Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Föryngring / Fakta plantering och plantor
Inspiration
Blir du lönsam lilla vän

Blir du lönsam lilla vän?

Det svenska skogsbruket ska bli mer produktionsinriktat. Drivkraften är ökad efterfrågan på skogsprodukter och energi, kombinerat med en miljövänlig produktion. En utveckling som också stöttas av Skogsutredningen. Som skogsägare kan du redan nu vidta åtgärder som höjer produktionen på din fastighet. Aktivt Skogsbruk berättar hur.  

Den klassiska plantan, baserad på så kallade beståndsfröer från svenska bestånd som ansetts särskilt fina, är hopplöst ute. Ska du föryngra gör du istället klokt i att välja plantor uppdrivna från så kallade plantagefröer.

– Då får du en planta som växer 15 procent bättre och etablerar sig säkrare, säger Bo Karlsson, som leder Skogforsks program "Skogsträdsförädling i södra Sverige".

De första svenska fröplantagerna etablerades under 1950-talet och metoden innebär att man identifierar de bästa träden med hänsyn till kvalitet och tillväxtförmåga. I den allra första omgången valdes ett 40-tal olika så kallade plusträd ut, som sedan ympades i flera kopior. Med hjälp av ymparna anlades en plantering där träden fick korsa sig naturligt. När dessa börjat sätta skott var det möjligt att så upp nya plantor och testa deras avkomma för att se om urvalet varit det rätta.

– I den andra omgången plantager hade man alltså kunnat avgöra vilka träd som faktiskt var genetiskt bättre och inte bara vuxit bra på grund av yttre omständigheter, förklarar Bo Karlsson som nu väntar på att plantorna på fröer från den tredje omgången plantager ska bli tillgängliga. Dessa, som är klara omkring 2015, förväntas växa 25 procent snabbare än plantor från beståndsfrö.

Århundradets granblomning

Plantorna baserade på plantagefröer är alltså ett säkert kort. Det gäller bara att få tag på dem. Plantageplantorna är en bristvara i det svenska skogsbruket, och ersätts istället med baltiska och vitryska provenienser, säger Bo Karlsson som inte ser det östliga intrånget som något problem.

– De är bra och växer nästan lika fort som plantageplantorna. Däremot kan de vara lite ojämnare i kvalitén. Men nu har vi haft århundradets bästa granblomning och kommer därför att ha god tillgång på plantagefrö under de närmaste åren.

Ett sätt att få upp produktionen är att ta bulksticklingar. Då får man ut flera hundra plantor från varje frö. Ännu bättre är att göra sticklingar från utvalda plantor, och med hjälp av de här metoderna finns det redan 25 miljoner klonade granar runtom i Sverige.

Men den verkliga revolutionen sker på cellnivå i Skogforsks laboratorium.

Lönsam laboratorieskog

För naturligtvis har även skogsindustrin sin Dolly, dock utan att vara tillnärmelsevis lika kontroversiell som sin förebild. Den kallas somatisk embryogenes och går kortfattat ut på att man, istället för att ta sticklingar, utgår från omogna frön. Ur dessa utvinns vävnadskulturer som kan användas för att klona individer i stora upplagor. Metoden, som i dag inriktar sig på enbart granplantor anpassade för Mellansverige, har utvecklats under en tioårsperiod och ska nu testas i fält. Bakom uppdraget står Bergvik Skog, Holmen Skog och Sveaskog. Utplanteringen av de första klontesterna sker under 2009.  

– Kloningen är överlägsen bulksticklingarna. Vävnaden kan lagras i flytande kväve under tiden fältförsöken pågår och är fortfarande vital när vi vet vilka individer som är lämpliga att massproducera, förklarar Bo Karlsson.

Förökningspotentialen är hög och metoden kan bli mycket rationell ur produktionssynpunkt, vilket ytterligare talar för att granklonerna kommer att finnas på marknaden tämligen snart. Kanske så tidigt som år 2012.  

Fyndläge på plantageplantor

Är det då etiskt försvarbart att plantera en klonad granskog? Valet är naturligtvis upp till den enskilde skogsägaren. Det man bör ha klart för sig är att det inte rör sig om genmodifierat material, utan en massförökning av individer med optimala förutsättningar. Bo Karlsson är i alla fall säker på sitt val när det gäller föryngringen i hans egen skog:

– Jag kan korta omloppstiden väsentligt och öka den årliga tillväxten med 30 procent, samtidigt som jag kvalitetssäkrar, så självklart skulle det bli plantor från somatisk embryogenes.

 Vad man väljer är förstås också en ekonomisk fråga. Att med utgångspunkt i dagsläget välja en planta från plantagefrö är det enda rätta, anser Bo Karlsson som är smått förundrad över prisbilden. Eftersom plantagefröerna är lättare att driva upp tar plantskolorna inte mycket mer betalt för dessa än för beståndsfröplantorna. Fyndläge alltså!

–  Men det lär korrigeras när vi kommer in på den tredje omgångens plantagefröplantor. En tillväxt på 25 procent blir ett incitament för skogsägarna att betala lite mer och då höjs priserna. Samma gäller klonplantorna när de kommer ut på marknaden.

Vi lär alltså få betala mer för framtidens superplantor. Men det kanske det kan vara värt, för att få slutavverka skogen man själv planterat?

 

Beståndsfröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från svenska bestånd. En "gammaldags" planta vars tillväxt och kvalitet kan vara ojämn.

Plantagefröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från anlagda, svenska plantager med noga utvalda träd. Växer 15 procent bättre än plantor från beståndsfrö. Tredje generationen finns på marknaden 2015 och beräknas växa 25 procent snabbare.

Somatisk embryogenes

Plantor med optimala förutsättningar som klonas i stora upplagor. Växer upp till 30 procent snabbare än plantor från beståndsfrö. Försöksplantering pågår just nu och plantorna kan nå  marknaden redan 2012.

Läs mer om föryngring

Dela gärna artikeln

Nu går tåget till turboskogen

Den framtida skogspolitiken kommer troligen att verka för en ökad fokusering på tillväxt.

I den nya skogsutredningen spås en dramatiskt ökad efterfrågan på biobränsle – men också på traditionella skogsprodukter som massa och timmer. Och därmed sitter den svenska skogsägaren i guldsits.

– Staten har intresse av ett större uttag ur skogen av både miljömässiga och nationalekonomiska skäl, säger Sydveds Stefan Bucht.

Het politisk potatis

Försök har gjorts tidigare att påverka skogsägarnas produktionsvilja, med mer eller mindre framgång. 1979 var förra gången det begav sig; höga exportmål ställde produktionen i fokus och för den enskilde skogsägaren blev politiken kännbar in på bara skinnet.

Många minns säkert 80-talets detaljstyrda skogsbruk, med allt från plantvång till direkta ingrepp i markägarrätten. Den avverkningsskyldighet som initierades för att förse industrin med virke kom att bli en het politisk potatis.

Tvång eller inte, skogsägarna förblev återhållsamma med avverkningarna och virkesförråden fortsatte att öka så som de gjort ända sedan 1920-talet. Chanserna att man lyckas nu är bättre, tror Stefan Bucht, eftersom motivationen är större för den enskilde skogsägaren:

– Det är marknadskrafterna som styr.

Mer naturvård

Den goda tillgången på stående virke kom istället att ge utrymme för en politisk kursändring under 1990-talet. Om överskottet ändå var så stort – varför inte avsätta större ytor för naturvård? 1990 års utredning fokuserade på naturvärdena. Samtidigt fick skogsägaren större frihet, en reaktion på den tidigare detaljstyrningen. Frihet under ansvar!, löd parollen.

Här snubblar vi också över utredningens stora stötesten. Går det att öka tillväxten och ändå bevara naturvärdena? Skogsutredningen resonerar på ett sätt som ger intrycket av att det både går att äta kakan och ha den kvar.

Det kan nämligen vara positivt med en ökad produktion, då skogsråvaran är förnybar och till viss del kan ersätta fossila bränslen. Eftersom våra skogar binder koldioxid finns det en rimlig chans att miljöpåverkan blir plus minus noll, förutsatt att det växer upp ny skog motsvarande energiuttaget. Knäckfrågan är istället den biologiska mångfalden som kan ta stryk.

– Artrikedomen i flora och fauna kan komma att påverkas och det är här som den stora striden kommer att stå mellan ekonomi- och miljöintressen, konstaterar Stefan Bucht.

Själv skörda frukten

Oavsett var gränserna kommer att dras är det nya, produktionsorienterade skogsbruket ett faktum. Med rätt insats kan du korta omloppstiden och själv skörda frukten av ditt arbete – men det gäller att vara med på tåget redan från början.

Välkommen till turboskogen!

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Nu finns Mobilt BankID på Min skog

Nu finns Mobilt BankID för Min skog

​Nu lanserar vi Mobilt BankID på MIn skog, skogsägarens personliga sidor på sydved.se. Här ser du bland annat dina ut- och inbetalningar, fakturor och uppgifter om dina uppdrag hos Sydved. Även ditt senaste årsbesked finns här.

Möt Sydved Vill du bli virkesinköpare i Ronneby?

Vill du bli virkesinköpare i Ronneby?

​Vill du jobba i en spännande framtidsbransch och på ett företag med hållbart skogsbruk i fokus? Då kan det här jobbet som virkesinköpare vara något för dig

Kunskap Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

​Sydsvenska skogsägare röjer som aldrig förr. Antalet röjda hektar per år har mer än fördubblats i Götaland de senaste 15 åren. Fortsätt så!, uppmanar Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. ”Det är dags för alla skogsägare att hoppa på röjningståget –för det kommer att behövas!”

Möt Sydved En tidig julklapp: ny Ponsse Elephant

En tidig julklapp: ny Ponsse Elephant

​För WNK skogsgallrings skotarförare Dennis Holgersson kom tomten tidigt i år. Julklappen bestod av en ny Ponsse Elephant som levererades i början av december.

Inspiration Fruktkaka med valnötter

Fruktkaka med valnötter

​Den klassiska engelska fruktkakan är en mäktig kaka full med godsaker som smakar bäst i tunna skivor. Avnjutes till luciakaffet eller julfikat.

Kunskap Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

​Många skogsägare väljer att ta ut grenar och toppar, så kallad grot, när de föryngringsavverkar på sin fastighet. Men alla kanske inte tänker på att grot innehåller mycket energi som kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart. Här följer du skogsbränslets väg från hygge till värmeverk och till hemmet!

Inspiration Artikelbild

Björnen sover ...

Björnen har legat i sitt ide i någon månad nu. Den sover tungt, hjärtat slår långsammare än normalt och kroppstemperaturen sjunker några grader. På våren kommer en förmodat mycket hungrig björn ut ur idet och gräver fram myror, rötter, gräs och örter.

Möt Sydved Korta maskinflyttar lönar sig

Korta maskinflyttar lönar sig

​Genom att samla flera jobb inom ett och samma område kan man minimera kostnaden för etableringen av maskinerna. Med hjälp av trailern behöver maskinföraren inte hänga av band och kedjor mellan flyttarna.

Inspiration Mat över öppen eld

Mat över öppen eld

​Laga mat över den öppna elden är lika härligt på långvandringen som på dagsutflykten. Och allting smakar ju som bekant bättre med utomhusluften som krydda.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Inspiration Det vackra slutet en bra början

Det vackra slutet en bra början

​"Jag tycker faktiskt att ett hygge kan vara vackert, säger skogsägaren Kjell Johansson. Naturen har lämpligt nog skapat en kulle mitt på hygget, som en teaterbalkong för oss att beskåda hela härligheten från. Och det är svårt att säga emot. Rätt utförd har också en slutavverkning sin estetiska tjusning.

Inspiration En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Möt Sydved Artikelbild

Sandkvist skogstjänst investerar i ny skotare

​Kristoffer Sandkvist och Philip Lord på Sandkvist Skogstjänst är mycket nöjda med den nya gallringsskotaren Gremo 1050.

Kunskap Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Inspiration Nordsvensk

Nordsvensken – kompakt och stark allroundhäst

​Med kraft, energi och takt tar den nordsvenska hästen sig an hästlivets utmaningar. Ett kallblod med ursprung från den primitiva skogshästen

Inspiration Artikelbild

I John Bauers skogar

​ John Bauer vandrade i skogarna kring Jönköping och fann inspiration till sina motiv. Fotograf Mats Andersson har vandrat i samma skogar och med kamera sökt fånga Bauers känsla, färgomfång och motiv. Troll, älvor och bortbytingar finns där!

Möt Sydved Sydved byter telefonnummer

Vi byter telefonnummer på Sydved

​Från och med onsdag den 25 oktober upphör Sydveds gamla telefonnummer som börjar på 01046. Du når oss enkelt på våra gamla 070-nummer.

Inspiration Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna.

Kunskap Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken. Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen, tror att utvecklingen av drönare inom skogsbruket kommer att explodera inom bara ett par år.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Älg

Älg

​Älgen är den svenska skogens största djur. Med sin imponerande storlek och majestätiska sätt att röra sig är det inte så konstigt att den också kallas skogens konung.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?