Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel
Inspiration
Rumsrent att gödsla

Gödslingen påverkar både volym och dimension. Efter en normal gödsling blir varje träd något grövre, medeldiametern ökar med 0,3–0,8 cm.

Rumsrent att gödsla

De stora skogsbolagen ökar gödslingen i sina skogar, medan den mindre skogsägaren avstår. Detta trots att skogsgödsling ökar både volym och dimension på virket. Ny teknik har ökat precisionen och forskningsrönen visar att normal kvävegödsling inte påverkar miljön negativt. Men det krävs kunskap.

Skogsgödslingen har tredubblats sedan 2002, och under 2006 ökade den med 30 procent jämfört med föregående år. Det visar beräkningar från stora gödseltillverkaren Yara som kalkylerar med fortsatt tillväxt under 2007. Främst är det de stora skogsbolagen som ökar gödslingen igen. Drivkrafterna är både det dyrare importvirket och höjd efterfrågan på råvaran inom industrin.

Riktlinjer ses över

Den som kommer ihåg 1980-talets hårda miljödebatt höjer säkert på ögonbrynen; efter ett decennium av intensiv skogsgödsling avtog den starkt under 1990-talets sista år. Men nu är det alltså dags igen, och parallellt ser även Skogsstyrelsen över sina Allmänna råd för kvävegödsling. Remisstiden gick ut 2 mars och de nya riktlinjerna, som likt tidigare är rådgivande och inte bindande, kan ligga klara så tidigt som i mitten av april. Är skogsgödslingen på väg att bli rumsren?

– När efterfrågan på biobränsle och andra skogsprodukter ökar kan gödsling vara en del av lösningen, säger Karin von Arnold som är handläggare på Skogsstyrelsen.

Att översynen av rekommendationerna, vilka går så långt tillbaka som till 1991, kommer just nu beror bland annat på att skogsbruket förändrats:

– Med det ökade grotuttaget ökar också kvävebortförseln i de svenska skogarna. Samtidigt har det hänt mycket inom forskningen: vi har i dag mer kunskap om de eventuella negativa effekterna av kvävetillförsel, säger Karin von Arnold.

Götaland en knäckfråga

Kvävegödslingens miljöeffekter har varit under luppen sedan 1960-talet och det finns omfattande forskning på området.

För bara några år sedan konstaterade Skogforsk* att en korrekt utförd kvävegödsling som följer Skogsstyrelsens råd inte hotar markens naturliga processer och långsiktiga produktion, inte skadar andra ekosystem och heller inte hotar den biologiska mångfalden. Detta under förutsättning att man känner sina marker och följer rekommendationerna.

I dag är den maximala mängden kväve som kan tillföras per hektar, under en omloppstid, 0 kg i Götaland, 300 kg i Mellansverige och 600 kg i norra Sverige.

I 1991 års upplaga av Skogsstyrelsens allmänna råd avråds alltså helt från kvävegödsling i Götaland. Detta trots att det i till exempel Småland finns magra momarker som lämpar sig för gödsling. Många hoppas därför att råden nu kommer att ändras.

Staffan Jacobson, forskare på Skogforsk i Uppsala, vill inte uttala sig i frågan:

– Men det är förstås meningslöst att gödsla marker som är så näringsrika att gödseln inte ger önskad effekt. Bonitet och ståndortsegenskaper avgör. Vid ett ståndortsindex över 30 är gödslingseffekterna lägre och det är därför osäkert om investeringen förräntar sig enligt förväntan.

Spurtgödsling vanligast

Ett gödslingsvärt bestånd ska enligt Skogforsk uppfylla samtliga av följande krav;  ståndortsindex 16–30 m, fastmark, podsoljordmån, minst 80 procent barrträd, lägst förstagallringsskog, ingen avverkning inom tio år och skogen ska vara frisk och välsluten. Om skogsgödslingen sker under dessa förhållanden är tillväxteffekten dokumenterat positiv. En normal gödsling med 150 kg kväve per hektar ökar trädens tillväxt i 7–11 år beroende på träslag, markförhållanden och var i landet man befinner sig. Gödslingen påverkar både volym och dimension; varje träd blir något grövre, medeldiametern ökar med 0,3–0,8 cm. Ett grövre träd ger grövre timmer, vilket i sin tur ger högre pris och lägre avverkningskostnad. I genomsnitt ger en normal gödsling en ökad tillväxt om 15 m3sk under effektperioden.

För den privata skogsägaren är det fortfarande gödsling i slutet av omloppstiden, så kallad "spurtgödsling", som är mest lönsamt. Åtgärden bör ske i ett bestånd som avverkas inom 8–10 år.

Småskaligt inget problem

Spridning med flygplan tillämpas inte längre på grund av dålig träffbild och osmidig logistik – såvida du inte råkar ha en landningsbana på fastigheten. I dag utförs istället skogsgödsling med helikopter, skotare eller vanlig traktor.

Helikopterspridning är ekonomiskt enbart på stora arealer och tillämpas därför huvudsakligen av skogsbolagen. Som småbrukare återstår då att använda egen traktor med centrifugalspridare eller att anlita en entreprenör med mer effektiv utrustning. Hos Skogens Gödslings AB, som är en av de största entreprenörerna på området och ägs av Yara och Lantmännen, använder man sig av skotare med specialutvecklade spridare och ett GPS-baserat kartsystem för spridning med hög precision.

Alternativ till gym

Dyrt? Inte om gödslingen samordnas, säger Dan Malm som är utvecklingsansvarig hos Skogens Gödslings AB:

– För att vi ska få ekonomi i det hela måste vi köra ut en full gödseltransport, vilket motsvarar en areal på 70 hektar. Men finns det bara tillräckligt med intressenter i området kan vi ge ett bra pris även om du bara vill gödsla fyra hektar och det är högst en halvmil till nästa objekt.

"Den som inte orkar agera projektledare för halva socknen vänder sig till sin Sydvedare som kan hjälpa till att samordna insatsen."

Fastigheterna behöver alltså inte ligga intill varandra, och enligt Dan Malm är det rimligt att under dessa förhållanden kunna gödsla ett hektar för en kostnad strax under 3000 kronor. Den som inte orkar agera projektledare för halva socknen vänder sig bara till sin Sydvedare som kan hjälpa till att samordna insatsen mellan sina leverantörer. 

Som självverksam skogsbrukare med mindre areal och gott om tid har du faktiskt ytterligare ett alternativ, påpekar Dan Malm.

– Gör det för hand! En skogsmark på cirka 70 hektar har kanske bara ett gödslingsbehov på en till två hektar per år. Det går du över med hink och spade på en dag eller två. Ett bra alternativ till gymmet…

Skogsgödsling med kväve

Trädets tillväxt står i proportion till dess barrmassa. När kväve tillförs får träden mer barr som blir längre och kraftigare. Trädets fotosyntes får ökad kapacitet och tillväxten tar fart.

En normal kvävegödsling med 150 kg per hektar ökar trädens tillväxt under 7–11 år. Den kortaste effekten får gödslingen på ung tallskog i södra Sverige, den längsta i gammal granskog på svag mark i norra Sverige.

Det behövs inget tillstånd för att kvävegödsla skog. "Större gödslingsföretag" ska dock enligt Miljöbalken anmälas till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg.

Sommaren är gödslingssäsong, från maj till september.

Lämna alltid skyddszoner mot sjöar och vattendrag.

Läs mer!

I "Skogsgödsling – en handledning från Skogforsk" ur vilken stor del av fakta i den här artikeln också är hämtad kan du läsa mer. Du beställer handledningen direkt på www.skogforsk.se

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Axel Salbo är ny skogshuggare på distrikt Älmhult.

Ny skogshuggare anställd hos distrikt Älmhult

Distrikt Älmhult utökar nu sitt eget lag av skogshuggare och nyanställer Axel Salbo. Sydved har under en längre tid sett en ökad efterfrågan av kompetenta skogshuggare för ädellövsavverkning från skogsägare runt om i Skåne och Blekinge. Nu kan vi ge en bättre service till alla.
Nötskrika

Nötskrika

​Nötskrikan är en skygg fågel som för det mesta håller till inne i de täta skogarna. Men dess hesa skränande brukar man kunna höra. I Skåne kallas den ibland regnkråka, då den förr sades skrika före regn.

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Äta länge, jaga lite

Äta länge, jaga lite

​På frågan varför jag jagar, blir svaret oftast; gemenskap, naturupplevelse och spänning. Fika vid en brasa och möte med vilda djur. Men man måste uppleva för att förstå. Gärna då den ursvenska jakten, äkta "bonnajakt" som jag upplevde den med Karsbo-Långarums byalag.

Checklista för distansskogsägaren

Checklista för dig som äger skog på distans

​Här får du som äger skog på distans, och kanske inte besöker din fastighet så ofta, tips på skogliga aktiviteter som det är bra att ha koll på.

Lyxigare matsäck till höstutflykten

Lyxigare matsäck till höstutflykten

​Hösten är tiden att lockas ut i skog och mark för att jaga, plocka bär och svamp, fiska eller bara vandra. Här bjuder vi på lite inspiration till matsäcken. Till exempel denna goda tonfiskrulle.

What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm.
Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Distrikt Jönköping utbildas i kultur- och miljöhänsyn

Sydveds distrikt Jönköping har i veckan genomfört en grönt kort-utbildning, för att öka kunskapen om värden i skogen som rör kultur och miljö. Utbildningen är ett krav för att kunna bedriva ett certifierat skogsbruk.
Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.