Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Föryngring / Fakta plantering och plantor
Inspiration
Blir du lönsam lilla vän

Blir du lönsam lilla vän?

Det svenska skogsbruket ska bli mer produktionsinriktat. Drivkraften är ökad efterfrågan på skogsprodukter och energi, kombinerat med en miljövänlig produktion. En utveckling som också stöttas av Skogsutredningen. Som skogsägare kan du redan nu vidta åtgärder som höjer produktionen på din fastighet. Aktivt Skogsbruk berättar hur.  

Den klassiska plantan, baserad på så kallade beståndsfröer från svenska bestånd som ansetts särskilt fina, är hopplöst ute. Ska du föryngra gör du istället klokt i att välja plantor uppdrivna från så kallade plantagefröer.

– Då får du en planta som växer 15 procent bättre och etablerar sig säkrare, säger Bo Karlsson, som leder Skogforsks program "Skogsträdsförädling i södra Sverige".

De första svenska fröplantagerna etablerades under 1950-talet och metoden innebär att man identifierar de bästa träden med hänsyn till kvalitet och tillväxtförmåga. I den allra första omgången valdes ett 40-tal olika så kallade plusträd ut, som sedan ympades i flera kopior. Med hjälp av ymparna anlades en plantering där träden fick korsa sig naturligt. När dessa börjat sätta skott var det möjligt att så upp nya plantor och testa deras avkomma för att se om urvalet varit det rätta.

– I den andra omgången plantager hade man alltså kunnat avgöra vilka träd som faktiskt var genetiskt bättre och inte bara vuxit bra på grund av yttre omständigheter, förklarar Bo Karlsson som nu väntar på att plantorna på fröer från den tredje omgången plantager ska bli tillgängliga. Dessa, som är klara omkring 2015, förväntas växa 25 procent snabbare än plantor från beståndsfrö.

Århundradets granblomning

Plantorna baserade på plantagefröer är alltså ett säkert kort. Det gäller bara att få tag på dem. Plantageplantorna är en bristvara i det svenska skogsbruket, och ersätts istället med baltiska och vitryska provenienser, säger Bo Karlsson som inte ser det östliga intrånget som något problem.

– De är bra och växer nästan lika fort som plantageplantorna. Däremot kan de vara lite ojämnare i kvalitén. Men nu har vi haft århundradets bästa granblomning och kommer därför att ha god tillgång på plantagefrö under de närmaste åren.

Ett sätt att få upp produktionen är att ta bulksticklingar. Då får man ut flera hundra plantor från varje frö. Ännu bättre är att göra sticklingar från utvalda plantor, och med hjälp av de här metoderna finns det redan 25 miljoner klonade granar runtom i Sverige.

Men den verkliga revolutionen sker på cellnivå i Skogforsks laboratorium.

Lönsam laboratorieskog

För naturligtvis har även skogsindustrin sin Dolly, dock utan att vara tillnärmelsevis lika kontroversiell som sin förebild. Den kallas somatisk embryogenes och går kortfattat ut på att man, istället för att ta sticklingar, utgår från omogna frön. Ur dessa utvinns vävnadskulturer som kan användas för att klona individer i stora upplagor. Metoden, som i dag inriktar sig på enbart granplantor anpassade för Mellansverige, har utvecklats under en tioårsperiod och ska nu testas i fält. Bakom uppdraget står Bergvik Skog, Holmen Skog och Sveaskog. Utplanteringen av de första klontesterna sker under 2009.  

– Kloningen är överlägsen bulksticklingarna. Vävnaden kan lagras i flytande kväve under tiden fältförsöken pågår och är fortfarande vital när vi vet vilka individer som är lämpliga att massproducera, förklarar Bo Karlsson.

Förökningspotentialen är hög och metoden kan bli mycket rationell ur produktionssynpunkt, vilket ytterligare talar för att granklonerna kommer att finnas på marknaden tämligen snart. Kanske så tidigt som år 2012.  

Fyndläge på plantageplantor

Är det då etiskt försvarbart att plantera en klonad granskog? Valet är naturligtvis upp till den enskilde skogsägaren. Det man bör ha klart för sig är att det inte rör sig om genmodifierat material, utan en massförökning av individer med optimala förutsättningar. Bo Karlsson är i alla fall säker på sitt val när det gäller föryngringen i hans egen skog:

– Jag kan korta omloppstiden väsentligt och öka den årliga tillväxten med 30 procent, samtidigt som jag kvalitetssäkrar, så självklart skulle det bli plantor från somatisk embryogenes.

 Vad man väljer är förstås också en ekonomisk fråga. Att med utgångspunkt i dagsläget välja en planta från plantagefrö är det enda rätta, anser Bo Karlsson som är smått förundrad över prisbilden. Eftersom plantagefröerna är lättare att driva upp tar plantskolorna inte mycket mer betalt för dessa än för beståndsfröplantorna. Fyndläge alltså!

–  Men det lär korrigeras när vi kommer in på den tredje omgångens plantagefröplantor. En tillväxt på 25 procent blir ett incitament för skogsägarna att betala lite mer och då höjs priserna. Samma gäller klonplantorna när de kommer ut på marknaden.

Vi lär alltså få betala mer för framtidens superplantor. Men det kanske det kan vara värt, för att få slutavverka skogen man själv planterat?

 

Beståndsfröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från svenska bestånd. En "gammaldags" planta vars tillväxt och kvalitet kan vara ojämn.

Plantagefröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från anlagda, svenska plantager med noga utvalda träd. Växer 15 procent bättre än plantor från beståndsfrö. Tredje generationen finns på marknaden 2015 och beräknas växa 25 procent snabbare.

Somatisk embryogenes

Plantor med optimala förutsättningar som klonas i stora upplagor. Växer upp till 30 procent snabbare än plantor från beståndsfrö. Försöksplantering pågår just nu och plantorna kan nå  marknaden redan 2012.

Läs mer om föryngring

Dela gärna artikeln

Nu går tåget till turboskogen

Den framtida skogspolitiken kommer troligen att verka för en ökad fokusering på tillväxt.

I den nya skogsutredningen spås en dramatiskt ökad efterfrågan på biobränsle – men också på traditionella skogsprodukter som massa och timmer. Och därmed sitter den svenska skogsägaren i guldsits.

– Staten har intresse av ett större uttag ur skogen av både miljömässiga och nationalekonomiska skäl, säger Sydveds Stefan Bucht.

Het politisk potatis

Försök har gjorts tidigare att påverka skogsägarnas produktionsvilja, med mer eller mindre framgång. 1979 var förra gången det begav sig; höga exportmål ställde produktionen i fokus och för den enskilde skogsägaren blev politiken kännbar in på bara skinnet.

Många minns säkert 80-talets detaljstyrda skogsbruk, med allt från plantvång till direkta ingrepp i markägarrätten. Den avverkningsskyldighet som initierades för att förse industrin med virke kom att bli en het politisk potatis.

Tvång eller inte, skogsägarna förblev återhållsamma med avverkningarna och virkesförråden fortsatte att öka så som de gjort ända sedan 1920-talet. Chanserna att man lyckas nu är bättre, tror Stefan Bucht, eftersom motivationen är större för den enskilde skogsägaren:

– Det är marknadskrafterna som styr.

Mer naturvård

Den goda tillgången på stående virke kom istället att ge utrymme för en politisk kursändring under 1990-talet. Om överskottet ändå var så stort – varför inte avsätta större ytor för naturvård? 1990 års utredning fokuserade på naturvärdena. Samtidigt fick skogsägaren större frihet, en reaktion på den tidigare detaljstyrningen. Frihet under ansvar!, löd parollen.

Här snubblar vi också över utredningens stora stötesten. Går det att öka tillväxten och ändå bevara naturvärdena? Skogsutredningen resonerar på ett sätt som ger intrycket av att det både går att äta kakan och ha den kvar.

Det kan nämligen vara positivt med en ökad produktion, då skogsråvaran är förnybar och till viss del kan ersätta fossila bränslen. Eftersom våra skogar binder koldioxid finns det en rimlig chans att miljöpåverkan blir plus minus noll, förutsatt att det växer upp ny skog motsvarande energiuttaget. Knäckfrågan är istället den biologiska mångfalden som kan ta stryk.

– Artrikedomen i flora och fauna kan komma att påverkas och det är här som den stora striden kommer att stå mellan ekonomi- och miljöintressen, konstaterar Stefan Bucht.

Själv skörda frukten

Oavsett var gränserna kommer att dras är det nya, produktionsorienterade skogsbruket ett faktum. Med rätt insats kan du korta omloppstiden och själv skörda frukten av ditt arbete – men det gäller att vara med på tåget redan från början.

Välkommen till turboskogen!

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Artikelbild

Stora Enso: Ett steg bort från plastsamhället

​Stora Enso storsatsar i Hylte bruk och ska producera biokompositgranulater, kulor små som opoppade popcorn, som kan användas där man i vanliga fall använder plast. Skillnaden är att i dessa granulat har hälften av plasten ersatts med förnybar granfiber. Investeringen är en del i Stora Ensos omvandling till ett tillväxtföretag inom förnybara material.

Möt Sydved Film: Nygallrat med Sydved

Film: Nygallrat med Sydved

Sydved är gallringsspecialisten med kompetensen att maxa värdet på din fastighet. Se den här filmen som visar på Sydveds fullservicekoncept.

Möt Sydved Skogsbrand i Forsvik

Skogsbrand i Forsvik!

Att brandrisken är stor fick skogsägaren Jan Stureson i Forsvik erfara när ett område med storskog i åldern omkring 120 år av okänd anledning tog fyr.

Möt Sydved Skogsfest på Elmia Wood: gallring, mingel och maskiner

Skogsfest på Elmia Wood: gallring, mingel och maskiner

​I den numera välkända och väl intrampade Sydvedsmontern i Bratteborgs skogar samlades
många besökare under Elmia Woods fyra dagar. För att grilla en korv, prata gallring, lyssna
på lite musik, eller kanske bara vila benen en stund.

Möt Sydved Artikelbild

Nitta Rundvirke tog hem Golden Logger 2017

​Under Elmia Wood 2017 så tilldelades Nitta Rundvirke från Hökerum utanför Ulricehamn Skogforsk och Elmia Woods pris, Golder Logger 2017.

Möt Sydved Minst mötte störst på hela världens skogsmässa

Minst mötte störst på hela världens skogsmässa

​Världens största skogsmässa var i år större än någonsin, både till yta och till antal utställare. Över 40 000 besökare vallfärdade till Bratteborgs skogar för att ta del av det senaste inom skoglig teknik och kunskap.

Inspiration Artikelbild

Gör ett eget mobilt utekök i sommar

Det blir lätt mycket som samlas runt grillen; utrustning, mat och människor. Så varför inte satsa på ett mobilt utekök med generösa arbetsytor. Vi ger dig de bästa tipsen här!

Inspiration Så underhåller du ditt torp

Så underhåller du ditt torp

​Den gamla vägen som leder mig upp mot torpet är sådär perfekt. Med en alldeles proportionerlig mittsträng av gräs. Håkan Areslätt på torpet Rödjedal utanför Jönköping är det ordning och reda. Här delar han med sig av några bra tips inför torpsommaren.

Inspiration Grillad röding med sparris och nordisk pesto

Grillad röding med sparris och nordisk pesto

​Sommartider är grilltider! Vi bjuder på en rustik rätt med finess där den fina fisken får lite extra tyngd av stompad färskpotatis. Lättlagat och smakrikt med svenska råvaror i säsong!

Inspiration Följ grotens väg från avverkning till panna.

Följ grotens väg från avverkning till panna

Många skogsägare väljer att ta ut grot vid avverkningar. Förutom det ekonomiska tillskottet så tycker många att det blir lättare med skogsvården när man slipper riset på hygget.

Möt Sydved TM Skog & Maskin AB har diplomerats i Spårlös avverkning

TM Skog & Maskin AB har diplomerats i Spårlös avverkning

​Nu har ytterligare en avverkningsgrupp diplomerats på distrikt Aspa. Denna gången är det  TM Skog & Maskin AB, där Per Karlsson och Tim Karlsson är förare. 

Kunskap Tips och råd till dig som bor långt ifrån din skog.

Bor du långt ifrån din skog?

​Sommaren med sina långa ljusa kvällar och många lediga dagar ger inspiration till att tänka på framtiden. En härlig tid att ta vara på, särskilt om du bor långt från din fastighet, och mest besöker den under sommaren. Ägna gärna några dagar åt att skaffa dig koll på det aktuella läget i skogen. Några punkter att bocka av:

Kunskap Dikesrensning ger friskare skog.

Dikesrensning ger friskare skog

​Dikesrensning är en skogsskötselåtgärd som förbättrar balansen mellan syre och vatten i marken. I många fall ger det dig en friskare skog som växer bättre.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Min skog – dina personliga sidor

Min skog – dina personliga sidor

​Samarbetar du med Sydved? Genom Min skog, som är dina personliga sidor, får du ännu bättre koll på de skogliga uppdragen med Sydved.

Kunskap Sydveds handbok Skatterna i skogen.

Skatterna i skogen

Nu kan du som leverantör till Sydved kostnadsfritt beställa 2017 års version av "Skatterna i skogen".

Möt Sydved What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Kunskap Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Möt Sydved Sydveds app för skogsägare

Ny film visar finesserna med Sydveds app för skogsägare

​Nyfiken på Sydveds app för skogsägare? Titta då på den här filmen som kort och koncist visar vad du som skogsägare kan ha för nytta av appen Min skog.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Inspiration JP Virke och Sydveds Tomas Trygg

Fullt fokus på nettot i kustnära skogsbruk

​JP Virke och Sydved är sedan många år ett tätt sammansvetsat skogsteam på Orust och Tjörn. Sydveds Tomas Trygg och entreprenörsbröderna Henrik Vinghamre och Niklas Pettersson kan kustnära skogsbruk. Små, vindpinade skiften och utmanande terräng ställer stora krav på erfarenhet och kompetens.

Inspiration Det vackra slutet en bra början

Det vackra slutet en bra början

​"Jag tycker faktiskt att ett hygge kan vara vackert, säger skogsägaren Kjell Johansson. Naturen har lämpligt nog skapat en kulle mitt på hygget, som en teaterbalkong för oss att beskåda hela härligheten från. Och det är svårt att säga emot. Rätt utförd har också en slutavverkning sin estetiska tjusning.

Möt Sydved Gilla Sydved på Facebook!

Nu finns Sydved på Facebook

​Besök Sydved på Facebook för de senaste nyheterna.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?