteten, säger han.

Skrapar man med foten i de raka raderna av granar märks den svarta plastmattan på marken, som läggs för att hålla undan markvegetationen. Granarna gillar inte ogräs och plastmattan är ett mer miljövänligt alternativ än besprutning.

Rödgranen på väg tillbaka

I flera år var kungsgranen på väg att ta över marknaden. Men i finanskrisens spår har efterfrågan på den billigare rödgranen ökat igen, och nu är det ungefär 50/50.

Plantorna som används för att odla fram en fin julgran härstammar främst från Västeuropa.

– De egenskaper som vi vill ha med tjocka grenar och täta barr är egentligen tvärtemot det traditionella skogsbrukets krav. Våra grenar får till och med gärna växa uppåt, berättar han.

Varje år går man över odlingarna; klipper grenar, formar och nyper toppskott för att granarna ska leva upp till marknadens önskemål.

– Dagens hem sväljer inte stora, vida granar.

Smala men ändå täta granar är modellen, då det är många som har kompakt boende.

Omloppstiden på en julgran är omkring10–15 år. En nobilisgran för pyntegrönt skördas på grenar från 15 upp till 40 års ålder. Vid slutavverkning apteras pallvirke till den egna tillverkningen av specialpallar för binderiet. Resten blir massaved och bränsleved.

– Då slutavverkar vi och virket används till att göra specialpallar för att packa vårt pyntegrönt i. En viss del blir också massaved eller bränsleved, inflikar Per.

Stammas upp

I nobilisodlingen från 1974 har stammarna vuxit sig höga och det kommer att krävas skylift för att kunna skörda. Precis intill står ett senare bestånd, som är planterat i slutet av 1990-talet.

– Vi skördar så att det alltid är tre grenvarv uppe i toppen kvar. Varje hektar producerar ungefär fyra ton per år. För att kunna arbeta effektivt och driva på kvaliteten i toppgrenarna genomförs en speciell uppstammning efter skörden.

– Alla nedre grenar som inte bjuder någonvidare kvalitet tas bort. Detta "skadar" stammen lagom mycket för att göra de översta grenarna täta och grova. Det är annars ett omväxlande skogsår som Per beskriver. Under januari till mars har han fokus på sitt konventionella skogsbruk uppe i Osbytrakten. Med Sydveds hjälp gör han behövliga insatser där.

– April till juni är det "vårbruk" i julgransodlingarna: plantering, gödsling, klippning av grenar för att skapa rätt form, beskärning av toppskott, rensning av ogräs med mera. Parallellt med det så börjar också införsäljningen av pyntegrönt.

Från frö till slutkund

Sommarbruket handlar till stor del om uppmärkning och införsäljning.  Julgransåterförsäljarna börjar dyka upp för att välja ut "sina" granar. Efter det börjar det bli dags förbereda sig för årets stora produktionsrace.

– I slutet av september växlar vi upp från 3 anställda till 80. Förutom de som skördar är det personal till binderiet. Där blir det första målet allhelgona-helgen. Sedan går också en stor del på export till Tyskland och Polen; där försäljningen kulminerar lite senare än i Sverige.

Vad är tjusningen med sådant här skogsbruk?

Per funderar en stund, känner vant på en gren och svarar:

– Möjligheten att se hela kedjan; från sått frö, via skötselåtgärder och till sist faktiskt möta slutkunden när vi säljer granen eller dekorationen till kyrkogården. Att få se kunden som ska ha en av mina granar som en del i sin jultradition i ögonen. Det känns fint.

 

Kungsgran (Abies nordmanniana)

Odlas för julgrans- och risskörd. Breda, mörkt gröna, glansiga och läderartade barr i kombination med kvistens förmåga att hålla barren länge gör den eftertraktad både som julgran och till pyntegrönt.

Rödgran (Picea abies)

Rödgran odlas för julgrans- och risskörd. Vår inhemska julgransklassiker växer vild över hela norra Europa. Trots korta och smala barr har riset god täckförmåga, men kvisten håller inte barren så länge.

Nobilis (Abies procera)

Odlas i Sverige enbart för risskörd. Ursprungligen från Kaskadbergen i västra usa. Introducerades i Skandinavien vid mitten av 1800-talet. Barren sitter tätt med en ålders- och höjdberoende färgvariation från grön till silverblå. Nobiliskvisten håller barren länge och är mycket lämplig för användning som täckris eller bundna dekorationer.

 

Full fart i julgransfabriken
Full fart i julgransfabriken

Per Torstensson, på Dalby Granar, är en av Sveriges större producenter av julgranar. Men företagets överlägset största produkt är försäljning av granris till dekoration, så kallat pyntegrönt. I några av odlingarna testar Per att låta de olika arterna samsas om marken för att nyttja produktionsförmågan och dana kvalitet.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Artikelbild

Benchmarking mellan distrikten: klengallring och skogsbränsle

Lite för sällan får vi Sydvedare, fyllda med skoglig erfarenhet, tillfälle att utbyta erfarenheter och goda idéer i skogsskötselfrågor till nytta för ditt skogsbrukande. Helt nyligen gavs dock ett sånt tillfälle, då distrikt Älmhult gästade den östra delen av distrikt Hylte för att diskutera klengallring och uttag av skogsbränsle.
Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Stenhuggerimuseet i Hunnebostrand. Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg.

En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand

​Det är en idyllisk sensommarmorgon i Hunnebostrand. Den smala vägen upp på berget bjuder inte bara på fina skärgårdsvyer. Den tar dig också med på en tidsresa. När du kliver in på Stenhuggerimuséet är det 1935. Och du ska börja dagens arbetspass…

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Rökt vilt på helgmenyn

Rökt vilt på helgmenyn

​Förr rökte man köttet eller fisken för att maten skulle hålla längre. Nuförtiden väljer vi rökt mat för den goda smakens skull. Här tipsar vi om tillbehören som ger det lilla extra till det rökta och vilda!  

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Rödräven är en duktig jägare.

Rödräv

​Här har vi en duktig jägare som mättar magen med åkersorkar, fåglar, harar och emellanåt ett och annat rådjur. Och kanske är det rävens skicklighet som jägare som ligger till grund för talesätten en räv bakom örat och listig som en räv. Konstateras kan i alla fall att räven är ett av de vilda djur som tilldragit sig störst intresse i folktron.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Spår från en gammal järngruva

Sydvedaren Daniel Axelsson gjorde en ovanlig upptäckt i trakterna kring Ramkvilla. Insprängt bland träden hittade han tunnel eller en så kallad "stollgång".

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.