Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Ekonomi och juridik / Skogsägare – så agerar du i samband med intrång
Kunskap
Skogsägare – så agerar du i samband med intrång.

Skogsägare – så agerar du i samband med intrång

Ostlänken, höghastighetsjärnvägar, motorvägar och vindkraftsparker… Just nu planeras stora infrastrukturprojekt som kommer att påverka många skogsfastigheter. Som markägare är det lätt att känna sig maktlös. "Ta kontroll över kommunikationen. Att stoppa projektet är svårt, men genom att vara med tidigt i processen kan du påverka utfallet och ersättningen", säger Hans Nilsson på Sydsvensk Markvärdering.

​Hans Nilsson är utbildad agronom och har bland annat arbetat som fastighetsmäklare och med värdering av jord och skog. Själv innehavare av en jordbruksfastighet nära Öresundsbron har han
också personlig erfarenhet av intrång. Sedan 20 år tillbaka driver han Sydsvensk Markvärdering ab. Som oberoende konsult hjälper han markägare att förhandla med motparten.

På vilket sätt företräder du markägaren?

– Jag företräder markägare både i samband med infrastrukturprojekt och vid reservatsbildning. Tillsammans hjälps vi åt att identifiera fastighetens unika värden och den skada som intrånget medför. Jag sköter också förhandlingarna med motparten för att få ut bästa möjliga ersättning. Många markägare tycker att det känns tryggt att vända sig till någon som vet hur processen går till och som kan lagar och regler. Det händer också att jag anlitas av stat eller kommun som oberoende förhandlare när samtal har strandat.

Varför blir det så lätt konflikter kring markintrång?

– Ofta beror det på dålig kommunikation. Infrastrukturprojekt är komplicerade och planeringen har inte sällan pågått i många år innan markägaren får kännedom om planerna. Då är det lätt att känna sig maktlös – att allt redan är bestämt – och då låser sig dialogen direkt. Ett intrång kan liknas vid andra traumatiska händelser i livet, som när man drabbas av sjukdom eller går igenom en skilsmässa.

– Processen har olika faser: först blir man chockad, sedan försöker man förstå och sedan handlar man. Livet går vidare och det mesta går faktiskt, även om man inte tror det just då, att lösa.

Hur ska jag gå tillväga?

– Vänta inte tills samrådet är ett faktum. Om du misstänker att ett framtida projekt kommer att påverka dig – kontakta berörda myndigheter i tid. Prata med den person som ansvarar för projekteringen. Var trevlig, förklara din situation och dina avsikter; att du vill få till en konstruktiv dialog. Ingen tycker om att bli utskälld!

– Bjud in till ett möte – självklart hemma hos dig på fastigheten. Det handlar ju inte bara om ekonomi. Din mark är grunden för ditt liv, ditt företagande och din fritid. När berörda tjänstemän får se och höra din argumentation på plats så blir det lättare att förstå dina synpunkter. Du blir inte bara en fastighetsbeteckning på ett papper utan får chansen att visa upp din verklighet.

"Bjud in till ett möte – självklart hemma hos dig på fastigheten. Det handlar ju inte bara om ekonomi."

Vad kan man förvänta sig att uppnå?

– Själva projektet är svårt att göra något åt. Det genomförs antingen man vill det eller inte. Men om du kommer in tidigt i processen så har du chansen att påverka. Det kan handla om allt från hur sträckningen går över din mark till det tekniska utförandet.

– När det gäller den ekonomiska ersättningen så säger expropriationslagen att varje fastighet ska ersättas för sig. Ersättningen för intrånget är hela fastighetens marknadsvärdepåverkan och till detta ska läggas 25 procent. Utöver detta ska också annan skada ersättas som är skador
till följd av intrånget. Därför är det alltså viktigt att identifiera alla de värden som finns på fastigheten. Några egentliga "klipp" ska man inte förvänta sig att göra. Däremot kan man som markägare tänka kreativt och försöka förhandla sig till lösningar som gagnar fastigheten eller bygden. Kanske kan man få fiber nedlagt i samband med arbetena, eller få en ny skogsbilväg anlagd?

– Som markägare ska du också resa frågan om slitaget på ditt eget vägnät. Dina vägar kommer ju med stor sannolikhet att användas av dem som ska underhålla anläggningen. Man kan också diskutera ytan i förhållande till skadan. En kraftledning innebär till exempel ett intrång som upplevs större än markytan den tar i anspråk. Rent generellt så tycker jag att markägarna tar en alldeles för stor del av kostnaden för samhällsnyttan.

"Som markägare ska du också resa frågan om slitaget på ditt eget vägnät."

Vad ska varje skogsägare vara extra uppmärksam på?

– På 1970-talet kom ledningsrättslagen som gav staten rättighet att expropriera privat mark. Lagen reglerar också ersättningen till markägaren. Den ersättning som erbjuds är i mitt tycke alldeles för liten. Numera använder sig alla möjliga offentliga och privat aktörer av ledningsrättslagen för att dra kraft- och gasledningar och lägga ner kablar.

– Kommersiella intressen utnyttjar lagen och behöver bara betala en struntsumma till markägaren. Därför är mitt råd: skriv inte på! Det är mycket möjligt att företaget i fråga hotar
med lantmäteriet, men låt det i sådana fall gå så långt. Då får du åtminstone möjligheten att i ett öppet forum diskutera beloppen, med möjlighet att överklaga ersättningen. Annars bidrar vi bara till att göda ett system där de olika aktörerna kan fortsätta att betala underpriser. Genom att säga nej och göra det krångligt kan vi förhoppningsvis höja ersättningen.

Har jag som enskild markägare verkligen råd att anlita en egen förhandlare?

– I de allra flesta fall så ersätter staten kostnaderna, dock inte förrän själva förhandlingen startar. Förberedelserna får man stå för själv. Men som markägare ska du aldrig vara rädd för att ta kontakt – vi lyssnar och sätter oss in i problemet och sedan lämnar vi en offert.

– Många markägare underskattar också sin egen förmåga. Mycket kan man göra själv. Det finns ingen som vet så mycket om sin fastighet och dess värden som markägaren. Jag brukar låta markägaren sätta sig ner och skriva av sig, sedan tar jag över och hjälper till med skrivelser och argumentation. Det är ett kostnadseffektivt sätt att jobba. Utgångspunkten måste alltid vara att varje fastighet är unik och att den har sin egen speciella kombination av värden. Därför måste den också värderas och ersättas för sig.

"Många underskattar sin egen förmåga. Mycket kan man göra själv. Det finns ingen som vet så mycket om sin fastighet och dess värden som markägaren."

– Om man är medlem i en intresseorganisation finns det inte sällan möjlighet att få hjälp av deras förhandlare, och det kan också vara en bra lösning. Det viktiga är att kemin stämmer och att man har ett bra samarbete. Att du känner att din fastighet får tillräckligt med utrymme och uppmärksamhet – att forumet inte är för stort. Om inte, kan det vara värt att överväga ett oberoende alternativ.

Läs mer om skoglig ekonomi och juridik

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Hämtar in feed...

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Axel Salbo är ny skogshuggare på distrikt Älmhult.

Ny skogshuggare anställd hos distrikt Älmhult

Distrikt Älmhult utökar nu sitt eget lag av skogshuggare och nyanställer Axel Salbo. Sydved har under en längre tid sett en ökad efterfrågan av kompetenta skogshuggare för ädellövsavverkning från skogsägare runt om i Skåne och Blekinge. Nu kan vi ge en bättre service till alla.
Nötskrika

Nötskrika

​Nötskrikan är en skygg fågel som för det mesta håller till inne i de täta skogarna. Men dess hesa skränande brukar man kunna höra. I Skåne kallas den ibland regnkråka, då den förr sades skrika före regn.

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Äta länge, jaga lite

Äta länge, jaga lite

​På frågan varför jag jagar, blir svaret oftast; gemenskap, naturupplevelse och spänning. Fika vid en brasa och möte med vilda djur. Men man måste uppleva för att förstå. Gärna då den ursvenska jakten, äkta "bonnajakt" som jag upplevde den med Karsbo-Långarums byalag.

Checklista för distansskogsägaren

Checklista för dig som äger skog på distans

​Här får du som äger skog på distans, och kanske inte besöker din fastighet så ofta, tips på skogliga aktiviteter som det är bra att ha koll på.

Lyxigare matsäck till höstutflykten

Lyxigare matsäck till höstutflykten

​Hösten är tiden att lockas ut i skog och mark för att jaga, plocka bär och svamp, fiska eller bara vandra. Här bjuder vi på lite inspiration till matsäcken. Till exempel denna goda tonfiskrulle.

What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm.
Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Distrikt Jönköping utbildas i kultur- och miljöhänsyn

Sydveds distrikt Jönköping har i veckan genomfört en grönt kort-utbildning, för att öka kunskapen om värden i skogen som rör kultur och miljö. Utbildningen är ett krav för att kunna bedriva ett certifierat skogsbruk.
Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.