Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Föryngring / Fakta plantering och plantor
Inspiration
Blir du lönsam lilla vän

Blir du lönsam lilla vän?

Det svenska skogsbruket ska bli mer produktionsinriktat. Drivkraften är ökad efterfrågan på skogsprodukter och energi, kombinerat med en miljövänlig produktion. En utveckling som också stöttas av Skogsutredningen. Som skogsägare kan du redan nu vidta åtgärder som höjer produktionen på din fastighet. Aktivt Skogsbruk berättar hur.  

Den klassiska plantan, baserad på så kallade beståndsfröer från svenska bestånd som ansetts särskilt fina, är hopplöst ute. Ska du föryngra gör du istället klokt i att välja plantor uppdrivna från så kallade plantagefröer.

– Då får du en planta som växer 15 procent bättre och etablerar sig säkrare, säger Bo Karlsson, som leder Skogforsks program "Skogsträdsförädling i södra Sverige".

De första svenska fröplantagerna etablerades under 1950-talet och metoden innebär att man identifierar de bästa träden med hänsyn till kvalitet och tillväxtförmåga. I den allra första omgången valdes ett 40-tal olika så kallade plusträd ut, som sedan ympades i flera kopior. Med hjälp av ymparna anlades en plantering där träden fick korsa sig naturligt. När dessa börjat sätta skott var det möjligt att så upp nya plantor och testa deras avkomma för att se om urvalet varit det rätta.

– I den andra omgången plantager hade man alltså kunnat avgöra vilka träd som faktiskt var genetiskt bättre och inte bara vuxit bra på grund av yttre omständigheter, förklarar Bo Karlsson som nu väntar på att plantorna på fröer från den tredje omgången plantager ska bli tillgängliga. Dessa, som är klara omkring 2015, förväntas växa 25 procent snabbare än plantor från beståndsfrö.

Århundradets granblomning

Plantorna baserade på plantagefröer är alltså ett säkert kort. Det gäller bara att få tag på dem. Plantageplantorna är en bristvara i det svenska skogsbruket, och ersätts istället med baltiska och vitryska provenienser, säger Bo Karlsson som inte ser det östliga intrånget som något problem.

– De är bra och växer nästan lika fort som plantageplantorna. Däremot kan de vara lite ojämnare i kvalitén. Men nu har vi haft århundradets bästa granblomning och kommer därför att ha god tillgång på plantagefrö under de närmaste åren.

Ett sätt att få upp produktionen är att ta bulksticklingar. Då får man ut flera hundra plantor från varje frö. Ännu bättre är att göra sticklingar från utvalda plantor, och med hjälp av de här metoderna finns det redan 25 miljoner klonade granar runtom i Sverige.

Men den verkliga revolutionen sker på cellnivå i Skogforsks laboratorium.

Lönsam laboratorieskog

För naturligtvis har även skogsindustrin sin Dolly, dock utan att vara tillnärmelsevis lika kontroversiell som sin förebild. Den kallas somatisk embryogenes och går kortfattat ut på att man, istället för att ta sticklingar, utgår från omogna frön. Ur dessa utvinns vävnadskulturer som kan användas för att klona individer i stora upplagor. Metoden, som i dag inriktar sig på enbart granplantor anpassade för Mellansverige, har utvecklats under en tioårsperiod och ska nu testas i fält. Bakom uppdraget står Bergvik Skog, Holmen Skog och Sveaskog. Utplanteringen av de första klontesterna sker under 2009.  

– Kloningen är överlägsen bulksticklingarna. Vävnaden kan lagras i flytande kväve under tiden fältförsöken pågår och är fortfarande vital när vi vet vilka individer som är lämpliga att massproducera, förklarar Bo Karlsson.

Förökningspotentialen är hög och metoden kan bli mycket rationell ur produktionssynpunkt, vilket ytterligare talar för att granklonerna kommer att finnas på marknaden tämligen snart. Kanske så tidigt som år 2012.  

Fyndläge på plantageplantor

Är det då etiskt försvarbart att plantera en klonad granskog? Valet är naturligtvis upp till den enskilde skogsägaren. Det man bör ha klart för sig är att det inte rör sig om genmodifierat material, utan en massförökning av individer med optimala förutsättningar. Bo Karlsson är i alla fall säker på sitt val när det gäller föryngringen i hans egen skog:

– Jag kan korta omloppstiden väsentligt och öka den årliga tillväxten med 30 procent, samtidigt som jag kvalitetssäkrar, så självklart skulle det bli plantor från somatisk embryogenes.

 Vad man väljer är förstås också en ekonomisk fråga. Att med utgångspunkt i dagsläget välja en planta från plantagefrö är det enda rätta, anser Bo Karlsson som är smått förundrad över prisbilden. Eftersom plantagefröerna är lättare att driva upp tar plantskolorna inte mycket mer betalt för dessa än för beståndsfröplantorna. Fyndläge alltså!

–  Men det lär korrigeras när vi kommer in på den tredje omgångens plantagefröplantor. En tillväxt på 25 procent blir ett incitament för skogsägarna att betala lite mer och då höjs priserna. Samma gäller klonplantorna när de kommer ut på marknaden.

Vi lär alltså få betala mer för framtidens superplantor. Men det kanske det kan vara värt, för att få slutavverka skogen man själv planterat?

 

Beståndsfröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från svenska bestånd. En "gammaldags" planta vars tillväxt och kvalitet kan vara ojämn.

Plantagefröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från anlagda, svenska plantager med noga utvalda träd. Växer 15 procent bättre än plantor från beståndsfrö. Tredje generationen finns på marknaden 2015 och beräknas växa 25 procent snabbare.

Somatisk embryogenes

Plantor med optimala förutsättningar som klonas i stora upplagor. Växer upp till 30 procent snabbare än plantor från beståndsfrö. Försöksplantering pågår just nu och plantorna kan nå  marknaden redan 2012.

Läs mer om föryngring

Nu går tåget till turboskogen

Den framtida skogspolitiken kommer troligen att verka för en ökad fokusering på tillväxt.

I den nya skogsutredningen spås en dramatiskt ökad efterfrågan på biobränsle – men också på traditionella skogsprodukter som massa och timmer. Och därmed sitter den svenska skogsägaren i guldsits.

– Staten har intresse av ett större uttag ur skogen av både miljömässiga och nationalekonomiska skäl, säger Sydveds Stefan Bucht.

Het politisk potatis

Försök har gjorts tidigare att påverka skogsägarnas produktionsvilja, med mer eller mindre framgång. 1979 var förra gången det begav sig; höga exportmål ställde produktionen i fokus och för den enskilde skogsägaren blev politiken kännbar in på bara skinnet.

Många minns säkert 80-talets detaljstyrda skogsbruk, med allt från plantvång till direkta ingrepp i markägarrätten. Den avverkningsskyldighet som initierades för att förse industrin med virke kom att bli en het politisk potatis.

Tvång eller inte, skogsägarna förblev återhållsamma med avverkningarna och virkesförråden fortsatte att öka så som de gjort ända sedan 1920-talet. Chanserna att man lyckas nu är bättre, tror Stefan Bucht, eftersom motivationen är större för den enskilde skogsägaren:

– Det är marknadskrafterna som styr.

Mer naturvård

Den goda tillgången på stående virke kom istället att ge utrymme för en politisk kursändring under 1990-talet. Om överskottet ändå var så stort – varför inte avsätta större ytor för naturvård? 1990 års utredning fokuserade på naturvärdena. Samtidigt fick skogsägaren större frihet, en reaktion på den tidigare detaljstyrningen. Frihet under ansvar!, löd parollen.

Här snubblar vi också över utredningens stora stötesten. Går det att öka tillväxten och ändå bevara naturvärdena? Skogsutredningen resonerar på ett sätt som ger intrycket av att det både går att äta kakan och ha den kvar.

Det kan nämligen vara positivt med en ökad produktion, då skogsråvaran är förnybar och till viss del kan ersätta fossila bränslen. Eftersom våra skogar binder koldioxid finns det en rimlig chans att miljöpåverkan blir plus minus noll, förutsatt att det växer upp ny skog motsvarande energiuttaget. Knäckfrågan är istället den biologiska mångfalden som kan ta stryk.

– Artrikedomen i flora och fauna kan komma att påverkas och det är här som den stora striden kommer att stå mellan ekonomi- och miljöintressen, konstaterar Stefan Bucht.

Själv skörda frukten

Oavsett var gränserna kommer att dras är det nya, produktionsorienterade skogsbruket ett faktum. Med rätt insats kan du korta omloppstiden och själv skörda frukten av ditt arbete – men det gäller att vara med på tåget redan från början.

Välkommen till turboskogen!

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Därför Sydved Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Kunskap Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.

Möt Sydved Sydved på plats under Smålands Traktorrace i Nye

Sydved på plats under Smålands Traktorrace i Nye

​Sydved var med på årets traktorrace i Nye utanför Vetlanda. Trots blåst och tidvis regnande anslöt runt 1500 entusiaster denna dag. Många stannade också till i Sydveds monter för att prata skog.

Inspiration Lyxigare matsäck till höstutflykten

Lyxigare matsäck till höstutflykten

​Hösten är tiden att lockas ut i skog och mark för att jaga, plocka bär och svamp, fiska eller bara vandra. Här bjuder vi på lite inspiration till matsäcken. Till exempel denna goda tonfiskrulle.

Möt Sydved Intensiv höst i torkans spår

Intensiv höst i torkans spår

​En blöt höst med svåra drivningsförhållanden, en sträng och lång vinter med mycket snö. Och sen en rekordtorr sommar där varje avverkning fick utvärderas mycket noga för att inte riskera orsaka bränder. "Vi lär oss hela tiden. Anpassar flöden, arbetssätt och rutiner. Vi har trots dessa olika "extremväder" klarat att leverera virke till industrin, som snurrar för fullt och satsar för framtiden", säger Thomas Agrell, virkeschef på Sydved.

Möt Sydved Gallringsdagarna i Fägrida

Skogsprat och mingel på gallringsdagarna i Fägrida

​Många stannade till i Sydveds monter på Gallringsdagarna i Fägrida, strax söder om Jönköping. Det ställdes frågor om gallring men också annat skogligt avhandlades under möten mellan skogsägare och Sydveds inköpare från distrikt Jönköping.

Möt Sydved Avverkning och kulturmiljövård

Nu är det goda förhållande för avvverkning!

​Efter en sommar med mycket fokus på gallring och produktionsbegränsningar pga av torkan rullar det nu på för fullt i skogen.

Möt Sydved Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

​"En lång tradition där vi successivt vässat oss, högklassig forskning och ett innovationsdriv. Det är faktorer som tillsammans gör att svensk skogsindustri håller absolut världsklass. Och investeringstakten är hög. Det indikerar framtidstro", säger Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna.

Möt Sydved Virkesinköpare Adam Everås tillsammans med sin hund.

Adam Everås ny förstärkning som inköpare

Från början av september har vi en ny medarbetare på distrikt Hylte. Det är Adam Everås som kommer jobba som virkesinköpare, huvudsakligen i trakterna runt sin gamla arbetsplats på MAA såg.

Möt Sydved Så hittar du granbarkborren.

Så hittar du granbarkborren

​Den mycket torra och varma sommaren har gjort att granbarkborren har börjat angripa granskog i större skala, vilket är första gången sen stormarna Gudrun och Per. För att rädda virkesvärden och minska spridningen av granbarkborren krävs nu att vi sätter in åtgärder snabbt. Men först måste angreppen hittas.

Inspiration Gör en enkel höstkrans.

Gör en enkel höstkrans

​Lite tid och inspiration till höstpyssel därhemma? Då kan du göra den här vackra höstkransen av diverse material som naturen bjuder på. Enkelt, billigt, men framför allt roligt!

Kunskap Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

​Sydsvenska skogsägare röjer som aldrig förr. Antalet röjda hektar per år har mer än fördubblats i Götaland de senaste 15 åren. Fortsätt så!, uppmanar Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. ”Det är dags för alla skogsägare att hoppa på röjningståget –för det kommer att behövas!”

Inspiration Hasselmus

Hasselmus

​Inte många har sett den – den nattaktiva, vintersovande och oemotståndligt söta hasselmusen. Helst vistas den i täta, snåriga buskar eller träd.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Bekämpa granbarkborren med sök och plock.

Bekämpa granbarkborren med sök och plock

​Att aktivt se över granbestånden under sommarmånaderna är en viktig åtgärd för att minska risken för barkborreskador. Sök- och plockmetoden innebär att du under hela sommarperioden letar upp angripna stående stammar och snabbt ser till att avverka och frakta bort dem från skogen.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Gallring av sitkagran i västra delarna av Halland.

Gallring av sitkagran i västra delarna av Halland

​Sitkagranen, som ursprunligen kommer från Nordamerika, har på senare tid blivit ett komplement till vanlig gran. Virket liknar granens, men är segare och starkare. Det går bra att såga till konstruktionsvirke och passar i Stora Enso Hyltes produktion av massa för atttillverja tidningspapper.

Inspiration Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Hos skickliga golvtillverkaren Kährs i Nybro blir vackra ekar till lika vackra golv som efterfrågas i hela Europa. Kährs är en av Europas ledande golvtillverkare och Sveriges största köpare av ektimmer.

Inspiration Så läser du trädens årsringar

Så läser du trädens årsringar

​I trädens årsringar står tiden still. Ett redskapsskjul vid en kyrka i Småland som visar sig vara Sveriges äldsta träbyggnad. Har du någon gång studerat trädets årsringar är det sannolikt för att räkna ut trädets ålder. Sydved har gått under barken på stammen.

Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Möt Sydved Vill du bli inköpare i östra och södra Närke?

Vill du bli Sydveds inköpare i östra och södra Närke?

​Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar de östra och södra delarna av Närke.

Möt Sydved Full fart i skogen

Full fart i skogen

​Efter en besvärlig sommar är det nu åter full fart i skogen. Industrierna efterfrågar samtliga sortiment.

Inspiration Rätt rustad för höstjakten!

Rätt rustad för höstjakten!

​Vad väntar därute? Snålblåst och hällregn? Eller frost och kyla som känns i fingrar och tår. Man vet aldrig när det handlar om jakt. Så varför inte rusta sig lite extra i år? Sydved har nosat upp de senaste modellerna och materialen – för passet, strapatsrik spårning och avslappnad After Hunt.

Möt Sydved Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

​Stora Enso investerar i ett nytt kompetenscentrum och installation av nya maskiner för bearbetning av grövre fibrer för biokompositmaterialet Durasense vid anläggningen i Hylte.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?