Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Ekonomi och juridik / Skogsägare – så agerar du i samband med intrång
Kunskap
Skogsägare – så agerar du i samband med intrång.

Skogsägare – så agerar du i samband med intrång

Ostlänken, höghastighetsjärnvägar, motorvägar och vindkraftsparker… Just nu planeras stora infrastrukturprojekt som kommer att påverka många skogsfastigheter. Som markägare är det lätt att känna sig maktlös. "Ta kontroll över kommunikationen. Att stoppa projektet är svårt, men genom att vara med tidigt i processen kan du påverka utfallet och ersättningen", säger Hans Nilsson på Sydsvensk Markvärdering.

​Hans Nilsson är utbildad agronom och har bland annat arbetat som fastighetsmäklare och med värdering av jord och skog. Själv innehavare av en jordbruksfastighet nära Öresundsbron har han
också personlig erfarenhet av intrång. Sedan 20 år tillbaka driver han Sydsvensk Markvärdering ab. Som oberoende konsult hjälper han markägare att förhandla med motparten.

På vilket sätt företräder du markägaren?

– Jag företräder markägare både i samband med infrastrukturprojekt och vid reservatsbildning. Tillsammans hjälps vi åt att identifiera fastighetens unika värden och den skada som intrånget medför. Jag sköter också förhandlingarna med motparten för att få ut bästa möjliga ersättning. Många markägare tycker att det känns tryggt att vända sig till någon som vet hur processen går till och som kan lagar och regler. Det händer också att jag anlitas av stat eller kommun som oberoende förhandlare när samtal har strandat.

Varför blir det så lätt konflikter kring markintrång?

– Ofta beror det på dålig kommunikation. Infrastrukturprojekt är komplicerade och planeringen har inte sällan pågått i många år innan markägaren får kännedom om planerna. Då är det lätt att känna sig maktlös – att allt redan är bestämt – och då låser sig dialogen direkt. Ett intrång kan liknas vid andra traumatiska händelser i livet, som när man drabbas av sjukdom eller går igenom en skilsmässa.

– Processen har olika faser: först blir man chockad, sedan försöker man förstå och sedan handlar man. Livet går vidare och det mesta går faktiskt, även om man inte tror det just då, att lösa.

Hur ska jag gå tillväga?

– Vänta inte tills samrådet är ett faktum. Om du misstänker att ett framtida projekt kommer att påverka dig – kontakta berörda myndigheter i tid. Prata med den person som ansvarar för projekteringen. Var trevlig, förklara din situation och dina avsikter; att du vill få till en konstruktiv dialog. Ingen tycker om att bli utskälld!

– Bjud in till ett möte – självklart hemma hos dig på fastigheten. Det handlar ju inte bara om ekonomi. Din mark är grunden för ditt liv, ditt företagande och din fritid. När berörda tjänstemän får se och höra din argumentation på plats så blir det lättare att förstå dina synpunkter. Du blir inte bara en fastighetsbeteckning på ett papper utan får chansen att visa upp din verklighet.

"Bjud in till ett möte – självklart hemma hos dig på fastigheten. Det handlar ju inte bara om ekonomi."

Vad kan man förvänta sig att uppnå?

– Själva projektet är svårt att göra något åt. Det genomförs antingen man vill det eller inte. Men om du kommer in tidigt i processen så har du chansen att påverka. Det kan handla om allt från hur sträckningen går över din mark till det tekniska utförandet.

– När det gäller den ekonomiska ersättningen så säger expropriationslagen att varje fastighet ska ersättas för sig. Ersättningen för intrånget är hela fastighetens marknadsvärdepåverkan och till detta ska läggas 25 procent. Utöver detta ska också annan skada ersättas som är skador
till följd av intrånget. Därför är det alltså viktigt att identifiera alla de värden som finns på fastigheten. Några egentliga "klipp" ska man inte förvänta sig att göra. Däremot kan man som markägare tänka kreativt och försöka förhandla sig till lösningar som gagnar fastigheten eller bygden. Kanske kan man få fiber nedlagt i samband med arbetena, eller få en ny skogsbilväg anlagd?

– Som markägare ska du också resa frågan om slitaget på ditt eget vägnät. Dina vägar kommer ju med stor sannolikhet att användas av dem som ska underhålla anläggningen. Man kan också diskutera ytan i förhållande till skadan. En kraftledning innebär till exempel ett intrång som upplevs större än markytan den tar i anspråk. Rent generellt så tycker jag att markägarna tar en alldeles för stor del av kostnaden för samhällsnyttan.

"Som markägare ska du också resa frågan om slitaget på ditt eget vägnät."

Vad ska varje skogsägare vara extra uppmärksam på?

– På 1970-talet kom ledningsrättslagen som gav staten rättighet att expropriera privat mark. Lagen reglerar också ersättningen till markägaren. Den ersättning som erbjuds är i mitt tycke alldeles för liten. Numera använder sig alla möjliga offentliga och privat aktörer av ledningsrättslagen för att dra kraft- och gasledningar och lägga ner kablar.

– Kommersiella intressen utnyttjar lagen och behöver bara betala en struntsumma till markägaren. Därför är mitt råd: skriv inte på! Det är mycket möjligt att företaget i fråga hotar
med lantmäteriet, men låt det i sådana fall gå så långt. Då får du åtminstone möjligheten att i ett öppet forum diskutera beloppen, med möjlighet att överklaga ersättningen. Annars bidrar vi bara till att göda ett system där de olika aktörerna kan fortsätta att betala underpriser. Genom att säga nej och göra det krångligt kan vi förhoppningsvis höja ersättningen.

Har jag som enskild markägare verkligen råd att anlita en egen förhandlare?

– I de allra flesta fall så ersätter staten kostnaderna, dock inte förrän själva förhandlingen startar. Förberedelserna får man stå för själv. Men som markägare ska du aldrig vara rädd för att ta kontakt – vi lyssnar och sätter oss in i problemet och sedan lämnar vi en offert.

– Många markägare underskattar också sin egen förmåga. Mycket kan man göra själv. Det finns ingen som vet så mycket om sin fastighet och dess värden som markägaren. Jag brukar låta markägaren sätta sig ner och skriva av sig, sedan tar jag över och hjälper till med skrivelser och argumentation. Det är ett kostnadseffektivt sätt att jobba. Utgångspunkten måste alltid vara att varje fastighet är unik och att den har sin egen speciella kombination av värden. Därför måste den också värderas och ersättas för sig.

"Många underskattar sin egen förmåga. Mycket kan man göra själv. Det finns ingen som vet så mycket om sin fastighet och dess värden som markägaren."

– Om man är medlem i en intresseorganisation finns det inte sällan möjlighet att få hjälp av deras förhandlare, och det kan också vara en bra lösning. Det viktiga är att kemin stämmer och att man har ett bra samarbete. Att du känner att din fastighet får tillräckligt med utrymme och uppmärksamhet – att forumet inte är för stort. Om inte, kan det vara värt att överväga ett oberoende alternativ.

Läs mer om skoglig ekonomi och juridik

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

Skogsbrukets kretslopp – från föryngring till slutavverkning

​Markberedning, plantering, röjning, gallring och avverkning – och sen markberedning
och plantering igen… Skogsbrukets kretslopp fortsätter i det oändliga och ger en unik
förnyelsebar råvara.

Inspiration En listig räv

Listig som en räv

​Klok som en uggla eller kanske pigg som en ekorre? Har du koll på talesätten?

Inspiration Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Möt Sydved Skogsdag i regn och rusk på distrikt Hylte.

Skogsdag i regn och rusk

Onsdag den 1 november bjöd Sydveds Viktor Mallander och Anders Persson in till skogsdag på Håkan Karlsson fastighet som ligger mellan Sjönevad och Krogsered. Temat var gallring.

Inspiration Så tar du hand om älgen efter skottet

Så tar du hand om älgen efter skottet

​Var sitter rullen på en älg? Och högreven? Hanteringen av viltet är helt avgörande för köttets kvalitet och smak, enligt Torsten Mörner på Svenska Jägareförbundet som här delar med sig av sina bästa tips.

Möt Sydved Artikelbild

Långsiktigt arbete i bokskogen ger resultat

Långsiktighet och ibland tålamod är A och O vad gäller bokskogsskötsel. Då kan man få så här fint resultat i bokskogen.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Möt Sydved Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerade

Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerad

Nu är även gallringsgruppen från Letskogs avverkningar diplomerad i Spårlös avverkning. Gruppen består av Andreas Malmkvist, Niklas Agtorp, Samuel Eriksson och Simon Andersson. Engagerade killar som denna krispiga novembermorgon var på plats långt före utsatt tid.

Inspiration En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

Inspiration Saffransbiscotti

Biscotti med smak av saffran

​Biscotti, den italienska skorpan, har blivit en svensk klassiker. Passar utmärkt till glöggen!

Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Kunskap Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken. Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen, tror att utvecklingen av drönare inom skogsbruket kommer att explodera inom bara ett par år.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Kunskap Fakta gallring

Fakta gallring

​Gallring är den viktigaste åtgärden du kan göra i skogen. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Dessutom kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid.

Inspiration Full fart i julgransfabriken

Full fart i julgransfabriken

​"Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del trädgårdsmästeri." Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och produktion av julgranar och pyntegrönt.

Möt Sydved Sydved byter telefonnummer

Vi byter telefonnummer på Sydved

​Från och med onsdag den 25 oktober upphör Sydveds gamla telefonnummer som börjar på 01046. Du når oss enkelt på våra gamla 070-nummer.

Möt Sydved Leverantörsbild från Over there

Så transporteras massaveden Over there

​På resa i Minnesota upptäckte Sydveds leverantör Björn Karlsson lastbilar lastade med massaved på "fel" håll. Ett sätt att lasta som förr förekom även i Sverige. Men även om vi inte gör så längre, så funkar denna lösning utmärkt för pappersbruket i Minnesota.

Möt Sydved Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Torsdagen den 19 Oktober samlades ett antal Sydvedare på Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Temat för dagen var bokskogsskötsel och Nils Gabrielsson, tidigare förvaltare på godset Trolle Ljungby, var med och delade med sig av sin livslånga erfarenhet av förvaltning av godsets skogar.
Inspiration Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?