Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Aktiv skogsskötsel
Inspiration
Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Plantera när du är 30. Avverka vid 65! Drömmen att själv få skörda det man en gång sått, är på väg att bli verklighet. Genom optimering av näringstillförseln under de första två tredjedelarna av trädets liv kan omloppstiden på gran nästan halveras i södra Sverige.

I ett av bestånden i SLU:s 600 hektar stora försökspark i Asa utanför Lammhult sluter sig granarna tätt. Solljuset strilar ner på flitiga myror som aldrig blir utan arbete. Barr läggs till barr på den enorma myrstacken som utgör en lämplig entré till "experimentskogen". Vid första anblick ser den också ut som vilken skog som helst. Samma grandunkel, samma markvegetation, samma barrdoft – men tittar man lite närmare varierar utseendet på granarna rejält. För att alla skulle vara dryga 30 år är det märkligt stora variationer i grovleken på stammarna.

– Området har ingått i en studie som till viss del genomförts i samarbete med skogsnäringen. Avsikten har varit att undersöka hur optimerad näringstillförsel redan från ungskogsstadiet kan bidra till att korta omloppstiderna och öka produktionen i skogen, berättar Johan Bergh som är docent vid institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap vid slu.         

Johan har bland annat forskat i hur närings- och klimatfaktorer påverkar den skogliga produktionen och var projektledare för det nyligen avslutade "Fiberskogsprogrammet".

Minutiös miljökoll

Granplantorna i Asa sattes 1975 och redan 1987 gjordes den första gödslingen. Skogen har därefter gödslats varje år fram tills den slutit sig, därefter med glesare intervall. Det rör sig om fastgödsling och som jämförelse har man också låtit vissa ytor förbli ogödslade. Skillnaden är tydlig. Den skog som gödslats sedan ungdomen visar upp grövre och längre stammar jämfört med sina mindre välfödda kusiner, och redan om sju år är det dags för avverkning. De ogödslade ytorna får vänta ytterligare 25–30 år på föryngring.

Ungskogsgödsling, som ibland lite diffust kallas "intensivodling", går ut på att optimera näringstillförseln.

– Produktionen i våra svenska skogar begränsas ofta av tillgången på näring, främst kväve. Under projektets gång har vi analyserat barren och deras näringsinnehåll och anpassat gödslingen därefter, förklarar Johan Bergh och tillägger att en del av våra sydsvenska skogar dessutom skulle må bra av ett tillskott på fosfor i samband med ungskogsgödsling.

Metoden innebär också att man gör regelbundna analyser av markvattnet. På så sätt kontrolleras att gödselgivan inte varit för stor och man kan försäkra sig om högsta möjliga tillväxt utan att grundvattnet påverkas.

Från forskning till verklighet

Fiberskogsprogrammet avslutades 2006 och just nu startas en så kallad miljöanalys. Syftet är att ytterligare utröna hur den omgivande miljön påverkas, inte minst i samband med slutavverkning.

– Vi har provavverkat ett antal ytor, senast 2004, och hittills har de fastgödslade ytorna inte läckt mer näring än de kontrollytor som inte gödslats alls. Vi har också fått indikationer på att den extra näring som bundits i den gödslade marken mycket snabbt tas upp av fältvegetationen och de nya plantorna. Den intensiva gödslingen kommer sannolikt även den nya generationen till del, säger Johan Bergh som räknar med att miljöanalysen kommer att vara slutförd vid utgången av 2008. 

Resultaten av Fiberskogsprogrammet talar sitt tydliga språk. Genom ungskogsgödsling kan man få en kraftigt ökad tillväxt, upp mot 50 procent och på så sätt korta omloppstiderna till mellan 35 och 40 år i södra Sverige. Johan Bergh tror på den här metoden:

– Den har stor potential och det vore klokt att arbeta för att genomföra den praktiskt i det svenska skogsbruket. Det är inte att tälja guld med smörkniv, men ett klart lönsamt alternativ.

Skogsägare i startgroparna

Blir utfallet av den pågående miljöanalysen så positivt som försöken antyder kommer ungskogsgödslingen att bli verklighet mycket snart.

– Vi har redan nu ett antal skogsägare som ligger i startgroparna för att påbörja ungskogsgödsling, berättar Thomas Höijer som arbetar med produktion och miljö inom Sydved.

I hans ögon är en satsning på ungskogsgödsling och näringsoptimering den enda möjligheten att uppnå de produktionsmål som myndigheterna satt för svensk skog i framtiden.

– Skogsstyrelsen anser att vi ska öka produktionen genom att röja och gallra. Traditionell skogsskötsel är ett bra sätt att öka volymerna av timmer och massaved men man ökar inte produktionen av fiber per arealenhet. Och det är vad som krävs om vi ska kunna tillgodose efterfrågan på biodrivmedel och -energi i framtiden och samtidigt ha en konkurrenskraftig svensk skogsindustri för timmer och massaved.

Thomas Höijer förespråkar därför ett diversifierat skogsbruk där en viss areal avsätts för hög produktion genom ungskogsgödsling, medan andra arealer utnyttjas för ett mer traditionellt skogsbruk och en viss del avsätts för naturvård.

– Också i certifieringsstandarden för FSC ges det utrymme att arbeta med "plantageodling", så egentligen förstår jag inte vad myndigheterna väntar på. Den här typen av skogsbruk är nödvändigt om vi ska uppnå produktionsmålen och samtidigt vill kunna avsätta skogsmark för andra ändamål, till exempel naturvård.

– Fem procent av landets skogsareal borde användas för ungskogsgödsling av den här typen, menar Höijer, som gärna skulle se att en privat skogsägare avsatte upp till 20 procent av sin skog för det syftet.

Mindre stormkänsligt

Produktionsmetoden applåderas förvisso inte av alla. Miljöaspekterna är det tyngst vägande argumentet, men kan alltså komma på skam om den pågående miljöstudien fortsätter att utvecklas i positiv riktning.

– Objektivt sett överväger fördelarna nackdelarna, säger Johan Bergh som delvis också tillbakavisar argumentet att produktionsmetoden ger sämre virkeskvalitet. Man får bara se till att rätt del av stocken används för rätt ändamål. Delar av den är helt klart tjänliga för byggvirke, även om man inte behöver göra takstolar av det.

Johan Bergh tycker heller inte att man behöver oroa sig för att man binder sina investeringar i skogen så tidigt. Insatsen motiveras av den kortare omloppstiden, vilket gör att risken för stormfällningar minskar. Trädet får ju tjockare stam och avverkas mycket tidigare, till Gudrun och Pers förtret.

– Och det är ett argument gott som något.

Så går det till

Marken

Intensifierad näringstillförsel gör störst nytta på marker som traditionellt betraktas som relativt improduktiva. Gödslingen ger av förklarliga skäl sämre utdelning på riktigt bördig jordbruksmark. Marken bör dock vara frisk, gärna sandig – moig morän.

Ståndort

Vattentillgången är avgörande för trädens förmåga att tillgodogöra sig näringen, och då solstrålningen är betydelsefull för fotosyntes och tillväxt bör plantagen inte ligga på en extrem nordsluttning. Området får inte ligga mindre än 100 meter från ett vattendrag eller hysa speciella miljövärden.

Gödslingsintervall

Gran är den bäst lämpade arten för ungskogsgödsling. Cirka 2000 stammar per hektar är ett riktmärke. Den första gödslingen ska ske redan då granarna är 2–3 meter höga, och därefter vartannat år till dess att ungskogen sluter sig. Därefter gödslas skogen vart tionde år fram till slutavverkning, vilken i Sydsverige kan ske vid 35–40 års ålder. Eventuellt kan skogen gallras en gång dessförinnan.

Mängd kväve

Den lämpliga kvävegivan varierar beroende på markens beskaffenhet, men cirka 100–125 kg per hektar är en lämplig insats under inledningsfasen i sydvästra Sverige, i övriga delar av landet 125–150 kg per hektar.

Dubblerad tillväxt och kraftigt kortad omloppstid. Försöken med ungskogsgödsling i Asa utanför Lammhult visar på extraordinärt goda resultat. Därför tror SLU:s Johan Bergh och Sydveds Thomas Höijer att metoden snart får en praktisk tillämpning i det svenska skogsbruket. I USA är den redan vida spridd – där odlas en miljon hektar per år på detta sätt.

Fördelar

Ungskogsgödsling ökar tillväxten med 50 procent.

Sänkt omloppstid till 35–40 år i södra Sverige.

Arealproduktionen ökar på fastigheten.

Stormkänsligheten minskar med större stamdimensioner och tidigare avverkning.

Den snabba omloppstiden binder mer koldioxid än traditionell produktion.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Kunskap Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

​Många gränslinjer växer igen med åren och det är inte alltid lätt att veta var skiljelinjen mellan den egna och grannens fastighet går. Men för dig som äger en skogsfastighet är tydliga gränser i det närmaste ett måste, inte minst vid avverkning och annat skogsbrukande.

Inspiration Nya vindar på Mostorps Gård

Nya vindar på Mostorps Gård

Mostorps Gård i halländska Slöinge är idag ett lantbruk med produktion av närproducerat nötkött, säger Peter von Braun. Skogen är idag inte huvudnäringen, men ett värdefullt komplement.

Möt Sydved Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

​Det finns få professionella motormanuella huggare kvar i Sverige, men efterfrågan är stor.  Stefan Johnsson och Matti Hänninen tillhör proffsen, och har arbetat tillsammans i över 30 år.

Möt Sydved Hur påverkas egentligen träden av torkan?

Hur påverkas egentligen träden av torkan?

​En rekordvarm maj månad har ökat brandrisken i våra skogar, men också skogens välmående i allmänhet påverkas av väderleken.

Inspiration Nygallrat i Mörkhult - Gott och blandat

Nygallrat i Mörkhult – gott och blandat

​När man är van att hugga själv, så tänker man efter både en och två gånger innan man släpper in nytt folk i sin skog. Men för Anna-Lena Påhlsson i Mörkhult norr om Laholm blev vårens gallring en positiv upplevelse. "Jag var lite orolig när maskinen kom. Men när jag hade pratat med Peter och Jan-Christer så släppte det. De tänkte precis som jag – och det kändes tryggt."

Inspiration Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

​Praktfull med sina tydliga ränder och taggiga fenor. Enligt sägnen fick abborren sin vackra teckning när Sankte Per tappade sina nycklar i en damm och abborren vägrade hjälpa till att ta upp dem. De andra fiskarna blev då så arga att de randade (slog) abborren så hårt att ränderna sitter i än idag.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Kunskap Artikelbild

Snytbaggeskydd: mekaniska skydd ersätter kemisk behandling

​Har du en FSC® (C015573)-certifierad fastighet? Kom då ihåg att 2018 är sista året som
det är tillåtet att sätta kemiskt behandlade plantor.

Möt Sydved Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

​Lagom till midsommar anlände Vidigssons skogsavverkningars nya skördare till skogen och måndag morgon kunde den starta upp sitt första gallringsuppdrag. Den nya skördaren är en John Deere 1070G. Maskinens hemområde kommer att vara i skogarna runt Hallaryd och Osby, i gränstrakterna mellan Skåne och Småland.

Möt Sydved Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

​Distrikt Älmhults och Stora Enso Bioenergis flisentreprenör Skabe flis AB har under senaste veckan provkört den nya lastbilshuggen i trakterna runt Växjö.

Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Möt Sydved Johan Olsson förstärker distrikt Älmhult

Johan Olsson förstärker distrikt Kalmar

​Johan Olsson är ny inköpare på distrikt Kalmar. Kontakta gärna Johan om du har skogliga frågor eller vill att han kommer ut till dig och din fastighet.

Inspiration Gremolata med hasselnötter

Gremolata med hasselnötter

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Ett rådjurskid.

Oväntat möte med storögt rådjurskid

​Sydvedaren Josef Karlsson gjorde en gullig upptäckt på ett besök i Bredaryd. När han promenerade runt och inventerade plantor fick han plötsligt syn på ett ensamt rådjurskid som låg en bit bort.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?