Inspiration
Guldläge för tallföryngring

Stiftskogvaktare Björn Engdahl (till vänster), Skogsstyrelsens Ove Arnesson (längst fram) och Sydveds Klas Sanderg är alla engagerade i tallens väl och ve.

Guldläge för tallföryngring

Visst går det att föryngra tall med gott resultat! Stiftskogvaktare Björn Engdahl i Nybro har 25 års erfarenhet av framgångsrik föryngring och tycker att ryktet om tallens tynande tillvaro är överdrivet. "Tallen är kungen av trädslag! Visst är den krävande de första 20 åren, men sedan får man sin belöning. Och just nu ger den svagare rådjursstammen ett guldläge!"

Björn Engdahl tycker det är dags att ta tallen i försvar. Klagovisorna är för många och de positiva exemplen för få, trots att de faktiskt finns därute. Han, om någon, borde veta. Under sina 25 år som stiftskogvaktare i de östra delarna av Växjö stift har han följt många framgångsrika tallföryngringar som gjorts både av honom själv och av hans företrädare. Björns område omfattar 13000 hektar där ungefär hälften utgörs av tall.

– Min erfarenhet är att det går alldeles utmärkt att föryngra tall på svagare marker, trots en relativt hög älgstam, konstaterar Björn och får medhåll av Sydveds distriktschef Klas Sandberg och Skogsstyrelsens Ove Arnesson, den sistnämnde projektledare för satsningen «Mera tall!».

– Tallföryngringen har hamnat i en ond spiral. Efter de svåra betesskadorna på 80- och 90-talen där skogsägare ibland fick plantera om både en och två gånger, gav man upp och slutade med tall. Med färre tall- och blandskogar blir det sämre tillgång på viltfoder i form av markvegetation och skadorna på plantorna ökar. Vi riskerar att hamna i ett moment 22 som bara kan brytas med en positiv inställning och samarbete, konstaterar Ove Arnesson.

Numera är förutsättningarna radikalt annorlunda, menar Klas Sandberg som också är Sydveds representant i Mera tall-projektet:

– Boven i dramat var den stora rådjursstammen som skövlade alla tallplanteringar i sin väg. Det gav i sin tur sämre förutsättningar för älgarna att hitta mat, vilket innebar att de tog det lilla som var kvar. I dag har vi en betydligt svagare rådjursstam och en älgstam under kontroll.                      

Planterat och självföryngrat

För att bevisa sin tes tar Björn Engdahl oss med på en exkursion i tallmarkerna kring Hälleberga och Madesjö. Första stoppet är en plantering från gudrunåret 2005. En t22:a markberedd 2004 och planterad med långnattsbehandlade täckrotsplantor.

– Från början hade vi faktiskt tänkt oss självföryngring, men Gudrun tog fröträden, och så här i efterhand var det ett lyckat grepp, säger Björn.

«Min erfarenhet är att det går alldeles utmärkt att föryngra tall på svagare marker, trots en relativt hög älgstam.»

Att planterad tall växer fortare än självsådd blir extra tydligt när vi besöker nästa föryngring, som markbereddes 1993 och är självsådd. Björn uppskattar ståndorten till t20 och konstaterar att föryngringen behövt nästan tio år mer på sig än planteringen.

– Sedan kan man ana sig till att vi kanske kan få lite bättre kvalitet på de självsådda stammarna, men det får framtiden utvisa.

Men när ska man egentligen välja självföryngring och när ska man välja plantering? Björn, Klas och Ove vill inte ge några generella råd.

– Det blir bara fel. Allt beror på jordart, bonitet och nederbörd. Man måste se platsen för att kunna avgöra. Visst kan man i många fall få något bättre kvalitet i det självsådda men det ska vägas mot att plantmaterialet ofta kommer igång snabbare. Ibland väljer vi att kombinera genom att stödså i en självföryngring, eller att komplettera med plantering, säger Björn.                                                                                                    

Samverkan över större ytor

En gammal sanning tycks dock fortfarande gälla. Som hugad tallföryngrare måste man beväpna sig med tålamod och vara beredd på idoga arbetsinsatser under de första 20 åren.

Tallen kräver sitt i början men levererar på ett fantastiskt bra sätt när den kommit över den kritiska perioden. Med gran är det tvärtom. Den är lättflirtad i början men kan bjuda på överraskningar i medelåldern, inte minst om den har tvångsplanterats på fel ståndort, säger de tre tallkramarna som menar att viltskydd är a och o, liksom god viltvård.

– Det är också därför som vi i projektet Mera tall går över gränserna mellan skogsägare och jägare, privatpersoner, myndigheter och skogsbolag. För att tallen lättare ska ta sig och vi ska få ner viltskadorna ytterligare så måste vi samarbeta. Djuren rör ju sig över stora ytor. Av samma skäl blir det lättare att lyckas med sin föryngring om flera skogsägare i trakten bestämmer sig för att samarbeta och göra en gemensam satsning på tall, konstaterar Ove som hoppas mycket på de nya älgskötselområdena. Han anser att nyckelordet i sammanhanget är «balans».

– I skogsbruket så far vi ofta från det ena diket till det andra, det är antingen eller.

Historiens vingslag

Efter ytterligare några inspirerande exempel på föryngringar i olika åldrar, slår Björn ner den sista spiken i kistan. Han tar oss med till Kyrkreservatet Högelycke Gammelskog. 1,5 hektar tallskog där snittåldern ligger kring 300 år och där de äldsta träden har fler årsringar än så. Reservatet kom till efter att Björns framsynta företrädare hårdnackat vägrade att avverka. Någon gång på Karl XII:s tid grodde tallarna och sedan dess har de överlevt rådjur, älgar, bränder, stormar och människor. Kanske är tallföryngringen som du skapar i dag fröet till något mycket större? Oavsett om du siktar på produktionsskog eller kulturarv är det bara att följa Oves råd:

– Tänk positivt! Tro på det du gör!

Läs mer om föryngring

 

Liten bild 
Liten bild

 

 
 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltkorv i bröd med rökig majonnäs

Viltkorv i bröd med rökig majonnäs

​Det enkla är det goda! Och enklast av allt är korv med bröd! Gärna serverad vid en eld utomhus. Briljera lite extra i vinter och bjud på viltkorv med raffinerat rustika tillbehör, som inlagd kål, rökig majonnäs och rostad scharlottenlök.

Så planerar du din andragallring

Så planerar du din andragallring

Allt för många skogsägare väntar för länge med andra gallringen. När den väl blir av har tillväxten ofta tagit stryk och stormkänsligheten ökat. Den som planerar sin andragallring i god tid har allt att vinna. Bra netto, hög gagnvirkesproduktion och en skog som står stadigt. Kom i gång med hela gallringsprogrammet i tid!

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta gallring

Fakta gallring

​Gallring är den viktigaste åtgärden du kan göra i skogen. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Dessutom kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Spillkråka

Spillkråka

​Vår största hackspett spillkråkan är med sin svarta fjäderdräkt och klarröda hjässa lätt att känna igen. Trumningarna på våren är kraftfulla och kan höras på flera kilometers avstånd.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.